Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning gäller regelgivare vars regelarbete påbörjats före 6 maj 2024. Läs mer på handbokens startsida.
Nollalternativet
Att analysera nollalternativet tydliggör de problem som är grunden till varför ett förslag till reglering utformas. Nollalternativet är inte detsamma som situationen idag, utan den situation som uppstår om ingen ytterligare åtgärd vidtas.
Det finns givetvis andra faktorer som påverkar utvecklingen än den eller de åtgärder som konsekvensutredningen belyser.
Det här ska du göra
När du ska redovisa vilka effekter som följer av om ingen reglering kommer till stånd, det så kallade nollalternativet, kan det vara till hjälp att fundera över:
- Hur varaktigt problemet är.
- Förslagets omfattning.
- Om det finns skäl att anta att problemet ökar eller avtar i betydelse.
- Om det finns andra faktorer som kan väntas påverka problemet oavsett om åtgärder vidtas.
Tips
En tydlig problembeskrivning ger dig en utgångspunkt gällande hur situationen är idag. Om problemet inte är tydligt kan det även vara svårt att förstå vad effekterna blir om ingen åtgärd vidtas.
Det är inte tillräckligt att bara ange att nollalternativet är att bibehålla nuvarande reglering. Redogör även för vilka effekterna blir av nollalternativet.
Tidigt samråd med berörda aktörer kan vara till hjälp när du ska identifiera om problemet förväntas kvarstå i samma utsträckning som tidigare.
Läs mer om problem- och målformulering och samråd med berörda aktörer.
Förenklat exempel
Förslaget avser bestämmelser om hur vissa fordon, som till exempel personbilar och lätta lastbilar ska inkluderas i de kommunala miljözonsbestämmelserna. Flera kommuner i Sverige har problem med att uppnå kraven för luftkvalitet, vilket leder till negativa hälsoeffekter. Detta medför betydande samhällskostnader i form av till exempel sjukvård, förlust av arbetsförmåga och förlorade skatteintäkter. Syftet med förslaget är att kommunerna ska få ytterligare möjligheter att hantera problemen med undermålig luftkvalitet.
Nollalternativet: Att inte göra någonting skulle innebära att förbättringen av luftkvaliteten inte kommer att påskyndas. Detta beräknas medföra en samhällskostnad om cirka x miljoner kronor. Den kostnaden uppstår bland annat för att sjukdomar relaterade till luftkvalitet och buller inte kommer att motverkas, till exempel hjärt-och kärlsjukdomar eller stress.
Beräkningen av effekterna av minskade bullerskador är baserad på bland annat antal boende i område med bullernivåer av en viss grad, befintliga kostnader för bullerskador, och uppskattningar gällande antal minskade bullerskador. Effekterna på miljö och hälsa relaterade till luftkvalitet är baserade på modellberäkningar av emissioner och halter för de viktigaste luftföroreningarna.
Notera att du ska beskriva dina beräkningar, vilket underlag du har använt och vilka antaganden du har gjort. Du ska redovisa detta i konsekvensutredningen, antingen i det relevanta avsnittet eller med kompletterande information i en bilaga.