Ett år som beredskapsmyndighet

Geopolitik, klimat och konflikter påverkar allas vardag. Beroenden och sårbarheter har blivit allt mer synliga de senaste åren. En pandemi, klimatförändringar och konflikter har fått stora konsekvenser för Sverige. Motståndskraft, anpassningsförmåga och beredskap har därför blivit viktigare, även där avståndet till en direkt konflikt är långt.

– Sverige behöver ett näringsliv som klarar störningar. Där har vi som myndighet en stor roll att spela tillsammans med näringslivet, säger Lars Wikström, ställföreträdande generaldirektör för Tillväxtverket.

 Ett uppdrag med två delar

Tillväxtverkets beredskapsuppdrag har två delar. Den ena delen är att stärka samhällets motståndskraft. Med kunskap, rapporter, analyser och nätverk och genom dialog med företag och branschorganisationer, arbetar Tillväxtverket med näringslivets beredskap. Man kan se det som en förlängning av Tillväxtverkets grunduppdrag, att främja en hållbar utveckling med konkurrenskraftiga företag i hela landet.

Den andra delen är rollen som samordnande aktör. Myndigheten ska driva och samordna beredskapsarbetet inom industri, byggande och handel, tillsammans med Boverket och Sveriges geologiska undersökning. Under det senaste året har inriktning, prioriteringar och samarbeten tagit form i en sektor som inte alltid är lätt att avgränsa.

Tillväxtverket har även inlett dialog med andra beredskapssektorer, med civilområdesansvariga länsstyrelser och med näringslivets organisationer.
– Totalförsvaret bygger på att många aktörer arbetar mot samma mål. Tillsammans är vi starka och det gäller i allra högsta grad för vårt uppdrag, säger Lars Wikström.

En av Sveriges största beredskapssektorer

Tidigare i år publicerade Tillväxtverket rapporten Kartläggning av sektorn industri, byggande och handel. Den visar vilka verksamheter som ingår i sektorn, hur de hänger ihop med andra sektorer och var sårbarheterna kan finnas. Det är en stor sektor, en av Sveriges största, med 145 000 företag som står för en omsättning på knappt 6 200 miljarder kronor. Det är ungefär hälften av näringslivets omsättning.

Arbetet gav flera nya insikter om bland annat sårbarheter och beroenden. En utmaning är att avgränsa sektorn på ett logiskt och konsekvent sätt i förhållande till övriga beredskapssektorer. Beredskapssverige och totalförsvaret har inga vattentäta skott och allt bildar en helhet. Industri, byggande och handel gränsar till flera andra sektorer som till exempel livsmedelsförsörjning och energiförsörjning.

Utöver den breda kartläggningen har Tillväxtverket även tittat närmare på områdena stål, betong och e-handel och lämnat lägesrapporter om hur olika händelser påverkar sektorn. Ett exempel är störningar i globala transportflöden.

Tillväxtverkets egen beredskap

En stor del av Tillväxtverkets första år som beredskapsmyndighet har handlat om den egna beredskapen. Uppdragen ska kunna utföras även vid kris, höjd beredskap eller ytterst krig. Det blir delvis nya arbetssätt, nya strukturer i organisationen och annat som kommer att påverka arbetet framåt.

– Under det gångna året har vi stärkt vår förmåga som sektorsansvarig beredskapsmyndighet, ett arbete som ständigt utvecklas. Tillsammans med våra sektorskollegor på Boverket och Sveriges geologiska undersökning fortsätter vi att bygga kunskap, förmåga och samverkan för att möta framtidens utmaningar, säger Elisabeth Backteman, generaldirektör för Tillväxtverket.