Regionerna har en viktig roll för planering av gymnasiala utbildningar
Att utbildningar på olika nivåer behöver planeras och dimensioneras, är en betydelsefull pusselbit för samhällhets kompetensförsörjning. Här har regionerna fått en tydligare roll i att leverera bedömningar av länets framtida kompetensbehov.
Under 2023 trädde det i kraft en avgörande förändring kring regionens roll på området kompetensförsörjning. Regionerna ska nu enligt lag leverera bedömningar om länets behov av kompetens inom offentlig och privat sektor. Underlaget ska gälla både på kort och på lång sikt. Att bedömningarna samlas in av Skolverket och sedan faktiskt påverkar hur utbudet av gymnasial utbildning ska se ut i framtiden, har gett dem ytterligare tyngd som regionalt utvecklingsansvariga.
– I rapporten Regionerna utvecklar Sverige ser vi att regionernas arbete med detta har blivit etablerat och fått genomslag. Det påverkar regionernas samverkan med andra aktörer, inte minst kommunerna. Både att bidra med olika kunskapsunderlag, att prata om behoven och sedan kunna göra relevanta bedömningar, säger Camilla Karlsson, handläggare på Tillväxtverket.
Tillväxtverket har genom ett långsiktigt arbete stöttat regionerna i deras arbete med kompetensförsörjning. Tillsammans med reformer på området har det satt regionerna i en starkare ställning.
Ersättningsmodell som begränsar
Det är känt sedan tidigare att de regionala förutsättningarna för arbetet med kompetensförsörjning ser olika ut i olika regioner. En utmaning som framkommer i rapporten är ersättningen från staten.
Leveransen av bedömningar till Skolverkets planeringsunderlag ska alla regioner göra. Och ersättningen från staten är baserad på antalet invånare i regionen. Men omfattningen på arbetet beror till liten del på hur stor befolkningen är. Detta innebär att modellen missgynnar regioner med färre invånare.
Tillväxtverket delar regionernas uppfattning att ersättningsmodellen begränsar för regioner med störst utmaningar och behov.