Konsekvenser för hushållen

Regler och andra typer av statliga åtgärder påverkar ofta hushållens ekonomi. Hushållen utgör i sin tur en viktig del av samhällsekonomin. Dessa effekter bör därför analyseras i konsekvensutredningen.

Hur hushållen påverkas av nya regler kan skilja sig åt beroende på en rad olika faktorer, till exempel individers ålder, kön, inkomst, utbildningsbakgrund eller bostadsort. I detta avsnitt får du information om aspekter som kan vara bra att tänka på i din analys.

Hushåll kan också påverkas i deras roll som konsumenter.

Det här bör du göra

  • Redogör för vilka som berörs.
  • Vid behov kan du dela upp (segmentera) grupperna enligt kriterier som är relevanta för det enskilda fallet.
  • Analysera och redovisa konsekvenserna för dessa olika grupper.

Så här kan du resonera

1. Vilka påverkas?

Börja med att fastställa vilka hushåll som påverkas av den föreslagna åtgärden. Fundera särskilt på följande:

Individ eller hushåll?

Avgör först om det är mest lämpligt att analysera förslagets effekter på individ- eller hushållsnivå. Om du till exempel utreder finansiering av public service, och åtgärden är att ta ut en TV-licens bör du beräkna effekterna per hushåll. Om du utreder effekterna av att bekosta TV-avgiften via inkomstskatt är det lämpligt att beräkna TV-skatt per individ.

Fördelningseffekter och segmentering

Regleringar och andra typer av statliga åtgärder kan innebära fördelar för vissa grupper i samhället men nackdelar för andra. Det behöver inte heller vara hushåll i hela landet som berörs av en åtgärd. Du bör inkludera sådana fördelningseffekter i analysen av ett förslags konsekvenser. Det kan då vara aktuellt att segmentera individer eller hushåll i olika grupper, till exempel utifrån:

  • Ålder.
  • Kön.
  • Inkomst.
  • Yrke.
  • Utbildningsnivå.
  • Hushållskonstellation (exempelvis ensamhushåll och barnfamiljer).
  • Geografi.

Till exempel, om du utreder effekterna av höjt bensinpris kan det vara aktuellt att beakta geografi, eftersom bilberoendet och möjligheterna till kollektivtrafik kan se olika ut i olika delar av landet. Om du istället utreder åtgärder som berör en särskild yrkesgrupp som är tydligt mans- eller kvinnodominerad kan kön vara viktigt att beakta.

2. Hur påverkas hushållen?

När du har fastställt vilka hushåll som berörs, analysera sedan på vilket sätt hushållen påverkas, på både kort och lång sikt.

Individer eller hushåll kan påverkas direkt eller indirekt på olika sätt av ett förslag. Det kan handla om:

  • Kostnader (intäkter, utgifter, besparingar).
  • Tidsåtgång.
  • Valmöjligheter eller beteende.

Kortsiktiga effekter är ofta en direkt påverkan på intäkter, utgifter eller besparingar för individen eller hushållet, till exempel till följd av ändrade avgifter, skatter eller subventioner (exempelvis bidrag), eller förändrad tidsåtgång. Långsiktiga effekter är ofta indirekt påverkan på individers eller hushållens val och beteende. Det kan till exempel handla om förändringar i konsumtionsmönster eller förändrad tillgång till bostads- eller arbetsmarknaden.

Tidsåtgång

När du ska uppskatta en förändrad tidsåtgång, bör du beakta den förändring som en åtgärd innebär både i tid och kostnad för hushållen. Regler som påverkar individers eller hushållens tidsåtgång påverkar i sin tur människors möjlighet att fritt disponera sin fritid. Det kan röra sig om allt ifrån att fylla i och skicka in blanketter med kontrolluppgifter till myndigheter eller att åka till bilverkstaden och byta till vinter- eller sommardäck.

När det gäller tidsåtgång för hushållen kan du fundera på om kravet innebär att hushållen (eller individer) behöver göra någon av följande aktiviteter, och i så fall hur mycket tid det väntas ta:

  • Sätta sig in i och förstå det nya kravet.
  • Ta råd från experter (från till exempel en hjälpdesk eller juridisk assistans).
  • Samla information.
  • Bearbeta information och data.
  • Fylla i blanketter.
  • Besvara förfrågningar.
  • Överföra/lämna information till myndigheter.
  • Genomföra betalningar.
  • Kopiera, arkivera eller bevara dokument.
  • Delta vid inspektion.
  • Köpa material.
  • Resa till myndigheter och vänta vid myndighetsbesök.

Tänk på att uppskattningar och exempelberäkningar är bättre än inget alls. Var tydlig med vilka antaganden du gör och belys osäkerheter.