SME preparedness in the EU

Geopolitisk instabilitet, cyberhot och extrema väderhändelser ökar pressen på Europas företag att stärka sin krisberedskap. EU-kommissionen och medlemsländerna intensifierar nu arbetet för att göra små och medelstora företag (SMF) mer motståndskraftiga. Den här rapporten visar att beredskap är en brådskande prioritet och pekar ut nio centrala rekommendationer för framtiden.

Rapporten är skriven på engelska. På den här sidan hittar du en svensk sammanfattning.

Bakgrund

SME-envoynätverket är en expertgrupp under Europeiska kommissionen som samlar högt uppsatta tjänstemän från samtliga medlemsländer för att diskutera frågor som rör små och medelstora företag (SMF). Från Sverige deltar Tillväxtverkets generaldirektör Elisabeth Backteman. Nätverket inkluderar även flera europeiska företagsorganisationer.
År 2024 presenterade Finlands tidigare president Sauli Niinistö rapporten “Safer Together – Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness” som underlag för EU:s arbete med beredskap. Med utgångspunkt i denna rapport beslutade SME-envoynätverkets representanter från Sverige och Finland att fokusera på SMF och kartlägga vilka åtgärder som finns eller planeras inom EU för att stärka företagens krisberedskap.

Sammanfattning

Rapporten bygger på svar från 20 medlemsländer och 14 företagsorganisationer. Den visar att 80 % av respondenterna bedömer krisberedskap för SMF som ”mycket brådskande” eller ”brådskande”. Även om synen på vilka kriser som är mest relevanta varierar mellan länderna, finns en gemensam erfarenhet: Covid-19-pandemin. Den blev en väckarklocka för behovet av robust beredskap.

Medlemsländerna betonar vikten av att anpassa strategier efter risknivåer, sektorspecifika och nationella förhållanden. Samtidigt förespråkar många ett brett och integrerat angreppssätt – inte bara för att hantera akuta kriser, utan också för att mildra framtida risker. Grön och digital omställning lyfts fram som centrala delar i detta arbete.
Runt om i Europa erbjuder regeringar, handelskammare och företagsorganisationer olika typer av stöd till SMF, exempelvis utbildning i cybersäkerhet och riskhantering, simuleringsövningar samt finansiering för att minska beroendet av fossil energi. Trots dessa insatser rapporterar många aktörer, särskilt företagsorganisationer, att brist på finansiering och personalresurser är ett hinder för framsteg inom krisberedskap.

Rapporten innehåller nio rekommendationer

1. Förtroende är grunden för framgångsrikt samarbete under kriser.

Myndigheter kan främja detta förtroende med små och medelstora företag (SMF) genom att vidta proaktiva och inkluderande åtgärder, till exempel:

• Involvera SMF i scenariobaserade krisövningar.

• Tillhandahålla tydlig, handlingsbar vägledning anpassad till olika typer av kriser, så att företag vet hur de ska agera.
• Upprätta avtal som garanterar rättvis ersättning för tjänster som utförs under nödsituationer. Detta kan inkludera ersättning för deltagande i beredskapsövningar eller kompensation för att upprätthålla reservkapacitet i produktionen.

2. Säkerställ digital motståndskraft för affärstjänster

Vid kriser – såsom krig, naturkatastrofer eller cyberattacker – måste digitala tjänster vara tillförlitliga för att stödja affärskontinuitet.

Nyckelsystem – som betalningar, leveranskedjor, kommunikation och e-tjänster – måste byggas med reservkapacitet, testas regelbundet och vara tillgängliga via molnbaserade och mobila plattformar.

3. Skapa one-stop-shops för tydlig krisinformation

Även om vägledning ofta finns online, är den ofta utspridd över flera plattformar. Förenkla åtkomsten genom att:

• Utveckla centraliserade digitala nav anpassade för SMF.
• Säkerställa att dessa plattformar är intuitiva, flerspråkiga och uppdateras regelbundet.

4. Diversifiera kommunikationskanaler

Digitala verktyg är viktiga – men inte ofelbara. Vid kriser kan strömavbrott eller cyberstörningar göra digital kommunikation oanvändbar. Därför är det viktigt att:

• Komplettera digital information med tryckt material.
• Distribuera broschyrer med viktig information, såsom nödradiofrekvenser och lokala insatsprotokoll.

5. Investera i utbildning och rådgivning

Motståndskraft börjar med kunskap. Utöka tillgången till:

• Utbildning i krishantering.
• Workshops om digital omställning, inklusive cybersäkerhet.
• Riskbedömning och kontinuitetsplanering.

6. Använd tidigare kriser som lärdomar

Även om nästa kris inte nödvändigtvis liknar den senaste, kan verkliga exempel – som covid-19-pandemin – ge värdefulla insikter.

Att reflektera över tidigare erfarenheter hjälper oss att ställa rätt frågor:

• Vilka strategier visade sig vara effektiva?
• Var brast systemen och insatserna?
• Vad kan vi göra annorlunda för att vara bättre förberedda nästa gång?

7. Stärk lokala nätverk och gemensam infrastruktur

Stöd SMF-nätverk för kunskapsdelning och gemensamma krissimuleringar.
Investera i gemensam motståndskraftsinfrastruktur, såsom batterilagring i samhällen och datalagringshubbar.

8. Följ upp och förbättra beredskapen

Genomför regelbundna bedömningar – som Finlands studie ”Företagens motståndskraft” – för att:

• Bedöma SMF:s beredskap.
• Identifiera brister.

9. Främja gränsöverskridande lärande

Uppmuntra internationellt samarbete genom att till exempel:

• Lära av verkliga erfarenheter, som de i Ukraina.
• Utveckla gemensamma standarder för cybersäkerhet, klimatanpassning och pandemiberedskap.