5. Följ upp efter omställningen

Olika faktorer påverkar hur ni ska hantera omställningen. Beroendet av stora företag, utgångsläget på arbetsmarknaden och möjlighet till pendling till andra kommuner är några saker att ta hänsyn till.

Beroendet av stora företag

När ett stort företag varslar många arbetstillfällen påverkar det i första hand sysselsättningen. Effekterna beror på hur stort varslet är i förhållande till kommunens hela sysselsättning. Ju högre andel företagets andel av sysselsättningen är, desto mer dramatiska blir effekterna. Denna aspekt kallas beroende och kan beräknas på det största företagets eller största företagens andel av sysselsättningen i kommunen.

Läs mer om sårbara kommuner i Tillväxtverkets och Svenskt Näringslivs rapport.

I exempelkommunerna i tabell 1 står det största företaget för 17–37 procent och det näst största företaget för 5–9 procent av all sysselsättning i kommunen. Det innebär att en förlust av det största företaget kraftigt kommer att förändra företagsstrukturen. Nu kan det paradoxala inträffa att kommunen genom att förlora det största företaget inte längre är en sårbar kommun. Det beror på att det starka beroendet till ett företag har försvunnit.

Tabell 1. Beroendet i tre exempelkommuner och deras procentuella andel av alla anställda i kommunen bland de tio största företagen, 2015

Bjuv

Hällefors

Olofström

Findus Sverige Aktiebolag, 16,9%

Ovako Sweden AB, 18,8%

Volvo Personvagnar Aktiebolag, 37,1%

Saint-Gobain Sweden AB, 9,3%

Loka Brunn Kur & Konferenshotell Aktiebolag, 5,5%

Shiloh Industries AB, 4,8%

Siwertell AB, 2,7%

Kjellbergs Logistik & Teknik Aktiebolag, 3,3%

EBP I Olofström AB
3,1

Skogsvårdsbolaget TS AB
2,7%

Spendrups Bryggeriaktiebolag, 3,3%

ITE Fabriks Aktiebolag, 1,3 %

CC Höganäs Byggkeramik Aktiebolag, 1,6%

C. Gustafsson Livs Aktiebolag, 1,5%

Safeman AB
Sandahls, 1,3%

Charkprodukter I Billesholm AB, 1,6%

Delmat Aktiebolag, 1,5%

Fulload AB, 1,3%

Ekeby Möbler Aktiebolag, 1,6%

Ferrox Aktiebolag, 1,5%

Stans & Press I Olofström Aktiebolag, 1,3%

Höganäs Bjuf Aktiebolag, 1,6%

Fricweld Aktiebolag, 1,5%

Volvo Information Technology Aktiebolag, 1,3%

Kloosterboer Sweden AB, 1,6%

Föreningen Hällefors Folkhögskola, 1,5%

Wugang Tailored Blanks Sverige AB, 1,3%

Partnergruppen Svenska AB, 1,6%

ISS Facility Services AB, 1,5%

Coor Service Management Aktiebolag, 0,6%

Totalt 41,4%

40,2%

53,4%

Källa: http://www.foretagsklimat.se Länk till annan webbplats.


Troligen finns det också andra företag på orten som påverkas när verksamheter flyttar eller drar ner. Det kan leda till att ännu fler jobb försvinner. Ett exempel är leverantörer. För att få veta mer om det behöver ni göra specialundersökningar; det finns helt enkelt ingen tillgänglig statistik inom området.

På lång sikt kan även andra företag påverkas. Om nedläggningen gör att folk flyttar från kommunen kan det påverka exempelvis företag inom service. Det här slår igenom först efter några år.

Ni kan följa upp utifrån följande frågor:

  • Hur ser beroendet ut efter omställningen?
  • Har beroendet minskat eller har det tom ökat?
  • Har några nya företag påverkat beroendet sedan omställningen?
  • Har några större nyetableringar ägt rum?

Utgångsläget på arbetsmarknaden

Effekterna beror också på utgångsläget för kommunens arbetsmarknad. Är arbetslösheten redan hög, och sysselsättningen relativt låg innan neddragningen, blir det sannolikt svårare för dem som förlorat sina jobb att skaffa nytt jobb. Om arbetslösheten är låg och sysselsättningen hög är situationen bättre. Utgångsläget på arbetsmarknaden är mycket olika för kommuner (se tabell 2).

Kommunerna har också en budget som direkt påverkas av en nedläggning. När fler blir av med jobbet, minskar skatteintäkterna. På kort sikt behöver effekterna inte bli så stora eftersom arbetslöshetsförsäkringen erbjuder försörjning för dem som är arbetslösa. Om arbetslösheteten var hög redan innan omställningen, ökar också risken för bestående arbetslöshet – ju längre tid arbetslösheten varar, desto svårare brukar det vara att komma tillbaka i arbete. På lite längre sikt, när rätten till arbetslöshetsersättning upphör, behöver kommunen också betala ut försörjningsstöd till dem som inte kunnat skaffa sig egen försörjning. Men detta är mer långsiktiga effekter.

Vanligtvis beskrivs arbetsmarknaden genom variabeln ”i arbete” plus de som är arbetslösa. ”I arbete” beskriver hur stor andel av befolkningen som normalt sett befinner sig på arbetsmarknaden. De arbetslösa räknas till arbetskraften eftersom de söker arbete för att åter komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Ibland finns det anledning att särredovisa arbetslösa och sysselsatta.

