Hållbar regional utveckling kräver helhetsperspektiv

En hållbar regional utveckling kräver ett ökat helhetsperspektiv. Miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter behöver hanteras samtidigt. Kanske är det bättre att eftersträva hållbar regional förbättring istället för enbart traditionell ekonomisk tillväxt.

Torg med träd och parkerade cyklar i en småstad med lägre hus. Några personer går på kullerstensgatan.

Tillväxtverkets nya rapport Tillstånd och trender för regional tillväxt 2022 handlar om regional konkurrenskraft och dess utveckling.

Rapporten bjuder på fakta, statistik och analyser om regionala förutsättningar inom en mängd områden. Bland annat tas Sveriges utsläppseffektivitet upp och befolkningens demografiska utveckling, liksom kunskapsnivåer och tillgång till service. Rapporten beskriver också läget för kompetensförsörjningen, digitaliseringen och företagsledarnas individuella egenskaper.

Statistik blandas med analyser och relateras till hållbarhetsdimensionerna på nationell, regional och kommunal nivå. Sammanfattningsvis presenterar rapporten en bild av vad en hållbar regional utveckling kan innebära och diskuterar de utmaningar och möjligheter som finns för att uppnå den.

För att uppnå en hållbar regional utveckling är det viktigt att man tar hänsyn till flera aspekter, som miljö, samhälle och ekonomi. En viktig del i sammanhanget är också digitaliseringen, som har en stor inverkan på den hållbara utvecklingen på nationell, regional och kommunal nivå.

- En långsiktigt hållbar utveckling kräver ett ökat helhetsperspektiv. En möjlig framtida utveckling kan därför vara att det övergripande målet inte längre endast är ekonomisk tillväxt, utan att man i stället främst eftersträvar en hållbar regional förbättring, säger analytiker Elias Olofsson som är en av författarna bakom rapporten.

Rapporten tar också upp kommuners sårbarhet. Det finns fortfarande stora regionala skillnader.

- Blekinge och Västmanlands län har högst andel sårbara kommuner medan Örebro län har högst andel kommuner som klassas med hög sårbarhet. I Bergslagen finns ett sammanhängande område där mer än hälften av alla kommuner med hög sårbarhet ligger.

Pandemins effekter på landsbygden har varit blandade. En viss positiv effekt kan ses i vissa län som Jämtland och Gotland, men många andra län har inte gynnats av de förändringar i flyttbeteende som uppmärksammats.

- För att skapa en hållbar regional utveckling krävs en ökad livskvalitet i alla delar av landet. Det finns fortfarande stora skillnader i tillgång till service och tjänster och städer har givna fördelar, säger Elias Olofsson.

Utbildningsnivån ökar i alla delar av landet, men det sker snabbare i storstadslänen, jämfört med län som Gävleborg, Dalarna och Södermanland, som riskerar att halka efter.

- Högre utbildning driver befolkningsomflyttningen till städer, medan andra delar av landet och speciellt landsbygden förlorar på detta.

Rapporten riktar sig till alla som är intresserade av regional utveckling. Syftet med rapporten är att inspirera och informera beslutsfattare, företag och allmänheten om vikten av en mer hållbar ekonomi och samhällsutveckling.