Arbetsmarknad

Regler som påverkar arbetsmarknaden kan få såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga konsekvenser. I detta avsnitt är fokus på de sociala konsekvenserna, det vill säga konsekvenser för arbetskraften, sysselsättningen och arbetslösheten, arbetsförhållandena och arbetsmiljön.

Användbara begrepp – en kort beskrivning

Viktiga variabler att analysera när det gäller reglers effekter på arbetsmarknaden är sysselsättning, arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande.

• Sysselsättning: Antal människor i arbete, det vill säga hur många av de som vill och kan arbeta som har ett jobb. Uttrycks som antal eller andel av den totala befolkningen.
• Arbetslöshet: Andel av arbetskraften som inte är sysselsatt, det vill säga de som vill arbeta och söker jobb, men för närvarande inte har något jobb.
• Arbetskraft: De i befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga både de som är sysselsatta och de som är arbetslösa.
• Arbetskraftsdeltagande: Andel av befolkningen i arbetsför ålder som antingen är sysselsatt eller som för tillfället befinner sig arbetslöshet. Uttrycks som arbetskraftens andel av befolkningen i arbetsför ålder (vanligt mått i Sverige är åldern 15–74).
  

Börja med två frågor

För att bedöma hur ett förslag kommer påverka arbetsmarknaden, börja med följande frågor:

• Kommer förslaget att påverka utbudet av, eller efterfrågan på, arbetskraft och sysselsättningen i någon riktning?
• Kommer förslaget att påverka arbetsförhållandena eller arbetsmiljön inom en eller flera branscher?
• Om svaret är ja på någon av dem bör du göra en djupare analys.
  

Kartlägg vilka som berörs

Kartlägg vilka grupper som berörs av förslaget. Ur ett socialt perspektiv är det bra att ha några särskilda variabler i åtanke:

• Påverkas människor olika beroende på faktorer som kön, ålder, inkomst, fysisk eller mental förmåga, utbildningsnivå eller etnicitet?
• Kommer en särskild yrkeskår eller personer med särskilda kvalifikationer att påverkas?
• En särskild region?
  

Ta kontakt med intressegrupper

Arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter och organisationer inom det civila samhället kan bidra med insikter om hur ett förslag kan påverka de grupper som de representerar. Ta därför kontakt med dem, för att ta del av deras erfarenheter och tankar om problemet, för att fånga upp alternativa lösningar på problemet och för att skaffa information om de grupper som berörs av förslaget.

Fokusera på de mest betydande effekterna

Fokusera analysen på de mest betydande effekter, men belys även översiktligt effekter av mindre betydelse. Förklara hur du har gjort din bedömning. Var tydlig med om effekterna förväntas vara engångsföreteelser eller återkommande.

Sociala konsekvenser uppstår oftast först på längre sikt. Skilj därför också på kort- och långsiktiga effekter.

Beakta alltid fördelningseffekter

Ha alltid möjliga fördelningseffekter i åtanke. Det kan till exempel vara ett jämförelsevis stort eller litet problem att arbetstillfällen försvinner. Det beror på hur lätt eller svårt det är för personerna som påverkas att få nya anställningar. Det påverkas i sin tur bland annat av vilken yrkesgrupp det är, personernas utbildningsnivå och i vilken eller vilka regioner arbetstillfällena finns.

Så kan du resonera

Påverkas sysselsättningen?

Sysselsättningen påverkas av utbud och efterfrågan av arbetskraft. Utbudet påverkas av människors vilja och möjlighet att arbeta, och efterfrågan påverkas av arbetsgivares vilja och möjlighet att anställa.

Påverkas efterfrågan på arbetskraft?

Den övergripande frågan att besvara är: Skapas, försvinner eller flyttas arbetstillfällen till följd av förslaget? Tänk på att arbetsgivare är både företag, offentlig sektor och organisationer inom det civila samhället.

Fundera till exempel på följande:

• Påverkas företagens incitament att vara verksamma inom ett särskilt område?
• Påverkas företagens möjligheter att expandera sin verksamhet?
  
• Ger förslaget upphov till nya affärsmöjligheter för företag?
• Påverkas efterfrågan av särskilda varor eller tjänster?
• Skapas jobbmöjligheter inom en bransch eller sektor samtidigt som arbetstillfällen förloras inom en annan? Detta kan ske genom strukturell förändring och utveckling eller genom att arbetstillfällen flyttar till andra regioner eller utomlands.
• Om arbetstillfällen försvinner, har arbetstagarna möjligheter till nyanställning någon annanstans?
• Om arbetstillfällen skapas, finns det några hinder för sysselsättningen att öka? Kan det till exempel vara svårt för företagen att hitta personal med rätt kompetens?
• Finns det några indirekta effekter som kan påverka sysselsättningen? Till exempel, kan förslaget påverka lönebilden på marknaden inom ett visst yrke och därigenom påverka sysselsättningen?

Fundera också på om förslaget berör:

• En eller flera specifika branscher.
• Särskilda yrken eller personer med särskilda kvalifikationer.
• En särskild region.

