Kommuner tvekar inför nya etableringar i Norrbotten och Västerbotten

Allt fler kommuner i Sverige, särskilt mindre kommuner i Norrbotten och Västerbotten, tvekar inför större etableringar. Det visar både Tillväxtverkets senaste delrapport inom regeringsuppdraget att samordna nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten samt rapporter från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Rapporterna pekar på att oklara spelregler, stora ekonomiska risker och brist på långsiktigt statligt stöd hämmar kommunernas beslutsförmåga. För att omställningen ska kunna drivas vidare med full kraft är Tillväxtverket och SKR eniga om att staten behöver ta ett större ansvar. Det handlar om tydligare ansvarsfördelning, förutsägbara processer och en starkare nationell samordning - så att kommunerna kan axla sin roll i den gröna omställningen.

Kommunernas tvekan – ett växande problem

Tillväxtverket konstaterar att inställningen till framför allt större företagsetableringar har förändrats. Kommuner som tidigare varit drivande i att attrahera investeringar uttrycker nu tveksamhet. Många kommuner följer med stort intresse de etableringar som pågår i olika delar av landet, men konstaterar samtidigt att det krävs mycket resurser, riskvilja och kraft för att driva en etableringsprocess.

– Det handlar om omfattande planering och investeringar i infrastruktur och bostäder – ofta långt innan ett företag ens är på plats. Samtidigt innebär det en betydande ekonomisk risk för kommunen, särskilt när framtida intäkter är osäkra eller svåra att beräkna, säger AnneLie Granljung, samordnare på Tillväxtverket.

Flera kommuner är också tveksamma till om nyttan i slutändan motsvarar insatsen. När hänsyn tas till kostnader för de investeringar som måste göras, kan effekten på kommunens ekonomi bli marginell. Problembilden förstärks ytterligare av risken att etableringens omfattning förändras eller uteblir helt, trots att kommunen redan har genomfört stora investeringar. Det är en osäkerhet som ligger utanför kommunens kontroll.

Kommunerna menar att det är svårt att motivera stora kommunala satsningar när spelreglerna är otydliga och riskerna i praktiken bärs lokalt – trots att etableringarna ofta har nationell betydelse. Det finns flera exempel där oklarheter i de långsiktiga spelreglerna har förändrats under etableringsprocessens gång eller där ordinarie nationella system inte kan möta de stora behov som uppstår vid en etablering.

SKR delar kommunernas oro och lyfter frågan om det är rimligt att invånarna i några få kommuner ska stå för nästan hela samhällets risk för omvandlingen till grön industri och produktion i Sverige. SKR belyser det växande systemproblemet, där kommunerna förväntas bära en oproportionerligt stor del av ansvaret för en omställning som är nationell till sin karaktär.

– SKR hör ofta statliga företrädare tala om de stora industrietableringarna och vilka möjligheter som finns. Det är bra. Men vi hör dem sällan tala om riskerna. Om vi inte vågar prata om riskerna, blir det svårt att skapa långsiktiga och hållbara lösningar som krävs för att kommunerna ska orka bära sin del av omställningen, betonar Anna Hamberg, sektionschef för näringsliv, kultur och fritid på SKR.

Staten måste ta ett tydligare ansvar och skapa förutsägbara spelregler

Tillväxtverket och SKR understryker att kommunerna måste kunna lita på att det finns tydliga spelregler och fungerande grundförutsättningar. När dessa grundförutsättningar brister ökar osäkerheten och viljan att ta risker minskar. Det handlar inte bara om ekonomiska kalkyler, utan om förtroende för att staten står bakom och möjliggör en långsiktig samhällsomvandling.

– Kommunerna behöver veta vad som gäller, vad de kan förvänta sig och att de inte lämnas ensamma med ansvaret. Det måste finnas en tydlig och pålitlig struktur för hur etableringar ska genomföras – annars tvekar man, avslutar AnneLie Granljung.

Kontakt

AnneLie Granljung
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Hjälpte informationen på sidan dig?