Ny metod ger ny kunskap om kvinnors ägande i näringslivet

De första resultaten visar att kvinnor är relativt väl representerade som företagare och ägare, men att deras andel av kapitalet är betydligt lägre. Kvinnors ekonomiska ägande uppgår till 37,7 procent i enskilda firmor, 30 procent i handels- och kommanditbolag, 14,6 procent i privata aktiebolag och 2,5 procent i publika aktiebolag.

Kvinnor äger en mindre andel av kapitalet

Tillväxtverket har på uppdrag av regeringen utvecklat en metod för att ta fram statistik med ett särskilt fokus på kvinnors ägande. Metoden skapar förutsättningar för att följa hur ägandet utvecklas över tid och ger en mer samlad bild av hur ägandet är fördelat i näringslivet.

Kvinnor är relativt väl representerade som företagare och ägare, men siffrorna visar att deras andel av det ekonomiska ägandet minskar i takt med att ägarstrukturerna blir mer komplexa och kapitalvolymerna större. Att följa vilka som äger företag och hur kapitalet i bolagen är fördelat ger därför ytterligare kunskap om näringslivet. Den nya metoden gör det möjligt att synliggöra den dimensionen och följa utvecklingen över tid.

Ny metod för att följa ägande över tid

Metoden utgår från befintlig information från företagen och tydliga regler för hur ägare identifieras, matchas och kvalitetssäkras. Det gör metoden både granskningsbar och möjlig att upprepa över tid.

- Det viktiga med den här metoden är att vi nu har ett mer systematiskt sätt att mäta kvinnors ägande. Vi har prövat var osäkerheterna finns, bedömt hur de påverkar statistiken och gjort metodvalen tydliga. Det ger en stabil grund för att ta fram och följa statistiken över tid, säger Imber Råbock, analytiker på Tillväxtverket.

Den nya metoden gör det möjligt att inte bara se hur många kvinnor som äger företag, utan också hur ägandet och kapitalet är fördelat. Det ger ett bättre underlag för analyser, uppföljning och framtida beslut inom närings- och jämställdhetspolitiken.

- Ägandestatistik gör en tidigare osynlig del av näringslivet synlig. Nu har vi bättre förutsättningar att följa utvecklingen, förstå var skillnaderna finns och rikta insatser där de kan göra störst skillnad, säger Lejla Babajic Löfgren, uppdragsledare Tillväxtverket.

Bättre underlag för analys och beslut

Genom att utveckla en långsiktig datainfrastruktur och en metod som kan användas över tid tar vi ett viktigt steg mot en mer faktabaserad kunskap om företagande och ägande i Sverige.