Varför konsekvens­utreda?

Statliga ingripanden, i form av regleringar eller andra åtgärder, sker i syfte att antingen korrigera ett problem, förebygga att problem uppstår eller i syfte att uppnå en, från ett samhällsperspektiv, önskvärd situation. Men även om en åtgärd medför nytta kan den också innebära en belastning.

Konsekvensutredningen visar hur förslag påverkar

Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.

Konsekvenserna av alla åtgärder som staten vidtar ska utredas i den utsträckning det behövs för att säkerställa att samhällets intressen tillgodoses. En konsekvensutredning syftar till att ge en så god bild som möjligt av på vilket sätt förslaget påverkar samhället. Den ska bland annat redogöra för vilket problem som behöver åtgärdas (eller vilket annat mål som ska uppnås), vilka alternativa åtgärder som finns tillängliga, och ska utreda vilka effekter, såväl nyttor som kostnader, som förslaget väntas ha. Ytterst är avsikten att en konsekvensutredning ska redovisa om den totala samhällsnyttan som förslaget medför är större än de totala kostnaderna för samhället. I det enskilda fallet kan det finnas praktiska begränsningar för hur långt det går att komma i en sådan analys.

Formella krav på konsekvens­utredning

För att säkerställa att regler inte införs utan att konsekvenserna har utretts finns det formella krav på förslagsställare att upprätta en konsekvensutredning när förslag på nya och ändrade regler tas fram.

  • Myndigheter: Om du arbetar på en förvaltningsmyndighet omfattas du av krav på att en konsekvensutredning ska göras i den omfattning som behövs i det enskilda fallet enligt 4 § i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244) Länk till annan webbplats..
  • Departement: Om du arbetar inom regeringskansliet och lägger författningsförslag, styrs du av två statssekreterarpromemorior från Näringsdepartementet, daterade den 2008-06-13.
  • Kommittéer: Om du ingår i en kommitté under regeringens utredningsväsende och tänker lägga författningsförslag styrs du av Kommittéförordningen (1998:1474). I 15 a. § Kommittéförordning framgår att om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler, ska föreslagna kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges i betänkandet.

När behöver jag inte göra en konsekvens­utredning?

Enligt 5 § i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning får en myndighet besluta föreskrifter eller allmänna råd utan att göra en konsekvensutredning om myndigheten bedömer att det saknas skäl att konsekvensutreda. Myndigheten måste dock dokumentera sin bedömning.

Exempel på fall då en konsekvensutredning inte behöver göras kan vara när konsekvenserna är försumbara eller obetydliga, till exempel vid rent redaktionella ändringar.

Konsekvensutredningen i arbetsprocessen

Konsekvensutredningen är en viktig del av själva arbetsprocessen med att ta fram ett förslag till åtgärd för att åstadkomma ett efterfrågat resultat. Genom att starta konsekvensutredningsarbetet tidigt och arbeta med konsekvensutredningen parallellt med framtagandet av ett förslag kan analysen och lärdomarna påverka den slutliga utformningen av förslaget. På detta sätt får samhället bättre, mer ändamålsenliga och kostnadseffektiva regler.

Vilken typ av konsekvenser ska ingå?

Denna handledning är indelad i tre breda kategorier som beskriver de områden som kan påverkas av regler:

  • Ekonomiska konsekvenser, som består av konsekvenser för:
    • hushåll
    • företag
    • offentlig sektor
  • Miljömässiga konsekvenser
  • Sociala konsekvenser

I tabellen nedan finns några exempel på vilken typ av konsekvenser som kan behöva utredas inom respektive kategori. Denna lista är dock inte fullständig utan bara ger några exempel.

Exempel på konsekvenser

Område

Exempel på konsekvenser

Hushåll

Individ eller hushåll
Konsumenter

Konsekvenser för hushåll

Företag

Vilka branscher som berörs
Kostnader för företag
Konkurrenspåverkan
Behov av särskild hänsyn till små företag

Konsekvenser för företag

Offentlig sektor

Statsbudgeten
Kommuner och regioner
Administration inom staten
Myndigheter

Konsekvenser för det offentliga

Miljömässiga konsekvenser

Resor och transporter
Energianvändning
Utsläpp och avfallshantering
Användning av kemikalier och farliga ämnen

Konsekvenser för miljön

Sociala konsekvenser

Folkhälsa
Åtkomst till arbetsmarknaden
Civilsamhället
Tillgänglighet
Jämställdhet

Sociala konsekvenser

Tips – bra att tänka på

  • Börja arbetet med konsekvensutredningen tidigt. Den ska utgöra en del i hela arbetsprocessen, från problemformulering till utformning av det slutgiltiga förslaget. Dokumentera löpande de överväganden och de vägval som görs under utredningens gång. På så sätt samlar du mycket av underlaget till konsekvensutredningen under hand.
  • Bestäm ambitionsnivån. Arbetet med konsekvensutredningen ska stå i proportion till förslagets förväntade effekter. Lägg mer resurser på förslag med omfattande konsekvenser, och vice versa.
  • Vilken kompetens behövs i arbetsgruppen? Ambitionsnivån och konsekvensutredningens omfattning är avgörande för vilken kompetens som behöver vara med i arbetet med konsekvensutredningen.
  • Tänk på att dina läsare inte alltid är experter. Det är därför viktigt att på ett tydligt sätt redovisa ditt resonemang och din analys i de relevanta delarna av konsekvensutredningen. Det kan också finnas aspekter i konsekvensutredningen som du bedömer inte är nödvändiga att utreda för ett specifikt förslag. Tänk då på att motivera varför du gör denna bedömning.
  • Kom ihåg att den totala nyttan av förslaget ska överväga den totala kostnaden. Det är därför viktigt att du inte bara fokuserar på de negativa konsekvenserna utan även belyser nyttorna av förslaget.
  • Tänk utvärdering och uppföljning från början. Läs mer i avsnittet om uppföljning.