Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning gäller regelgivare vars regelarbete påbörjats före 6 maj 2024. Läs mer på handbokens startsida.

Konsekvenser för offentlig sektor

Konsekvensutredningen ska ge en bild av effekterna för offentlig sektor, inklusive statliga myndigheter, kommuner och regioner Regeringens medgivande kan behövas om förslagets effekter innebär kostnader som inte är oväsentliga.

Det finns särskilda regler om förslaget har effekter för kommuner och regioner. Ekonomistyrningsverket (ESV) har i sin vägledning Tänka efter före – konsekvensutredning vid regelgivning närmare information om hur du kan redovisa effekter för offentlig sektor.

Läs mer i de följande avsnitten Effekter för statliga myndigheter och Effekter för kommuner och regioner. Även avsnittet Visa hur förslaget ska finansieras är relevant för redovisningen av effekter på statsbudgeten.

Det här ska du göra

  • Redovisa en bedömning av effekterna för offentlig sektor:
    • Den egna myndigheten.
    • Andra statliga myndigheter.
    • Kommuner.
    • Regioner.
  • Om du har kommit fram till att det inte finns några effekter för statliga myndigheter eller kommuner och regioner är det ändå viktigt att redovisa din bedömning, om den inte är uppenbar även för en utomstående läsare av konsekvensutredningen.
  • Bedöm om det är aktuellt att inhämta regeringens medgivande, och redovisa den bedömningen. Regeringens medgivande kan vara aktuellt om regleringen kan få effekter på kostnader för staten, kommuner eller regioner som inte är oväsentliga. Läs mer i avsnittet om Bemyndiganden och regeringens medgivande.

Så här kan du resonera

Reglers effekter kan behöva analyseras både kvantitativt och kvalitativt. Ofta kan det vara svårt att värdera eller kvantifiera konsekvenser. Du ska ändå ta med de konsekvenser som du kan förutse när du gör din kalkyl, gärna med uppskattningar av vad du tror är rimliga övre och nedre gränser för förslagets nyttor och kostnader.

Uppskattningar och exempelberäkningar är bättre än inga beräkningar alls. Var tydlig med vilka antaganden som görs och belys osäkerheten i beräkningarna. Huvudsaken är att du ger din beslutsfattare och andra intressenter, till exempel remissinstanser, möjligheten att göra bedömningar av källorna. Är det svårt att göra exakta bedömningar kan du istället lämna ett spann inom vilket du bedömer att värdena hamnar.

Grundläggande krav på kalkyler

För att ditt förslag ska vara ett bra underlag för beslutsfattarna är det viktigt att det är väl underbyggt. De kalkyler du gör ska visa en så rättvisande bild som möjligt av förslagets ekonomiska konsekvenser för alla som blir påverkade. Gör därför kalkylerna med utgångspunkt i begreppen långsiktighet, dynamik och fullständighet.

Långsiktighet

När du beräknar konsekvenserna av ett förslag bör kalkylerna täcka en längre tidsperiod. Detta eftersom det ofta tar flera år innan vissa regeländringar är fullt genomförda. Exempelvis kan kostnaderna initialt var höga för att sedan minska efter tid. Om du inte beaktar en längre tidsperiod riskerar du att missa samtliga kostnader till följd av förslaget.

Dynamik

För att få en samlad bild av förslagets konsekvenser bör du identifiera och beräkna dynamiska effekter och ta med dem i dina kalkyler. I en dynamisk beräkning beaktas beteendeanpassningar, till skillnad från i en statisk kalkyl där man bortser från effekter som uppkommer av att individer och företag anpassar sitt beteende till förändrade regler. Ett ändrat beteende inom ett område kan ge ändrade förutsättningar och konsekvenser även inom andra områden. Till exempel om ett förslag ändrar möjligheterna att utnyttja vissa förmåner, kan utnyttjandet av andra förmåner påverkas. Det finns ofta direkta och indirekta kopplingar mellan skilda regler. Genom att ta hänsyn till förändringar och anpassningar ger du en mer rättvisande bild. Ett annat exempel kan vara hur en förändring av en skatt eller avgift skulle kunna påverka efterfrågan på varan eller tjänsten.

Fullständighet

För att jämföra effekterna av ett förslag är det viktigt att beakta samtliga kostnadsförändringar för alla som kan bli påverkade, det vill säga för offentlig sektor, företag och hushåll. Det innebär att beroende på vilka som berörs av förslaget så kan du vara tvungen att göra flera kalkyler i konsekvensutredningen för att få en helhetsbild över förslagets påverkan på kostnaderna. Om förslaget kan leda till att kostnader för en målgrupp övervältras på en annan målgrupp bör det framgå i konsekvensutredningen.

Läs mer i Ekonomistyrningsverkets vägledning Tänka efter före – konsekvensutredning vid regelgivning.

Olika kalkyler för olika ändamål

Det finns olika kalkyler för olika ändamål. Vilka och hur många kalkyler du behöver göra beror på hur förslaget är utformat och vilka områden eller sektorer som kommer att påverkas. Påverkas bara myndigheter av förslaget kan det vara tillräckligt med kalkyler som bara berör myndigheter. Ofta blir dock flera områden eller sektorer påverkade av ett förslag, varför det kan finnas ett behov att göra flera kalkyler.

  • Myndighetsekonomisk lönsamhetskalkyl
  • Kommunekonomisk lönsamhetskalkyl
  • Budgetkalkyl
  • Samhällsekonomisk kalkyl
  • Statsfinansiell kalkyl

Det finns också olika kalkylmodeller. En fullkostnadskalkyl visar kostnaden för en hel verksamhet. Det omfattar samtliga kostnader som direkt eller indirekt är förenade med ett förslag. En särkostnadskalkyl omfattar intäkter och kostnader som tillkommer eller faller bort för ett visst förslag.

Kom ihåg att informationen som finns i handledningen om hur du beräknar kostnader för företag också kan vara relevant för att beräkna kostnaderna för andra aktörer, läs mer om Påverkas företagens kostnader och verksamhet.  Det finns också information i beräkningsguiden Ekonomiska effekter av nya regler – Så beräknar du företagens kostnader.