De som stannar och de som lämnar besöksnäringen

Vilka grupper lämnar besöksnäringen och vad väljer de att
ägna sig åt i stället? Och hur skiljer sig denna grupp från de som stannar kvar?

Sweco har fått i uppdrag att beskriva förutsättningarna och ge förslag med syfte att nå en förbättrad kompetensförsörjning i besöksnäringen. Arbetet är en del av Tillväxtverkets regeringsuppdrag som syftar till att bidra till en hållbar besöksnäring.

Sammanfattning

Rapporten syftar till att beskriva vilka grupper som lämnar besöksnäringen och vad de väljer att ägna sig åt i stället. Med hjälp av registerdata har vi följt de som var sysselsatta i besöksnäringen2016 och följt upp dem tre år senare, år 2019. Resultaten visar följande:

• 54 procent av de som var sysselsatta i besöksnäringen 2016 arbetade
  kvar i samma del av besöksnäringen 2019.
• 64 procent av de som var sysselsatta i besöksnäringen 2016 och som
  fortfarande var sysselsatta i Sverige 2019 arbetade kvar i samma del av
  besöksnäringen.
• Det finns betydande skillnader inom besöksnäringen. De som 2016 var
  sysselsatta inom restaurang och logi (i rapporten kallad kategori äta
  och kategori bo) var i mindre utsträckning kvar i samma del av
  besöksnäringen efter 3 år och hade den största rörligheten inom
  besöksnäringen.
• Yngre var mer benägna att byta bransch än äldre.
• De med lägre inkomster var mer benägna att byta bransch än de med
  högre inkomster.
• De som vidareutbildade sig under samma tid var tydligt mer benägna
  att byta bransch både inom besöksnäringen och till övriga näringslivet
  mellan 2016 och 2019.
• Andra variabler som kön, utländsk bakgrund och var i Sverige man
  arbetar verkar ha ett svagt samband med benägenheten att byta
  bransch.