Sverige behöver ett omställningssystem där alla drar åt samma håll

När företag etableras och växer, men även vid konkurser och nedläggningar, ställs höga krav på kommuner, regioner och nationell nivå att planera, samordna och agera. Rapporter från Tillväxtverket visar att Sverige behöver ett omställningssystem som är mer samordnat och förutsägbart. Kommunerna kan inte bära industriomställningen ensamma.

Idag inleds konferensen Tillsammans i omställning på Society Expo i Skellefteå. Under två dagar kommer kommuner, regioner och andra organisationer tillsammans diskutera hur samhällsutvecklingen kan gå i takt med de investeringar som genomförs.

Storskalig omvandling kräver ett starkare systemstöd

Sverige befinner sig mitt i en historisk industriell omvandling. Investeringar för hundratals miljarder planeras eller genomförs – från fossilfritt stål och batteriproduktion till elektrifiering och ny infrastruktur. Omvandlingen stärker både konkurrenskraften och klimatarbetet.

Men bakom framtidssatsningarna finns en verklighet som ofta förbises: systemet som ska ta emot och genomföra investeringarna hänger inte ihop och kommunerna får ta ett betydande ansvar.

Rapporter från Tillväxtverket visar hur dagens system brister när stora industrietableringar ska förverkligas. Kommunerna tvingas göra stora investeringar i mark, infrastruktur, samhällsbyggnad och samhällsservice långt innan skatteintäkterna kommer. Samtidigt ska kommunerna samarbeta med, och navigera mellan, statliga myndigheter med olika uppdrag, logiker och geografiska indelningar. Varje myndighet gör sitt, men helheten saknar tydlig samordning. Och när myndigheters uppdrag inte hänger ihop uppstår målkonflikter, långa ledtider och bristande förutsägbarhet.

Från projektlogik till systemlogik

Tillväxtverket har låtit ta fram ett översiktligt kunskapsunderlag om andra länders nationella system för omställning, investeringsattraktion och mottagarkapacitet. Det visar att jämförbara länder som Danmark och Nederländerna inte nödvändigtvis har bättre förutsättningar – men de har mer samordnade system. Där möts investeringar av färdiga strukturer för tillstånd, planering och riskhantering.

I Sverige sker etableringar i större utsträckning enligt en projektlogik: varje investering kräver att mark, infrastruktur och kapacitet byggs upp från grunden. Genomförandet sker på lokal och regional nivå, med en samordning mellan myndigheter och nivåer som ofta är tillfällig och saknar tydlig struktur.

Det ökar komplexiteten och risken – inte bara för enskilda kommuner utan för hela Sveriges konkurrenskraft.

- Det som saknas är inte enskilda insatser, utan ett sammanhållet system där statliga myndigheter, regioner och kommuner drar åt samma håll. Om Sverige ska fortsätta vara attraktivt för stora investeringar räcker det inte att kunna locka hit dem. Vi måste också visa att vi kan genomföra dem effektivt och samordnat, säger Elisabeth Backteman, generaldirektör på Tillväxtverket.

Northvolts konkurs i mars 2025 blev ett tydligt exempel. Tusentals personer förlorade sina jobb och ett stort antal aktörer mobiliserades. Kommunen tog snabbt ett operativt ansvar, men på nationell nivå saknades en tydlig struktur för samordning mellan myndigheter.

Ett mer samordnat statligt agerande krävs

Det handlar inte om att en aktör ska göra allt – utan om att tillsammans bilda en fungerande helhet.

Sverige har allt att vinna på att lyckas med nyindustrialiseringen. Men då krävs att staten uppträder som en sammanhängande helhet – där myndigheter samverkar, prioriterar gemensamt och drar åt samma håll. 

4-5 juni samlar Tillväxtverket och Sveriges Kommuner Regioner 150 tjänstepersoner och politiker från kommuner, regioner och myndigheter i Skellefteå för att diskutera hur vi kan skapa ett sammanhållet system - tillsammans.

Kontakt

Gustaf Rehnström

fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se