Strategi för smart specialisering

Syftet med smart specialisering är att arbetssättet ska förstärka regioners konkurrenskraft genom att identifiera och prioritera områden med potential för hållbar tillväxt och internationell konkurrenskraft.

Smart specialisering är ett arbetssätt där grundlig analys och dialog är nyckelord och kan kort beskrivas i en förenklad sexstegsprocess.

Ordningen på de sex stegen kan se olika ut och i viss mån ske samtidigt. Att utveckla en strategi är inte en engångsprocess, utan går ihop med genomförandet och pågår löpande.

Inom de prioriterade områdena, mobiliserar regionen representanter från företag, akademi, det offentliga och intressegrupper till att gemensamt utveckla området, samt söker samarbeten utanför regionen.

Strategi för Smart specialisering

Analys

Analysarbetet handlar både om att arbeta uppifrån och ner och nerifrån och upp. Ett första steg är att genomföra en analys för att identifiera möjliga prioritetsområden och vilka aktörer som är viktiga att få med i processen.

Det innebär att det, i det här stadiet i processen, är viktigt att föra dialog med och lyssna på företagare, forskare, organisationer och andra viktiga aktörer i regionen. På så sätt förstår man bättre de utmaningar, behov och möjligheter som finns. Dessutom kan man identifiera synergier och kritisk massa för att senare utforma lämpliga aktiviteter och ta vara på nya möjligheter.

Grön och digital omställning är en del av analysen

Det är inte enbart en analys av regionens förutsättningar och behov som behövs, utan även en jämförelse med omvärlden. Dels för att identifiera vilka konkurrensfördelar regionen har, dels för att hitta möjliga partner från andra regioner.
Det finns olika sätt att samarbeta över landsgränserna. Till exempel genom att delta i internationella projekt (Interreg) med andra europeiska regioner, vara aktiv i EU-kommissionens Sevilla-plattform inom de fokusområden som är intressanta för regionen, och genom att hålla koll på strategierna i makroregionen Östersjöregionen

Styrning

En del i processen är att arbeta via styrgrupper. I gruppen behövs regionala nyckelaktörer som kan ha en roll både för S3- strategin på ett övergripande plan, och för de prioriterade områdena. Styrgrupperna har oftast en så kallad trippelhelix eller quadrupelhelixmodell, med representanter från näringsliv, akademi, det offentliga samt från ideella organisationer. Skåne har, till exempel, ett forsknings- och innovationsråd som övervakar processen.

I många regioner finns klusterorganisation eller innovationsnätverk, som ansvarar för regionens arbete inom ett prioriterat område, som Visual Sweden i Östergötland eller Smart Textiles i Västra Götaland.

Värmland har i sin strategi tydligt prioriterat vissa klusterorganisationer som har det operativa ansvaret att utveckla de prioriterade områdena i den smarta specialiseringsstrategin.

I Danmark finns Växtforum, till exempel i Region Midtjylland. Detta partnerskap har representanter från kommuner, näringslivsorganisationer, arbetsmarknadsparter, utbildnings- och forskningsorganisationer, samt regionen.

Kluster och nätverksorganisationer leder arbetet inom specialiseringsområdena.

Vision

Styrgruppen tar tillsammans med de deltagande aktörerna fram en gemensam vision för strategin och målbilder för aktiviteter man tänker utföra. Detta är viktigt för att få stöd av representanter från näringsliv, akademi och politiken. En vision och strategi som är väl förankrad ger processen legitimitet.

Visionen bör peka ut hur regionen vill att prioriteringen/området ska se ut i framtiden, vilka mål man vill uppnå och varför de är viktiga. Den bör vara visionär inom realistiska gränser och gå att kommunicera.

Prioritering

En viktig del är att välja vilket område som ska prioriteras. Det görs med hjälp av analysmaterialet och visionen och tillsammans med aktörerna. Inom området bör det finnas ett antal näringslivsaktörer samt pågå forskning i regionen inom samma område. Genom samarbeten och offentliga insatser kan de hjälpa till att driva på utvecklingen av innovationer inom nya områden.

Arbetet bör inte begränsas enbart till samarbete inom regionen, utan också inkludera partner nationellt och internationellt. Ofta sker arbetet genom forsknings- och innovationsinsatser under en längre tid. Och ofta inom områden som levererar dellösningar på olika samhällsutmaningar, som miljöhot och en åldrande befolkning.

