Kunskap om kvinnors företagande stärker det lokala företagsklimatet
Kvinnors företagande är viktigt för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Trots det drivs bara knappt en tredjedel av landets företag av kvinnor.
Rapporten Kommuners näringslivsarbete och företagsklimat för företagande kvinnor – en jämförande analys har tagits fram inom ramen för Tillväxtverkets uppdrag att stärka förutsättningarna för kvinnors företagande. Genom intervjuer med kommunala företrädare, företagande kvinnor och företagsfrämjare har professorn Malin Malmström undersökt hur kommuner arbetar för att stödja företagare.
Kunskap är en avgörande faktor
– Det som gör störst skillnad är hur kunskap om kvinnors företagande omsätts i praktiken. I kommuner där kvinnor upplever företagsklimatet som mer positivt finns en större medvetenhet om de hinder som kvinnor kan möta, och ett aktivt arbete med dialog, inkludering och riktade insatser, säger Malin Malmström.
I kommuner med ett mer positivt företagsklimat finns ofta en bättre förståelse för hur exempelvis könsuppdelade branscher, sämre tillgång till kapital och stereotypa föreställningar påverkar kvinnors företagande. Det leder också till konkreta insatser som nätverk, mentorskap och företagsbesök som når både kvinnor och män.
– Affärsnätverk och mentorskap stärker kvinnors tillgång till information, kontakter och affärsmöjligheter. De skapar också viktiga forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsdelning, särskilt i mansdominerade branscher där kvinnor riskerar att hamna utanför informella nätverk, säger Malmström.
Risk att arbetet blir personberoende
Rapporten visar också att arbetet för att främja kvinnors företagande ofta är beroende av enskilda personers kunskap och engagemang. Det kan leda till stora skillnader mellan kommuner och över tid.
För att skapa långsiktighet behöver kunskap om entreprenörskap, jämställdhet och kvinnors företagande bli en del av kommunernas ordinarie styrning, arbetssätt och organisation.
– Vi talar ofta om företagsklimat i termer av regler, processer och organisation. Men rapporten visar att ett starkt företagsklimat i grunden handlar om människor, om hur företagare blir bemötta, förstådda och inkluderade. Den viktigaste insikten är att det inte främst är kommunens storlek eller organisatoriska förutsättningar som avgör, utan förmågan att omsätta kunskap om kvinnors och andra företagares olika villkor i praktiken. När kommuner lyckas ta tillvara fler erfarenheter och perspektiv skapas ett mer inkluderande företagsklimat där fler företag inom kvinnodominerade branscher får möjlighet att växa och utvecklas. Det stärker både företagen, kommunens utveckling och den lokala ekonomin, säger Lejla Babajic Löfgren, uppdragsansvarig på Tillväxtverket.
Rapporten pekar på att kommuner behöver stärka sin kunskap om kvinnors företagande och integrera den i sitt näringslivsarbete. Det handlar bland annat om att utveckla långsiktiga insatser som nätverk, mentorskap, jämställda företagsbesök och stöd till företag i kvinnodominerade branscher. Det är också viktigt att säkerställa att kommunala arbetssätt, upphandlingar och företagsstöd inte omedvetet gynnar vissa delar av näringslivet framför andra.