Hållbar utveckling i regionerna

Tillväxtverkets uppdrag är att utveckla och stärka arbetet med hållbar utveckling inom det regionala tillväxtarbetet, inklusive sammanhållningspolitiken.

Under projekttiden 2019 - 2023 ska minst 89 miljoner kronor fördelas till landets samtliga regioner i två utlysningar. Regionerna slutrapporterar projekten den 31 maj 2023.

Syftet är att:

• De insatser som genomförs inom ramen för uppdraget ska leda till resultat genom att ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet integreras inom det regionala tillväxtarbetet och sammanhållningspolitiken.
• Utveckla metoder och lärande genom kollegialt utbyte, lärpass och erfarenhetsträffar.

Den första utlysningen genomfördes i oktober 2019 - januari 2020 och omfattade 50 000 kr per region i startkapital. Den andra utlysningen genomfördes i mars 2020 och omfattar resterande projektmedel om 87 mkr till regionerna. Medel fördelas enligt följande princip:

• 4,7 miljoner kronor per år till 11 regioner (åren 2020 - 2023)
• 3,5 miljoner kronor per år till 10 regioner (åren 2020 - 2023)
• De regionala projekten lägesrapporterar två gånger per år till Tillväxtverket.

Programmet ska genom att utveckla och stärka de regionalt utvecklingsansvarigas kapacitet och handlingsförmåga, bidra till ett mer diversifierat och omställningsbenäget näringsliv, med ökad tillit, ett starkare regionalt ledarskap och en hållbar utveckling i samtliga regioner.

Detta ska ske genom finansiellt stöd, ett möjliggörande av kunskapspåbyggnad, erfarenhetsutbyte och skapat utrymme för utveckling av nya metoder och arbetssätt på regional nivå.

Uppdraget har anlitat konsultfirman Policy In Practice att genomföra en heltäckande uppföljning och utvärdering av uppdraget från start till slut med delrapporter årsvis och presentationer. Utvärderarna har dels kontakt med de regionala aktörerna och dels med uppdragsteamet på Tillväxtverket för att säkerställa kvalité i våra insatser.

Hur olika maktordningar samspelar och påverkar varandra

För att säkerställa de olika aspekterna i genomförandet av uppdraget, på både nationell och regional nivå, kommer ett intersektionellt perspektiv att genomsyra arbetet. Med en intersektionell analys synliggörs normer och maktfördelning mellan och inom olika grupperingar.

Fokus kommer att vara på kön, ålder, utländsk bakgrund och plats (territoriellt perspektiv) som stående variabler i analysen. Att analysera plats och bransch som variabler är ett grepp som är nytt och inte traditionellt inom genusforskningen. Dessa tillhör inte diskrimineringsgrunderna.

Erfarenhet från tidigare uppdrag

Eftersom vi tidigare inom uppdrag som Jämställd tillväxt och Öppna Upp strategin valt att inkludera både plats, bransch och företagsform för att anpassa det intersektionella efter näringslivspolitiken väljer vi att göra det i det här programmet också. Det finns en tydlig norm även i dessa, det vill säga att stad kontra land och manligt dominerande branscher kontra branscher där många unga kvinnor och personer med utländsk bakgrund verkar.

Arbetet inom uppdraget ska utveckla metoder och verktyg för att ytterligare stärka regionernas genomförandekapacitet i förhållande till uppdraget. Stödet till regionerna har utformas utifrån det behov som regionerna själva uppger eller önskar, och utifrån vad Tillväxtverket ser behövs utifrån ett helhetsperspektiv.

Inom insatsområdet har programmet utvecklat ett regionalt metodstöd som omfattar stöd till regionerna avseende arbetssätt. Tillväxtverket har även utvecklat och genomfört kunskapshöjande insatser, erfarenhetsutbyten och bidragit in till publicerade rapporter.

Exempel på genomfört arbete:

Kollegialt utbyte – Testa nya arbetssätt

Det kollegiala utbytet har varit en satsning för att regionerna ska få testa nya arbetssätt och metoder. Processen har utgått från tjänstedesign som angreppssätt, där ett systemperspektiv och utmaningsdrivet förhållningssätt stått i fokus. En viktig utgångspunkt för utbytet har varit de utmaningar som regionerna själva definierat i inledande behovsinventeringar för deras projekt. Under processen har regionerna fått möjligheten att ”provtänka” kring nya sätt att arbeta med sina samhällsutmaningar och där tjänstepersoner och politiker i regionerna fått möjlighet att mötas för att utbyta nya perspektiv och kunskap.

