Miljöprövningens många utmaningar – var tar tiden vägen under tillståndsprocessen ?

Under Tillväxtverkets webbinarium ”Var tar tiden vägen?” diskuterades en rad frågor baserat på en ny rapport från Göteborgs universitet, framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket. Exempelvis diskuterades relationen mellan kvaliteten i en ansökan och antalet kompletteringar, och hur lång tid en miljöprövning tar. Rapporten lyfter fram flera intressanta aspekter, inte minst med tanke på den nya miljöprövningsmyndigheten som ska vara i gång den 1 juli 2027.

Hur kan en snabb handläggning säkerställas?

Det gäller för företagen att undvika att hamna i ”kompletteringsträsket”, konstaterade forskarna Aron Westholm och Björn Rönnerstrand, som genomfört en analys av miljöprövningsärenden under 2020-2023. För att säkerställa att ärenden kan hanteras skyndsamt är det viktigt att ansökningarna är kompletta när de skickas in. De flesta ärenden handläggs inom rimlig tid, men ett fåtal ärenden drar ut betydligt längre på tiden. Det är främst kompletteringsförelägganden som driver handläggningstiderna, konstaterar forskarna.

– Det skapar en osäkerhet hos företagen, även om det endast är ett fåtal ärenden som tar mycket lång tid. Förutsägbarhet är viktigt för alla parter och osäkerhet påverkar företagens investeringsvilja, säger Henrik Hermansson, senior analytiker vid Accelerationskontoret i panelsamtalet som följde forskarnas presentation av analysen.

– Myndighetens inställning och erfarna handläggare är centralt. Det gäller att acceptera att alla frågor inte kan redas ut och istället fokusera på de väsentliga miljöeffekterna. Är man som handläggare oerfaren och har lite tid så kan det bli omfattande kompletteringar som begärs in för säkerhets skull. Om det är många andra myndigheter som lämnat yttranden påverkar det också, eftersom dessa myndigheter ofta har ett bredare uppdrag. De kan ibland vilja mer än processen kräver, sa Lars A Andersson, Rättschef vid Länsstyrelsen och ordförande i miljöprövningsdelegationen.

Samrådet centralt

Samrådet och tidig dialog har en central funktion i processen, men kan också leda till att företagen lägger resurser på utredningar som inte egentligen är nödvändiga.

– Att enbart förstärka samråden kan bli dyrare för företagen och minskar inte heller med säkerhet handläggningstiderna. Det vore bättre att ärenden får gå till prövningen för att få ett kvitto på vad som behöver utvecklas i ansökan. Regeringen föreslår att samrådet ska flyttas till nya miljöprövningsmyndigheten. Då kan man redan tidigt i processen avgöra vilka underlag som ska krävas in, säger Lars A Andersson, rättschef vid Länsstyrelsen och ordförande i miljöprövningsdelegationen.

– Ur företagens synvinkel är det önskvärt med dialog tidigt, redan innan samrådet. Det visar en behovsanalys som Tillväxtverket genomfört bland företag som nyligen genomgått en A-prövning, säger Anna Johansson, chef för avdelning Förenkling på Tillväxtverket.

Resurser avgörande

Myndigheternas resurssättning är en central fråga och analysen visar att bristande resurssättning är något som driver tid, framför allt på Miljöprövningsdelegationerna.

– Det är förvånande att personer som jobbar på miljöprövningsdelegationerna ofta har så lite tid för de här arbetsuppgifterna. Man skulle behöva fundera mer på resursallokeringen så att rätt kompetenser får rätt förutsättningar att genomföra sina arbetsuppgifter, säger Anna Johansson, chef för avdelning Förenkling vid Tillväxtverket.

Den nya miljöprövningsmyndigheten

Den kommande nya miljöprövningsmyndigheten var ett återkommande tema under webbinariet. En grundläggande fråga är vad som ska hanteras i processen och vad som ska hanteras i tillsynen.

– Det är viktigt att tänka kring upplägget av processerna. Mycket av det som nu prövas i tillståndsprocessen föreslås flyttas till tillsynen. Det kan skapa snabbare processer men innebär också att risken ökar genom att förutsebarheten för företagen minskar när frågor prövas i ett senare skede, säger Ian Kindstrand, miljöjurist vid Naturvårdsverket.

– Ett viktigt nästa steg är att få i gång nya miljöprövningsmyndigheten. Det är helt centralt att vi inte tappar kompetensen. Om man inte tillskjuter tillräckligt med resurser kommer man tappa resurser under de första åren. Vi behöver värna de miljösakkunniga och de finns inte på kontor i Stockholm, säger Lars A Andersson, Länsstyrelsen i Dalarna.

– För den nya miljöprövningsmyndigheten handlar det inte bara om att överta uppgifter och arbetssätt från andra myndigheter, det handlar också om reformarbete, menar Henrik Hermansson, Accelerationskontoret.