Nytt beredskapsområde ska säkerställa tillgång till nödvändiga produkter under kris eller krig
Sveriges civila beredskapssystem föreslås kompletteras med en ny sektor för industri, bygg och handel. Tillväxtverket föreslås också bli sektorsansvarig myndighet för den nya sektorn, och beredskapsmyndighet för industri och handel.
.webp)
Sveriges civila beredskapssystem, som är organiserat i tio sektorer för att säkerställa viktiga samhällsfunktioner vid kris eller krig, föreslås kompletteras med en ny sektor för industri, bygg och handel. Tillväxtverket förslås också bli sektorsansvarig myndighet för industri, bygg och handel, och beredskapsmyndighet för industri och handel.
Industri och handel är samhällsviktiga funktioner som är avgörande för samhällets funktionalitet och beredskap. Industrin ska kunna ställa om produktion under kris eller höjd beredskap, medan handeln ansvarar för distribution och försörjning av nödvändiga varor. Utan en robust industriell produktion och fungerande leveranskedjor påverkas andra samhällssektorer negativt, som t ex hälso- och sjukvård, energiförsörjning och transporter.
Det nya beredskapsområdet ska säkerställa att industri och handel kan upprätthålla produktion, anpassa verksamheten och säkra distribution av nödvändiga produkter under kriser och höjd beredskap.
Definition och avgränsningar
I rapporten Industri och handel i beredskap undersöks hur samhällsviktiga verksamheter inom industri och handel kan definieras och avgränsas. Rapporten visar att beredskapsområdet är nära sammankopplat med övriga sektorer som exempelvis transport, hälsa och livsmedelsförsörjning. Samarbete över sektorsgränser mellan myndigheter och näringsliv är därför avgörande för att stärka Sveriges motståndskraft.
Rapporten resonerar även kring sårbarheter kopplade till beroendet av importerade insatsvaror, vilket kan skapa störningar vid internationella kriser. Eftersom ekonomisk statistik inte alltid fångar alla kritiska beroenden, framhålls vikten av att kombinera kvantitativa analyser med kvalitativa bedömningar.
Det fortsatta arbetet bör inkludera konsekvensanalyser, kartläggningar av beroenden samt identifiering av redundans och risker i försörjningskedjor. Detta kan göras genom mer detaljerade bransch- och försörjningsanalyser.