Livsmedelssystemet mot 2035

När mycket förändring sker samtidigt kan man tala om brytningstider. Perioden från nu och mot 2030-talet kommer troligen kommas ihåg som just en sådan – inte minst för livsmedelssystemet.

Den här rapporten syftar till att ge en bild av viktiga omvärldsförändringar som påverkar det svenska livsmedelssystemet mot 2035.

2017 fick Sverige sin första nationella livsmedelsstrategi för hela livsmedelskedjan – med mål om en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val. Sedan dess har världen gått igenom en världsomspännande pandemi, trätt in i en lågkonjunktur och drabbats av krig och spänt läge mellan världens stormakter. Under 2023 sker ett politisk omtag där Livsmedelsstrategin nu ska revideras.

Sammanfattning

En av rapportens övergripande slutsatser är att livsmedelssystemets väg mot 2035 kommer handla om att ta hand om dagens livsmedelssystems negativa externa påverkan på omvärlden och samtidigt serva samhället med fler värden än tidigare.

Precis hur livsmedelssystemet 2035 ser ut beror på utfall i osäkerheter som rör både internationell politik, förmåga att nyttja teknik och grundläggande syn på världen och värderingar. Livsmedelssystemet som helhet behöver därför tänka både komplext och långsiktigt – vägen mot 2035 handlar om att leda förändring i olika grad och mot olika gemensamma mål. Ledarskap, tillit och samverkan blir därmed centrala förutsättningar.

Rapporten börjar med att identifiera en ”flykt från business as usual” i systemet självt: aktörer i systemets alla led tar sats mot förändring vad gäller efterfrågan, teknik och perspektiv. Därefter presenteras tre övergripande omvärldsteman som särskilt viktiga att förstå och bevaka.

Omvärldsteman

Ett nytt globalt politiskt-ekonomiskt läge

Geopolitiska spänningar, förändrad global handel och nya makroekonomiska förutsättningar för upp beredskap på agendan och ökar betydelsen av regionala partners. För Sveriges livsmedelssystem innebär detta att agendan i EU och relationen mellan medlemsländer och union blir en än viktigare variabel framöver samt att livsmedel tydligare blir en samhällsfråga.

Radikal teknikutveckling

Digitalisering gör data till en kritisk råvara inom livsmedelssystemet. Därtill skapar AI & ny bioteknik både möjligheter och risker. Utvecklingen går snabbt och förmågan att följa den är mycket viktig eftersom den får påverkan inte enbart för vilka teknikslag enskilda verksamheter väljer att använda, utan även för makt, kunskap och affärsmodeller.

Omprövning av värderingar och perspektiv

En mer holistisk grundsyn på ekonomi och världen gör att fler värden behöver tas hänsyn till. Detta pressar prismekanismer genom att nya kostnader behöver fördelas och bäras i systemet som helhet. Varierande syn på hållbarhet påverkar hur politiska agendor utformas.