Företagen påverkas också av en rad samhällsviktiga funktioner, som avgör om de vill vara verksamma inom ett område eller om de vill expandera och anställa på en plats. Sådana funktioner är till exempel transportinfrastruktur, såväl nationell som internationell, kollektivtrafik, bostadsmarknad, och digital infrastruktur.

Påverkas utbudet av arbetskraft?

Blir det fler eller färre människor som kan och vill arbeta? Det påverkas av en rad faktorer. Tänk särskilt på:

• Skatte- och ersättningssystemet.
• Inträdesbarriärer, det vill säga krav på viss utbildning, vissa kvalifikationer och licenser.
• Policys som påverkar balansen mellan arbetsliv och fritid, såsom föräldraförsäkringar och barnomsorg.
• Arbetsintensitet och arbetsförhållanden.
• Tillgängligheten till arbetsmarknaden.
• Mobilitet mellan yrken och geografiska områden, det vill säga människors vilja och förmåga att ta anställningar i andra delar av landet än där de bor.
• Bostadssituationen.
• Migrationspolitiken och möjligheter för personer från tredje land att ta anställning.
• Möjligheter för människor med olika förutsättningar att delta på arbetsplatsen.Tänk på att inte enbart nettoeffekten på sysselsättningen är intressant. Det mest relevanta är var effekterna uppstår, vilka typer av grupper, sektorer, regioner som påverkas och på vilket sätt. Försök bedöma både den övergripande nettoeffekten på sysselsättningen och effekterna i detalj. Belys också om olika grupper påverkas särskilt, till exempel män eller kvinnor, unga och äldre.
  

Påverkas arbetsförhållanden och arbetsmiljö?

Arbetsförhållanden och arbetsmiljö handlar om organisatorisk och social arbetsmiljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, lönenivå, arbetskontrakt och mycket mer. När du analyserar ett förslags påverkan på arbetsförhållanden och arbetsmiljön, tänk på:

• Påverkar förslaget lönebilden (relativt och absolut), kostnaden för arbetskraft och lönebildande mekanismer?
  
• Kan förslaget påverka förekomsten av svartarbete? Svartarbete innebär till exempel ingen anställningstrygghet, icke-pensionsgrundande inkomst, inga möjligheter till ersättningsförmåner som a-kassa och kan innebära sämre arbetsförhållanden.
  
• Påverkar förslaget fysiska, organisatoriska eller sociala riskfaktorer på arbetsplatsen? Inkludera aspekter som rör trivsel, säkerhet, hälsa samt möjligheter mellan krav och resurser i arbetet.
  
• Påverkas skyddet för arbetstagare, särskilt kvaliteten på arbetskontrakt, eller förhållandena för egenföretagande?
• Kan nya tekniker och digitalisering påverka arbetsförhållandena och arbetsmiljön? Det kan till exempel röra sig om arbetsformer via digitala plattformar inom delningsekonomin.
• Påverkas möjligheten för människor med olika förutsättningar att bidra på arbetsplatsen?
• Berör förslaget arbetsmarknadens parter, såsom fackföreningar och arbetsgivarorganisationer? Påverkas till exempel rätten till kollektiva förhandlingar eller kollektiva åtgärder, löneförhandlingar?
• Många yrkesgrupper domineras i hög grad av ett kön, vilket innebär att det finns en könssegerrad arbetsmarknad. Fundera därför på om arbetsmiljön påverkas olika för män och kvinnor?

Tänk på att alltid ställa kostnaden för arbetskraft i relation till produktivitet. Till exempel, nya krav på att arbetsgivaren tillhandahåller utbildning för personalen kan öka kostnaden för arbetskraften. Men, nettoeffekten av att personalen är bättre utbildad kan öka produktiviteten eftersom de bättre kan utföra arbetsuppgifter. Det kan också leda till minskad stress och i förlängningen till minskad sjukfrånvaro eftersom personalen har bättre förutsättningar att utföra sina uppgifter.

Använd både kvantitativ och kvalitativ analys

Vissa typer av effekter är bättre lämpade för kvantitativ analys än andra. Till exempel kan effekter för sysselsättning och inkomstnivåer kvantifieras. Förändrad sysselsättning kan uttryckas i antal arbetstillfällen, antal arbetade timmar eller antal årsarbetskrafter. Inkomstnivåer kan beskrivas i monetära termer: löner, kostnad för arbetskraft och disponibel inkomst.

Andra aspekter relaterade till arbetsmarknaden kan däremot vara mer tidskrävande att kvantifiera. Om en kvantitativ analys inte är möjlig eller motiverad, analysera i stället effekterna kvalitativt. Ibland går det dock att använda indikatorer för att beskriva arbetsförhållanden eller arbetsmiljö. Till exempel kan antal yrkesskador användas för att beskriva säkerhet på arbetsplatsen.

Ekonomiska effekter

Utöver sociala konsekvenser får regler som påverkar arbetsmarknaden ofta effekter för företag och deras konkurrenskraft samt för ekonomin i stort. Tänk på att även beakta sådana effekter i din konsekvensutredning. Konsultera gärna relevanta delar i denna handledning för vad som kan vara bra att tänka i denna analys.