Många regioner arbetar med både etablerade styrkeområden och tillväxtområden, och även med andra former av innovation till exempel miljödriven, tjänste- och social innovation. Flera arbetar även med både specifika och horisontella områden. Det kan vara en nisch inom en sektor, ett branschöverskridande område eller en samhällsutmaning. De horisontella områdena kan bygga kapacitet för andra sektorer, som informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

I Sverige har Värmland till exempel, valt områden som är teknikorienterade, som avancerad tillverkning. Man satsar även på områden som bygger på upplevelser och på tjänsteinnovation som stärker alla de andra områdena.

Dalarna och Värmland vill ha en balans i att utveckla manligt och kvinnligt dominerade områden, men också förändra rekryteringsbaserna för de olika områdena

Östergötland arbetar med vad de kallar ”möjliggörande styrkeområden”. Styrkeområden som förväntas kunna leda till tillväxt och fler företag inom specifika nischer, men också kan bidra till innovation i andra branscher.

Lombardiet i ItalienLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har arbetat för att förändra traditionell och mogen industri, genom att involvera teknologikluster, och civilsamhället för att hitta existerande styrkor, samhälls-utmaningar och tillväxtområden.

Centre-Val de Loire har arbetat för att bli mer specifik kring vilka områden man arbetar med. Man har satt upp tydliga kriterier, förankrade processen politiskt, involverat framtidsorienterade entreprenörer, och haft en genuin dialog som lett till verkliga beslut och inte bara konsultationer.

Implementering

För varje prioriterat område bör man utveckla delstrategier och handlingsplaner som beskriver hur strategin ska genomföras. Här pekar man ut vilka insatser och projekt som ska genomföras för att uppnå målen, när det ska ske och med vem. Vilka är målgrupperna och hur kopplar arbetet mot andra program och finansieringskällor, till exempel andra regionala, nationella eller EU-program och aktiviteter?

En guide från Smarta SpecialiseringsplattformenLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., lyfter fram exempel på hur man arbetat i England, Estland, Lettland och Tjeckien. Guiden pekar på att man ska jobba med instrument med både direkt och indirekt påverkan och tänka brett i sin policymix. Till exempel att nte bara samarbeta med de som arbetar med forskning och innovation, tänka på globala nätverk och arbeta aktivt med omvärldsanalys.

Uppföljning och utvärdering

Smart specialisering trycker på att processen ska vara entreprenöriell och experimenterande. Därför är lärande, uppföljning och utvärdering centralt. Genom återkoppling förfinas och anpassas S3-arbetet i takt med att omvärlden förändras. Uppföljning fokuserar på att processen fortlöper som den ska. En del regioner följer också den regionala utvecklingen bredare för att se att man arbetar med rätt områden.

Regionalt arbete med Smart Specialisering

Smart specialisering (S3) är ett arbetssätt där svenska regioner arbetar strategiskt för att stärka sin och företagens framtida konkurrenskraft. Det övergripande syftet är förnyelse och ökad konkurrenskraft (miljömässig, social och ekonomisk) genom tydliga prioriteringar och genom att synergier tas tillvara.

Smart specialisering region Värmland

I filmen visas att smart specialisering i region Värmland utgår från en gemensam vision om hållbar utveckling som stärker regionens internationella konkurrenskraft. Ett av viktigt prioriterat område i regionen är skoglig bioekonomi, och här berättar företagsklustret Paper Province om sin roll i arbetet. Medverkar i filmen gör Anders Olsson, Strateg, region Värmland, Håkan Spjuth, Avdelningschef, Karlstad Universitet, Sandra Sundbäck, VD, Paper Province.

Smart specialisering Västra Götalandsregionen

Filmen visar hur regionen via smart specialisering samlar resurser, aktörer och engagemang till områden som är särskilt viktiga för regionen i att vara globalt konkurrenskraftig. Hållbar industri är särskilt viktig och omfattar flera sektorer. Medverkar i filmen gör Helena L Nilsson, Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen, Mats Jägstam, VD Science Park, Skövde, Leif Pehrsson, CEO IDC West Sweden AB.

Kontakt

Daniel Hallberg

fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se