Efter avslutad insats uppgav en majoritet av regionerna att dom var nöjda med det kollegiala utbytet. Viktiga lärdomar från den övergripande processen:

• Hantering av osäkerheten som nya arbetssätt innebär kräver tillit till processen
• Vikten av att lyssna på användarna och utifrån det anpassa det kollegiala utbytet
• Gemensam lärande och samskapat värde

Lärande vägar till hållbarhet – En seminarieserie

En återkommande insats inom uppdraget har varit lärpass som arrangerats på olika teman. Som ett alternativ till detta har uppdraget istället tagit fram en sammanhängande seminarieserie Lärande vägar till hållbarhet.

Seminarieserien består av fyra fristående delar men som tillsammans eftersträvar att bidra med:

• Hur det regionala utvecklingsuppdraget hänger ihop med hållbar utveckling
• Innebörden av ett systemperspektiv och hur det kan tillämpas

Del 1 – Varför?
Hållbar regional utveckling - Hur gör vi?
I den första delen lägger vi fokus på att bygga gemensam kunskap om hållbar regional utveckling i relation till det regionala utvecklingsarbetet.

Del 2 – Vem?
Gränsgångare, en förutsättning för hållbar regional utveckling?
I den andra delen lägger vi fokus på att bygga gemensam kunskap om förutsättningsskapande ledarskap och stärka ett systemtänk.

Del 3 – Vad?
Hur kan offentlig sektor lyckas med Agenda 2030?
I den tredje lägger vi fokus på att bygga gemensam kunskap om transformativ implementering av Agenda 2030.

Del 4 – Hur?
Utvecklingsarbete: Expedition vs förändringslogik (Genomförs 20 april)
I den fjärde delen lägger vi fokus på att stärka kunskapen om förändringsprocesser för hållbar utveckling.

• Se seminarieserien om Lärande vägar till hållbar regional utveckling.
  

Studie om territoriella perspektiv

För att tillvarata den utvecklingspotential som finns i landet behöver arbetet utgå från olika platsers skiftande förutsättningar, samt social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet för att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften. Ett platsbaserat perspektiv är därför ett viktigt verktyg för det framtida arbetet. Dock saknas kunskap kring den vetenskapliga grunden bakom detta, samt hur ett sådant arbete faktiskt kan genomföras.

Inom insatsområdet har uppdraget därför tillsammans med enheten Landsbygder och lokal kapacitet har Tillväxtverket, med hjälp av WSP, tagit fram en studie på området; Livskraftiga landsbygder och hållbarhet – Samband, målkonflikter och synergier. Studien är utformad för att ge en sammanställning över kunskapsläget kring samspel och samband mellan ett platsbaserat perspektiv och hållbar utveckling. Studien syftar till att ge underlag för ett fördjupat lärande i det fortsatta arbetet med hållbar regional utveckling i hela Sverige.

• Läs mer i rapporten Hållbarhet och livskraftiga landsbygder - samband, målkonflikter och synergier.

Kontakt
Maya Sanchez

Bidrag till hållbarhetsintegrering inför kommande strukturfondsperiod

Arbetet inom insatsområdet har tagit ett helhetsgrepp kring den struktur som möter projektsökande av Regionalfondens medel. Uppdraget har därför varit och är inblandad i flera delar av projektens ärendeprocess: regionala program, utlysning, ansökan, bedömningskriterier och uppföljning.

Metodstöd Regionala program

Under 2020 erbjöd uppdraget de regionala programskrivarna ett metod- och processtöd för att stödja integreringen av hållbarhet i Regionalfondsprogrammen. Genom Tillväxtverket och Rambolls stöd har integreringen av hållbarhet kunnat stärkas i programmen. Det har skett en förflyttning i alla programområden även om flera regioner önskar att de hade kommit längre. Ett urval av lärdomar från arbetet:

PROGRAMTEORI HADE KUNNAT BIDRA TILL ÖKAD INTEGRERING

Programområdena har i varierande grad arbetat med en tydlig programteori med tydligt formulerade behov, effekter och insatser. Den främsta förklaringen till detta är tidsbrist. Merparten av programområdena har dock utvecklat tydliga programteorier under programframtagningens senare skede. I de programområden där det tidigt funnits en programteori med tydligt formulerade effekter och exempel på insatser har förutsättningarna att genomgående integrera hållbarhet varit bättre.