Ni kan följa upp utifrån följande frågor:

  • Hur ser situationen ut när det gäller sysselsättning och arbetslöshet, före och efter omställningen?
  • Har andelen ”i arbete” sjunkit (sysselsättning+arbetslöshet) eller är det främst arbetslösheten som ökat?

Pendling och den lokala arbetsmarknaden

Den lokala arbetsmarknaden är viktig för hur omställningskriser kan hanteras. Pendling och framför allt utpendling är avgörande för effekterna på sysselsättning i kommunen. Om det finns en expanderande arbetsmarknad i angränsande kommuner, är det många som redan pendlar. Då kan ännu fler komma att pendla till jobb i kommunerna runt omkring, och den lokala arbetsmarknaden får bättre möjligheter att ersätta de jobb som förlorats. Pendling är en viktig variabel för den framtida tillgången på jobb och varierar mycket mellan kommuner (se tabell 2).

Att det finns en tradition att pendla kan också spela en roll. Om det har funnits ett stort företag där många har jobbat i kommunen, har det ibland funnits mindre anledning att pendla. Men om det hade varit enklare att pendla, kanske inte lika många hade varit intresserade av att jobba på det stora företaget.

Den fysiska tillgängligheten till jobb är slutligen en avgörande faktor. Möjligheter att pendla avgörs också av tillgång till kommunikationer och infrastruktur. I glest befolkade kommuner kanske det finns för få personer för att de ska finnas gott om infrastruktur och allmänna kommunikationer.

Ni kan följa upp utifrån följande frågor:

  • Hur stor är utpendlingen i kommunen?
  • På vilken nivå var utpendlingen före och efter omställningskrisen?
  • Vad finns det för möjligheter och vad finns det för hinder att öka utpendlingen?
  • Kan ny infrastruktur eller förbättrade allmänna kommunikationer bidra till en utvidgning av arbetsmarknaden?

Företagande som alternativ

Slutligen är en källa till nya jobb även företagandet i kommunen. Det är ofta en mer långsiktig aspekt eftersom det tar tid att utveckla nya företag. Trots detta bör det räknas som en positiv möjlighet i omställningen. Nya företag och befintliga företag kan växa och bli en källa till ny sysselsättning. Detta påverkar kommunens utvecklingsförmåga.

Om det finns en grupp företag som på sikt kan växa och anställa kan effekterna bli mindre allvarliga om något av de stora företagen i kommunen hamnar i kris. En sådan situation står i motsats till det mer extrema beroende som finns i en del sårbara kommuner där det är matbutiker som är den näst största privata arbetsgivaren, efter det dominerande industriföretaget och möjligen någon underleverantör.

En väl förankrad tradition av företagande brukar också leda till mer positiva attityder. Det kan i sin tur innebära att fler kan tänka sig att pröva på företagande, och därmed bidra till en spirande nyföretagsamhet. Det mått som vi har valt här är nyföretagande per 1 000 invånare. Ett annat mått är privata arbetsgivare per 1 000 invånare.

Ni kan följa upp utifrån följande frågor:

  • Hur ser företagandet ut i kommunen? Är företagandet högt tyder det på vana och tradition vid företagande. Det finns då sannolikt större möjligheter att företagandet fungerar som ett alternativ till att vara anställd.
  • Vad finns det för möjligheter och vad finns det för hinder att öka företagandet och därmed på sikt öka tillgången på jobb?

Exempel på statistik på kommunal nivå

Det finns gott om statistik på kommunal nivå som beskriver vad som har hänt efter en omställning. Vid närmare analys är det ett begränsat antal variabler som går att använda. Vi beskriver de fyra mest centrala variablerna. I tabell 2 har vi sammanfattat variablerna för tre kommuner.

De tre kommunerna i exemplen är olika på flera sätt. De har olika utgångslägen, och kommer därmed att drabbas på olika sätt vid större nedläggningar. Bjuv ligger bäst till för de fyra variablerna. På andra plats kommer Olofström och på tredje plats kommer Hällefors.

Det här betyder att det behövs olika insatser för att komma till rätta med omställningens effekter. Ökad pendling är exempelvis sannolikt mindre effektivt för Hällefors medan Bjuv troligen kan nyttja det i högre grad för att återhämta jobb som försvunnit.

Tabell 2: Sammanfattning av variablerna med exempel från tre kommuner år 2016

Variabel

Bjuv

Hällefors

Olofström

Källa för variabeln

Beroende
(Det eller de största privata företagets andel av sysselsättningen)

16,9

18,8

37,1

Företagsklimat Länk till annan webbplats.

Arbetsmarknad
(I arbete = sysselsättning + arbetslöshet)

43,2

37,8

41,9

Företagsklimat Länk till annan webbplats.

Arbetslöshet

9,2

12,7

12,1

Företagsklimat Länk till annan webbplats.

Pendling (utpendling)

61,5

19,8

23,5

Statistiska centralbyrån Länk till annan webbplats.

Antal nya företag per 1000 invånare

7,0

6,3

5,8

Företagsklimat Länk till annan webbplats.