Hållbar utveckling i regionerna

Tillväxtverkets uppdrag var att utveckla och stärka arbetet med hållbar utveckling inom det regionala tillväxtarbetet, inklusive sammanhållningspolitiken.

Syftet var att:

• De insatser som genomförs inom ramen för uppdraget ska leda till resultat genom att ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet integreras inom det regionala utvecklingsarbetet och sammanhållningspolitiken.
• Utveckla metoder och lärande genom kollegialt utbyte, lärpass och erfarenhetsträffar.

Under projektperioden 2019-2023 skulle minst 89 miljoner kronor fördelas till regionerna.

• 4,7 miljoner kronor per år till 11 regioner (åren 2020 - 2023)
• 3,5 miljoner kronor per år till 10 regioner (åren 2020 - 2023)
• De regionala projekten lägesrapporterar två gånger per år till Tillväxtverket.

Genom att utveckla och stärka regionernas kapacitet och handlingsförmåga skulle programmet bidra till ett mer diversifierat och omställningsbenäget näringsliv, med ökad tillit, ett starkare regionalt ledarskap och en hållbar utveckling i samtliga regioner.

Detta gjordes genom finansiellt stöd, ett möjliggörande av kunskapspåbyggnad, erfarenhetsutbyte och utrymme för utveckling av nya metoder och arbetssätt på regional nivå.

Policy in Practice genomförde en heltäckande uppföljning och utvärdering av uppdraget. Utvärderarna hade dels kontakt med de regionala aktörerna. Dels med uppdragsteamet på Tillväxtverket. Detta för att säkerställa kvalité i våra insatser.

Hur olika maktordningar samspelar och påverkar varandra

För att säkerställa de olika aspekterna i genomförandet av uppdraget, på både nationell och regional nivå, genomsyrade ett intersektionellt perspektiv arbetet. En intersektionell analys synliggör normer och maktfördelning mellan och inom olika grupperingar.

Fokus var på kön, ålder, utländsk bakgrund och plats (territoriellt perspektiv). Att analysera plats och bransch som variabler är ett grepp som är nytt och inte traditionellt inom genusforskningen. Dessa tillhör inte diskrimineringsgrunderna.

Erfarenhet från tidigare uppdrag

I tidigare uppdrag som Jämställd tillväxt och Öppna upp-strategin valde vi att inkludera både plats, bransch och företagsform för att anpassa det intersektionella efter näringslivspolitiken. Utifrån detta valde vi att göra det även i detta program. Det finns tydliga normer även i dessa. Det vill säga städer kontra landsbygder och manligt dominerande branscher kontra branscher där många unga kvinnor och personer med utländsk bakgrund verkar.

Arbetet inom uppdraget utvecklade metoder och verktyg för att ytterligare stärka regionernas genomförandekapacitet. Stödet till regionerna utformades dels utifrån det behov som regionerna själva uppgav. Dels utifrån vad Tillväxtverket såh behövdes från ett helhetsperspektiv.

Inom insatsområdet utvecklade programmet ett regionalt metodstöd som omfattar stöd till regionerna avseende arbetssätt. Tillväxtverket utvecklade och genomförde även kunskapshöjande insatser, erfarenhetsutbyten och tog fram rapporter.

Exempel på genomfört arbete:

Kollegialt utbyte – Testa nya arbetssätt

Det kollegiala utbytet var en satsning för att regionerna skulle få testa nya arbetssätt och metoder. Processen utgick från tjänstedesign som angreppssätt, ett systemperspektiv och utmaningsdrivet förhållningssätt stod i fokus. En viktig utgångspunkt för utbytet var de utmaningar som regionerna själva definierade i inledande behovsinventeringar för deras projekt. Under processen fick regionerna möjlighet att "provtänka" kring nya sätt att arbeta med sina samhällsutmaningar. Tjänstepersoner och politiker fick möjlighet att mötas för att utbyta nya perspektiv och kunskap.

Efter avslutad insats uppgav en majoritet av regionerna att de var nöjda med det kollegiala utbytet. Viktiga lärdomar från den övergripande processen:

• Hantering av osäkerheten som nya arbetssätt innebär kräver tillit till processen
• Vikten av att lyssna på användarna och utifrån det anpassa det kollegiala utbytet
• Gemensam lärande och samskapat värde

Lärande vägar till hållbarhet – En seminarieserie

Uppdraget tog fram seminarieserien Lärande vägar till hållbarhet.

Serien består av fyra fristående delar men som tillsammans eftersträvar att bidra med:

• Hur det regionala utvecklingsuppdraget hänger ihop med hållbar utveckling
• Innebörden av ett systemperspektiv och hur det kan tillämpas

Del 1 – Varför?
Hållbar regional utveckling - Hur gör vi?
Fokus är på att bygga gemensam kunskap om hållbar regional utveckling i relation till det regionala utvecklingsarbetet.

Del 2 – Vem?
Gränsgångare, en förutsättning för hållbar regional utveckling?
Fokus är på att bygga gemensam kunskap om förutsättningsskapande ledarskap och stärka ett systemtänk.

Del 3 – Vad?
Hur kan offentlig sektor lyckas med Agenda 2030?
Fokus är på att bygga gemensam kunskap om transformativ implementering av Agenda 2030.

Del 4 – Hur?
Utvecklingsarbete: Expedition vs förändringslogik
Fokus är på att stärka kunskapen om förändringsprocesser för hållbar utveckling.

• Se seminarieserien om Lärande vägar till hållbar regional utveckling Länk till annan webbplats.
  

Studie om territoriella perspektiv

För att ta tillvara utvecklingspotentialen i hela landet och stärka den lokala och regionala konkurrenskraften behöver arbetet utgå från platsers olika förutsättningar. Men även social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Ett platsbaserat perspektiv är därför ett viktigt verktyg för det framtida arbetet. Dock saknas kunskap kring den vetenskapliga grunden bakom detta, samt hur ett sådant arbete faktiskt kan genomföras.

