Här är alla 174 EU-projekt Tillväxtverket har tagit beslut om i senaste omgången

Många företag och aktörer saknar resurser och kunskap för att kunna ta nästa steg inom cybersäkerhet, AI och digitalisering. Det hämmar både konkurrenskraft och hållbarhet. Regionalfonden har därför under de senaste åren finansierat digitala innovationshubbar som hjälper företag runt om i landet med ny digital teknik.

I den här utlysningsomgången har två innovationshubbar fått fortsatt finansiering. Projektet ”EDIH – DigIT Hub 2.0” ska stärka digital transformation i företag och offentlig sektor i södra Sverige. Det ska göras genom att höja den digital kompetensen i testmöjligheter för nya digitala lösningar samt genom stöd i finansieringsfrågor, ansökningar och investerardialoger. Projektägare är OpenTech Sweden och projektet får 41 miljoner kronor.

Projektet AI-ShiftLabs ska ge industrins små och medelstora företag i programområdet Norra Mellansverige bättre förutsättningar att utveckla sina produktionsprocesser med hjälp av artificiell intelligens och digitalisering. Projektet fokuserar på tillverkning där nya lösningar kan provas innan investering. Projektägare är Mälardalens universitet och projektet får 25 miljoner kronor.

Översvämningsdrabbat Gävle ska klimatanpassas

I det Nationella regionalfondsprogrammet går 13 miljoner till ett projekt som ska klimatanpassa Gävleborg som drabbats hårt av klimatrelaterade översvämningar. Ett skyfall 2021 orsakade personskador, femtusen skadade bostäder, evakuerade förskolor samt skadade vägar och anläggningar. Kostnaderna översteg två miljarder kronor.

Projektet ”Tillsammans för ett resilient Gävle: test av naturbaserade lösningar och samverkansmodeller”, som drivs av Gävle kommun, ska öka Gävle och Gävleborgs kapacitet att förebygga och hantera klimatrelaterade risker. Målet är att minska översvämningsriskerna, förbättra vattenkvaliteten och stärka biologisk mångfald. Projektet ska skapa skalbara modeller och tekniska lösningar för klimatanpassning som också kan appliceras på andra städer.

Nya hälsolösningar ska nå marknaden snabbare i Skåne och Blekinge

Life science är en av Skånes viktigaste sektorer med cirka 680 företag och 7 500 anställda. Trots tillväxten visar analyser att privata investeringar i forskning och utveckling minskar – en trend som riskerar att påverka produktiviteten negativt. I det här området får därför sju startups stöd för att stärka Skånes life science-sektor och vända trenden.

Företagen representerar olika grenar i allt ifrån foodtech och diagnostik till medtech och läkemedel och får stöd att lösa verksamhetsspecifika utmaningar. Genom projektet ska företagen stärka sin innovationsförmåga så att nya lösningar inom hälsa och life science snabbare kan nå patienter och marknaden. Projektet Fundament4Future, samordnat av SmiLe Venture Hub, får 19 miljoner kronor.

AI-driven återvinning i Stockholm

Många använder ”gröna påsen” fel, vilket ökar kostnader och miljöpåverkan. I Stockholm får projektet ”AI-driven återvinning i Stockholm” och Stockholm avfall AB 8 miljoner för at förbättra matavfallssorteringen genom att minska felsortering, öka incitament och förbättra kommunikationen. Genom röntgenteknik och AI-baserad datorseende kan felsorterat avfall identifieras och matavfall återvinnas korrekt. Ett PAYT-system (Pay-As-You-Throw) införs för att belöna rätt sortering och minska felhantering. Projektet förväntas uppnå förbättrad avfallssortering, ökad återvinning, lägre kostnader och minskad miljöpåverkan.

Energilagring och byggsektorns hållbara omställning i Västsverige

I Västsverige ska projektet ”FERL -Fossilfri Energilagring för Robust Lantbruk” lösa utmaningar inom energilagring för små och medelstora företag inom energiproduktion. Projektet, som beviljas 2 miljoner, ska bland annat bidra till utveckling av affärsmodeller och stärka kapaciteten inom de tre fossilfria teknikerna batteri, värmelagring i sand och el-till-ammoniak. Vid projektslutet ska det finnas en bättre stödstruktur, etablerade utbildnings- och demonstrationsmiljöer samt förstärkta incitament för att investera i energilagring.

Återbruk av byggmaterial är ett annat område som får finansiering här. Projektet ”ByggIgen” ska skapa en regional infrastruktur för detta och det omfattar mottagning, inventering, demontering, förädling och försäljning till både företag och privatpersoner. Anläggningen etableras i Trollhättan och utvecklas inledningsvis i samarbete med Vänersborg, med möjlighet för fler kommuner att ansluta framåt. Projektet beviljas 3 miljoner.

Beredskapen i näringslivet ska stärkas i Jönköping

I programområdet Småland och öarna har företagen sett ett växande behov av att skydda sina verksamheter och utveckla lönsamma, robusta affärer. Om näringslivet ska fungera även under kris behöver företagen dimensionera sin verksamhet för att klara störningar som översvämning, IT-angrepp, elavbrott eller till och med väpnad konflikt. I Jönköpings län är detta viktigt eftersom regionen är en logistikhub som försörjer andra områden. Nu får projektet ”Företag i landsbygderna för ökad civil beredskap – FLACK” 3,5 miljoner i finansiering för att stärka resiliensen hos minst 125 företag i Jönköpings län. Projektet inriktar sig på företag i landsbygderna som har ett hårdare tryck på att klara sig själva vid större kriser.

Stärkta samiska näringar i Övre Norrland

När 2G och 3G-näten stängs ner senast 2027 slutar många digitala hjälpmedel fungera. Det här har uppmärksammats inom renskötseln och projektet ”Digitalisering för renskötselns framtid – från 2G/3G till IoT”. Projektet ska testa ny teknik som krävs för renskötseln för att få till en fungerande digital infrastruktur i glesbefolkade fjällområden, vilket är en avgörande fråga för renskötseln och den samiska befolkningens arbetsmiljö och näringslivsutveckling. Projektet förväntas också skapa en mer effektiv planering som minskar kostnader, bränsleförbrukning och klimatpåverkan. Projektägare är Dálvvadis ekonomisk förening och projektet har beviljats drygt 2 miljoner kronor.

Resilienta lokalsamhällen och dagvattenhantering

I Övre Norrland går finansiering också till klimatanpassning denna omgång. Försörjningssystemet för mat, vatten och energi är centraliserade och därför blir lokalsamhällen i norra Sverige sårbara under globala störningar och klimatförändringar. Det här ska projektet ”Pilotmiljöer för klimatanpassning – modeller för resilienta lokalsamhällen, Stöckebygdens utveckling ekonomisk förening” jobba med. Projektet ska etablera tre fysiska testmiljöer för decentraliserad vattenförsörjning, klimatanpassad odling samt kollektiv förädling och lagring. Erfarenheterna ska ge idéburna organisationer och kommuner kapacitet att öka självförsörjning och motståndskraft och skapa modeller som kan spridas till fler samhällen i hela Sverige. Projektet beviljas 3,5 miljoner kronor.

Ett ytterligare projekt på området är Umeå kommuns ”Smart och robust dagvattenhantering i subarktiskt klimat” som beviljas 36 miljoner. De adresserar de ökande klimatrelaterade riskerna med översvämning och dagvattenhantering, kopplat till områdets komplexa förutsättning med snösmältning, vinterregn och frusen mark.