Vägen framåt för kvinnors företagande

Mot den bakgrunden fick Tillväxtverket 2024 i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningarna för kvinnors företagande, ägande och entreprenörskap i hela landet. Nu har delrapporten lämnats in. Inom ramen för uppdraget har Tillväxtverket bland annat genomfört satsningar som uppmuntrar och stimulerar unga kvinnors entreprenörskap, liksom insikts- och kunskapshöjande insatser för att underlätta för små företag att delta i offentliga upphandlingar.

Arbetet har också fokuserat på att stärka kunskapen hos både företagare och entreprenörskapsfrämjande aktörer. Ett viktigt steg har varit utvecklingen av en metod för att ta fram könsuppdelad statistik kring ägande, en avgörande pusselbit för att öka kunskapen och göra det möjligt att följa utvecklingen mer systematiskt.

Tre utmaningar

Men trots all kunskap som finns och alla insatser som görs kan vi identifiera tre utmaningar:

• ett fragmenterat system där aktörer och insatser saknar tillräcklig samordning

• det saknas tillräcklig tillgång till jämförbar och könsuppdelad data, vilket försvårar analys, uppföljning och utveckling av träffsäkra insatser

• det finns ett genomförandeglapp, kunskap och metoder finns, men integreras inte i tillräcklig utsträckning i ordinarie verksamhet.

Trots tidigare satsningar har andelen kvinnor som startar och driver företag inte ökat nämnvärt över tid. Analysen visar att detta i första hand inte handlar om brist på kunskap eller engagemang, utan om att befintlig kunskap och utvecklade metoder inte får tillräckligt genomslag i praktiken.

- Vi har byggt upp mycket kunskap och vi ser att många insatser fungerar var för sig. Men det som saknas är att få ihop det till en helhet. Annars blir det lätt att varje del gör sitt, utan att det riktigt leder till den utveckling som behöver ske. Det handlar mindre om att göra mer, och mer om att få det vi redan gör att fungera tillsammans, säger Lejla Babajic Löfgren, uppdragsledare Tillväxtverket.

Behov av samordning och genomförande

För att skapa långsiktiga förutsättningar krävs även stärkta grundläggande system. En hållbar datainfrastruktur för entreprenörskap och ägande behöver utvecklas för att möjliggöra kontinuerlig och jämförbar statistik. Även finansieringssystemet och den offentliga upphandlingen behöver bli mer transparenta genom förbättrad statistik om kapitalfördelning och deltagande.

Sammantaget visar uppdraget att det finns en stark kunskapsbas och etablerade arbetssätt. För att åstadkomma varaktig förändring krävs dock ett mer sammanhållet systemperspektiv, tydligare styrning och ett ökat fokus på genomförande.

- Det här är en viktig fråga för Sveriges konkurrenskraft, vi ser att vi gör framsteg och är glada över att vi fått ett nytt uppdrag under 2026 med fokus på ungas entreprenörskap och företagande, avslutar Lejla Babajic Löfgren.