BÄTTRE HÅLLBARHETSINTEGRERING GENOM STÖDFRÅGOR

De program som regionerna har tagit fram ser väldigt olika ut, där instruktioner, krav och rubriker i programmen har tolkats på olika sätt. Utmaningar, önskade effekter och insatser har beskrivits på olika sätt i programmen. Programmen skulle kunna bli tydligare och mer enhetligt utformade om det fanns stödfrågor kopplat till programmens olika avsnitt. Frågorna skulle bidra till att tydliggöra var och hur behov, aktiviteter och effekter ska beskrivas samt på vilket sätt som hållbarhet ska integreras i programmets olika delar.

Resultatet av arbetet att integrera hållbarhet och lärdomar om hur hållbarhet kunnat integreras ännu tydligare finns samlat i rapporten Hållbarhet i Regionalfonden.

• Läs mer i kortversionen av rapporten Hållbarhet i Regionalfonden.

Agenda 2030 i utlysningar

Uppdragets bedömning är att Agenda 2030 kan underlätta för styrning, stöd och vägledning när utlysningar inom Regionalfondens utlysningar arbetas fram. Genom att utgå ifrån Agenda 2030 kan programmens utmaningar få ett ökat fokus och de långsiktiga effekter som utlysningen ska bidra till tydliggöras. En viktig förutsättning för detta arbete är att det finns relevanta analyser som grund för utlysningarna. Inom insatsområdet har uppdraget därför tillsammans med Oxford Research tagit fram en kartläggning av

• Regionala utmaningarna i de regionala utvecklingsstrategierna (RUS)
• Förslagen till Regionalfondsprogram och Fonden för en rättvis omställning (FRO) 2021-2027
• Strategierna för smart specialisering (S3)

och en analys över

• Hur utmaningarna knyter an till de politiska och särskilda målen i Regionalfonden respektive FRO 2021-2027 och de globala målen i Agenda 2030.

Kartläggningen och analysen är framtaget för att kunna användas som ett stöd i utformningen av utlysningar.

Kontakt
Maya Sanchez

Bidrag till planering och genomförande av hållbar finansiering

Under 2022 och framåt är fokus på att arbeta in tydliga målsättningar redan i utlysningsfasen av företagsstöden och de projektmedel som utgår från respektive regions utvecklingsstrategi.

Målsättningen ska även genomsyra handläggningen. Arbetet med ständiga förbättringar innebär att implementera en struktur för att arbeta med löpande uppföljning och analys av fördelade stöd, återkommande handläggarforum för lärande och metoder för anpassning och vidareutveckling. Företagsstöden och projektmedlen blir en del av detta och arbetet kommer att utvecklas inom ramen för programmet Hållbar Regional Utveckling. Implementeringen sker i nära samarbete med regionerna.

Uppdraget sker parallellt med regeringsuppdraget Utveckling av de regionala företagsstöden och projektverksamhet avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat.

Kontakt
Mia Eliasson

Samverkan och peer review med utpekade aktörer på nationell nivå

Målsättningen med samverkan med utpekade myndigheter har varit att stärka regionerna i deras arbete med hållbar regionalutveckling och samtidigt lyft in till myndigheterna kunskap om de regionala aktörernas utmaningar. Genom att konkret arbeta med dialog, eller ”peer-review” som vi valt att kalla det, har vi möjliggjort ett ömsesidigt kunskapsutbyte och ett utvidgat kontaktnät. De regioner som valt att träffa representanter från myndighetsgruppen (som utifrån ämne varierat i representation) har själva fått ringa in sin frågeställning och med hjälp av Ramboll Management har vi kunnat facilitera digitala peer-reviews.

Det som framkommit efter de genomförda tillfällena är bland annat att det varit positivt att i ett sammanhang kunna tänka (provtänka) tillsammans med personer från olika nivåer kring en särskild problemformulering. Upplägget har i all enkelhet varit ett erbjudande om samtal i ett systemperspektiv eftersom vi kunnat samlats tvärsektoriellt utifrån en gemensam problemställning. Varje tillfälle har också möjliggjort tillfälle att prata med andra som verkar inom det regionala utvecklingssystemet samt ett kollegialt lärande.

Kontakt
Ulrika Åberg