Staten måste bli en aktiv medspelare vid stora företagsetableringar
Kommunernas förutsättningar för effektiv samverkan med myndigheter är i dag otillräckliga. Vid omfattande industrietableringar måste de navigera mellan sektorsindelade myndigheter med olika planeringssystem och geografiska indelningar, vilket försvårar arbetet. Det visar en ny rapport från Tillväxtverket. Myndigheten föreslår, utifrån rapporten, fyra förslag till förändring av dagens system.

– Den gröna omställningen pågår för fullt i hela Sverige. Då behöver vi myndigheter gemensamt se över hur vi kan skapa förutsättningar för en effektiv samverkan mellan kommunerna och staten. Kommuner med stora industriinvesteringar behöver veta att staten är på deras sida och att vi alla jobbar mot samma mål, säger Elisabeth Backteman, generaldirektör för Tillväxtverket.
Kommunerna står ensamma
Rapporten bygger på intervjuer med statliga myndigheter och fem kommuner. Kommunerna – Gällivare, Boden, Ludvika, Mariestad och Karlskrona – befinner sig mitt i stora industrietableringar. Budskapet från kommunerna är tydligt. De kämpar i motvind. Trots att investeringarna är avgörande för både lokal och nationell utveckling, upplever kommunerna att de lämnas ensamma. Kommunen ska samverka med myndigheter kring komplexa processer gällande bland annat elförsörjning, bostäder, infrastruktur och kompetensförsörjning. Dessutom lämnas kommunen med hela risken om det inte går som planerat.
– Sverige vill ju ha etableringar. Löften har ställts ut till företagen. Men vem ska se till de infrias? Det hamnar på oss kommuner… men här borde finnas någon form av garanti, berättar en av kommunrepresentanterna i rapporten.
Trögt och långsamt system utan helhetsperspektiv
Myndigheterna bekräftar att stora industriinvesteringar innebär komplexa och krävande processer. Specialiserade sektorsmyndigheter, långa ärendeprocesser och att frågor med tydligt lagstöd prioriteras gör det svårt att agera flexibelt och effektivt vid stora industriinvesteringar. Dessutom måste myndigheterna agera efter likabehandlingsprincipen, vilket begränsar möjligheten att prioritera strategiska ärenden och anpassa insatserna efter lokala förutsättningar och behov.
– Varje myndighet agerar efter sina uppdrag och ansvar och fullgör på så vis sin del av processen, men ingen myndighet har ett uttalat ansvar att faktiskt se till att etableringen blir av. Kommunerna bär det perspektivet ensamt”, menar Gustaf Rehnström, samordnare för regeringsuppdraget att bistå vid varsel och etableringar.
Fyra vägar framåt
Tillväxtverket lyfter fram fyra förslag som är avgörande för att stärka kommunernas förutsättningar att samverka effektivt med olika myndigheter. För det första behöver relevanta myndigheter ges möjlighet att prioritera ärenden kopplade till större investeringar. Det kräver en definition och tydliga kriterier från staten, så att myndigheter kan avgöra om en utökad samverkan eller särskilda insatser är nödvändiga.
För det andra behövs en strategisk planeringsnivå på både nationell och regional nivå. I dag saknas en tvärsektoriell planeringsnivå för hur exempelvis mark, infrastruktur och samhällsresurser ska användas i takt med industrins omställning. En sådan planering skulle underlätta samverkan och minska målkonflikter.
Det tredje förslaget handlar om att förstärka kapaciteten hos myndigheter och kommuner i de olika tillstånds- och handläggningsprocesser som stora industriinvesteringar innebär. Många myndigheter och kommuner är redan hårt belastade, och utan ökade resurser riskerar viktiga etableringar att försenas eller försvåras.
Slutligen behöver staten ta ett större ansvar för riskdelning. I dag bär kommunerna ofta stora ekonomiska risker i samband med investeringar, trots att nyttan är nationell. En mer rättvis fördelning av ansvar och kostnader är avgörande för att fler kommuner ska våga säga ja till framtida etableringar.
Ett nytt system för effektiv samverkan
Resultaten i rapporten visar tydligt att dagens system inte är anpassade för den verklighet som kommunerna möter. De är heller inte anpassade för den takt och omfattning som krävs för att hantera de stora industriinvesteringar som nu sker i Sverige. För att möta dessa utmaningar krävs både nya former för samverkan och tydligare styrning till berörda myndigheter. De värden som skapas genom en större företagsinvestering kan vara avgörande för en enskild kommun, men de stärker också Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
– Ska Sverige fullt ut kunna ta vara på möjligheterna som nyindustrialiseringen innebär måste staten gå från att ses som en motståndare till att bli en medspelare i investeringsprocesser", avslutar Gustaf Rehnström.
För vidare läsning
Kontakt
Gustaf Rehnström
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se