Tillväxtverket har därför tagit fram en studie på området. Studien är utformad för att ge en sammanställning över kunskapsläget kring samspel och samband mellan ett platsbaserat perspektiv och hållbar utveckling. Studien syftar till att ge underlag för ett fördjupat lärande i det fortsatta arbetet med hållbar regional utveckling i hela Sverige.

• Läs mer i rapporten Hållbarhet och livskraftiga landsbygder - samband, målkonflikter och synergier.

Bidrag till hållbarhetsintegrering inför kommande strukturfondsperiod

Arbetet inom insatsområdet har tagit ett helhetsgrepp kring den struktur som möter projektsökande av Regionalfondens medel. Uppdraget har därför varit och är inblandad i flera delar av projektens ärendeprocess: regionala program, utlysning, ansökan, bedömningskriterier och uppföljning.

Metodstöd Regionala program

Under 2020 erbjöd uppdraget de regionala programskrivarna ett metod- och processtöd för att stödja integreringen av hållbarhet i Regionalfondsprogrammen. Genom stöd från Tillväxtverket och Ramboll stärktes integrering av hållbarhet i programmen. Det har skett en förflyttning i alla programområden även om flera regioner önskar att de hade kommit längre.

Ett urval av lärdomar från arbetet:

• Programteori hade kunnat bidra till ökad integrering
  

Programområdena arbetade i varierande grad med en tydlig programteori med tydligt formulerade behov, effekter och insatser. Den främsta förklaringen till detta är tidsbrist. Merparten av programområdena utvecklade dock tydliga programteorier under programframtagningens senare skede. I de programområden där det tidigt funnits en programteori med tydligt formulerade effekter och exempel på insatser var förutsättningarna att genomgående integrera hållbarhet bättre.

• Bättre hållbarhetsintegrering genom stödfrågor
  

De program som regionerna tog fram ser väldigt olika ut, instruktioner, krav och rubriker i programmen har tolkats på olika sätt. Utmaningar, önskade effekter och insatser har beskrivits på olika sätt i programmen. Programmen skulle kunna bli tydligare och mer enhetligt utformade om det fanns stödfrågor kopplat till programmens olika avsnitt. Frågorna skulle bidra till att tydliggöra var och hur behov, aktiviteter och effekter ska beskrivas samt på vilket sätt som hållbarhet ska integreras i programmets olika delar.

Resultatet av arbetet att integrera hållbarhet och lärdomar om hur hållbarhet kunnat integreras ännu tydligare finns samlat i rapporten Hållbarhet i Regionalfonden.

• Läs mer i kortversionen av rapporten Hållbarhet i Regionalfonden.

Agenda 2030 i utlysningar

Agenda 2030 kan underlätta för styrning, stöd och vägledning när utlysningar inom Regionalfondens utlysningar arbetas fram. Genom att utgå ifrån Agenda 2030 kan programmens utmaningar få ett ökat fokus och de långsiktiga effekter som utlysningen ska bidra till tydliggöras. En viktig förutsättning för detta arbete är att det finns relevanta analyser som grund för utlysningarna. Uppdraget tog därför tillsammans med Oxford Research fram en kartläggning av

• Regionala utmaningarna i de regionala utvecklingsstrategierna (RUS)
• Förslagen till Regionalfondsprogram och Fonden för en rättvis omställning (FRO) 2021-2027
• Strategierna för smart specialisering (S3)

och en analys över

• Hur utmaningarna knyter an till de politiska och särskilda målen i Regionalfonden respektive FRO 2021-2027 och de globala målen i Agenda 2030.

Kartläggningen och analysen användas som ett stöd i utformningen av utlysningar.

Bidrag till planering och genomförande av hållbar finansiering

Fokus på att arbeta in tydliga målsättningar redan i utlysningsfasen av företagsstöden och de projektmedel som utgår från respektive regions utvecklingsstrategi.

Målsättningen ska även genomsyra handläggningen. Arbetet med ständiga förbättringar innebär att implementera en struktur för att arbeta med löpande uppföljning och analys av fördelade stöd, återkommande handläggarforum för lärande och metoder för anpassning och vidareutveckling. Företagsstöden och projektmedlen blir en del av detta och arbetet utvecklades inom ramen för programmet Hållbar Regional Utveckling. Implementeringen sker i nära samarbete med regionerna.

Parallellt med regeringsuppdraget Utveckling av de regionala företagsstöden och projektverksamhet avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat.

Samverkan och peer review med utpekade aktörer på nationell nivå

Målsättningen med samverkan med utpekade myndigheter var att stärka regionerna i deras arbete med hållbar regional utveckling och samtidigt lyfta in kunskap till myndigheterna om de regionala aktörernas utmaningar. Genom att konkret arbeta med dialog, eller ”peer-review” som vi valde att kalla det, har vi möjliggjort ett ömsesidigt kunskapsutbyte och ett utvidgat kontaktnät. De regioner som valt att träffa representanter från myndighetsgruppen (som utifrån ämne varierat i representation) fick själva ringa in sin frågeställning och med hjälp av Ramboll faciliterade vi digitala peer-reviews.

Genomförda peer reviews visade bland annat att det var positivt att i ett sammanhang kunnat tänka (provtänka) tillsammans med personer från olika nivåer om ett särskilt problem. Upplägget var ett erbjudande om samtal i ett systemperspektiv eftersom vi samlades tvärsektoriellt utifrån en gemensam problemställning. Varje tillfälle möjliggjorde också tillfälle att prata med andra som verkar inom det regionala utvecklingssystemet samt ett kollegialt lärande.