Internationella exempel visar hur arbetskraft kan attraheras och behållas

En ny rapport från Oxford Research, beställd av Tillväxtverket, lyfter fram internationella fallstudier om hur glest befolkade regioner kan attrahera och behålla arbetskraft. Med fokus på Norrbotten och Västerbotten pekar rapporten på behovet av samordnade och lokalt förankrade insatser – från ekonomiska incitament till platsutveckling och trygghet.

I Norrbotten och Västerbotten pågår en historisk samhällsomvandling. Stora industrietableringar driver på en snabb utveckling som kräver både ny arbetskraft och ökad inflyttning. Samtidigt står regionerna inför demografiska utmaningar. Regionerna har en åldrande befolkningsstruktur, med stora pensionsavgångar och i vissa kommuner minskande invånarantal. Norrbotten och Västerbotten har dessutom några av de lägsta arbetslöshetstalen i Sverige.

För att möta dessa utmaningar har Tillväxtverket gett Oxford Research i uppdrag att analysera internationella exempel på hur andra länder lyckats attrahera och behålla befolkning i glesbefolkade områden. Rapporten genomförs inom ramen för regeringsuppdraget att samordna nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten. Rapporten lyfter fram fem typer av insatser: ekonomiska incitament, hjälp att etablera sig, platsutveckling, utbildnings- och arbetskraftsinsatser samt migrationsfrämjande åtgärder.

– När man läser rapporten är det viktigt att komma ihåg att det inte räcker med en enskild åtgärd – det är kombinationen av insatser och lokal förankring som skapar verklig förändring, säger Caroline Wigerstad, som tillsammans med Eva-Britt Grönberg, är ansvariga beställare av rapporten på Tillväxtverket.

Ekonomiskt stöd och trygghet nycklar till framgång

Rapporten visar att ekonomiska incitament, såsom skattesänkningar, studielånsavskrivningar och subventionerad samhällsservice är mycket effektiva verktyg. Men det är först när dessa verktyg kombineras med attraktiva livsmiljöer, trygghet och lokal delaktighet som de får verklig effekt på lång sikt.

– Vill man öka befolkningen mycket och snabbt är ekonomiska incitament en morot som sänker tröskeln. Men för att människor ska vilja stanna kvar på en plats krävs mer. Det handlar om livskvalitet, trygghet, gemenskap och framtidstro, betonar Elisabeth Backteman, generaldirektör på Tillväxtverket.

Tillväxtverket har visat i flera olika rapporter att många kommuner känner sig ensamma i att hantera de snabba förändringar som följer i nyindustrialiseringens spår. Därför föreslås att staten utvecklar tydliga kriterier för när särskilda insatser ska sättas in och att dessa insatser inkluderar åtgärder för att attrahera arbetskraft.

Effektivare processer för att attrahera internationell kompetens

En särskild utmaning gäller internationell arbetskraft. Tillväxtverket menar att arbetet med kompetensattraktion behöver utvecklas.

– Om Sverige ska öka sin konkurrenskraft behövs bättre samordning. Vi behöver utveckla effektivare processer, både för att attrahera och behålla den internationella arbetskraft som krävs för nyindustrialiseringen, menar AnneLie Granljung som är ansvarig för regeringsuppdraget om att samordna nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten.

Vissa av förslagen i rapporten kan användas direkt. Andra insatser är mer komplexa och kan behöva lagändringar eller längre beslutsprocesser. Nästa steg blir att samla kommuner, regioner och myndigheter till gemensamma diskussioner om vilka insatser som är mest relevanta framöver. Målet är tydligt - att skapa långsiktigt hållbara samhällen i Norrbotten och Västerbotten där både människor och företag vill växa.

Tillväxtverket har regeringens uppdrag att samordna det nationella arbetet för att stödja nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Uppdraget ska etablera och främja långsiktig samverkan mellan relevanta aktörer och bidra till ökad samordning och synergi.

Kontakt

Caroline Wigerstad
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se