Livsmedels­sektorn i Sverige

Den här rapporten ger en inblick i livsmedelssektorns företagsstruktur, ekonomiska utveckling, sysselsättning och geografiska lokaliseringsmönster. Den belyser trender, hinder och möjligheter till att ställa om till cirkulär ekonomi.

Livsmedelssektorns fyra delar har vissa likheter men även stora skillnader och borde fungera som en livsmedelskedja. Bland annat är sektorns värdekedjor geografiskt utspridda och gör regioner ömsesidigt beroende av varandra. Detta påverkar möjligheterna till utveckling, omställningen till en cirkulär ekonomi, sektorns sårbarhet och resiliens samt framtida kompetensbehov.

Sammanfattning

Exempel på innehåll från rapporten:

• Primärproduktion består av många småföretag som inte alltid ser sig som företagare. Samtidigt finns en tydlig trend mot allt större produktionsenheter.
• Livsmedelsindustrin består i högre utsträckning av större arbetsställen som har mer gemensamt med annan storskalig processindustri medan andra delar är mer hantverksmässig tillverkning.
• Statistiken om livsmedelssektorn återfinns i olika källor och ibland med olika mätmetoder, detta medför en del utmaningar vid analys och tolkning. Exempelvis saknas statistik om livsmedelssektorns handelsflöden på regional nivå.

Några övergripande regionala skillnader:

• Skåne, Västra Götaland och Halland – stark primärproduktion och industriell förädling. Dessa län har en hög koncentration av sysselsatta inom primärproduktion och en stark livsmedelsindustri, vilket skapar goda förutsättningar för lokala värdekedjor. Samtidigt finns utmaningar kopplade till markanvändning, vattenförsörjning och klimatpåverkan.
• Stockholm – stark konsumtionsledd sektor men svag produktion.
  Stockholms län har en hög andel sysselsatta inom restaurang och handel, men mycket begränsad primärproduktion. Här finns stor potential att påverka konsumtionsmönster och driva efterfrågan på hållbara produkter.
• Norrlandslänen – låg andel sysselsatta men viktig för beredskap
  I norra Sverige är livsmedelssektorn mindre, men har stor betydelse för lokal sysselsättning och försörjning. Här finns också unika resurser som rennäring, fiskodling och bärplockning. Avstånden är långa och logistiken utmanande, vilket kräver särskilda lösningar för att stärka robusthet och cirkularitet.
• Blekinge och Sörmland – snabb tillväxt i omsättning men ojämn sysselsättning
  Dessa län har haft en stark utveckling av omsättningen inom livsmedelssektorn, särskilt inom restaurang och industri. Samtidigt har sysselsättningen inte ökat i samma takt, vilket kan tyda på ökad produktivitet men också på strukturell omvandling.