Skatta konkurrenskraft
När nya eller ändrade regler tas fram är det viktigt att förstå hur de kan påverka företagens konkurrenskraft. Tillväxtverket erbjuder stöd för att skatta hur regelkrav kan påverka företag och branscher, uttryckt som en möjlig effekt på förädlingsvärde och BNP.
Att kunna värna och stärka företagens konkurrenskraft är helt centralt för att företagen ska kunna konkurrera på olika marknader över tid. Denna metodik kan under vissa förutsättningar vara ett verktyg för att fånga upp hur regelverk påverkar konkurrenskraften i olika branscher.
Metoden har utvecklats tillsammans med Implementeringsrådet och bygger på uppdrag och samarbete med Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Tillväxtverkets stöd för skattning av konkurrenskraft
Tillväxtverket erbjuder stöd till myndigheter, regelgivare och näringslivsorganisationer som vill skatta hur nya eller ändrade regler påverkar företagens konkurrenskraft.
Den organisation som vill få en skattning genomförd ansvarar för att beskriva regleringen och ta fram underlag om vilka företag som berörs och hur de påverkas. Utifrån detta underlag genomför Tillväxtverket skattningen.
Resultatet är en indikativ bedömning av hur regleringen kan påverka konkurrenskraften i berörda branscher, uttryckt som en möjlig effekt på förädlingsvärde och BNP.
Vem kan använda stödet?
Stödet riktar sig främst till:
- myndigheter och andra regelgivare som tar fram eller analyserar nya eller ändrade regler
- beslutsfattare som behöver ett bredare underlag inför ställningstaganden om regleringar
- näringslivsorganisationer som vill belysa hur regelkrav kan påverka företag inom en bransch.
Varför skatta konkurrenskraft?
Regler kan medföra kostnader och andra konsekvenser som påverkar företagens möjligheter att konkurrera och utveckla verksamheten. För företag på konkurrensutsatta marknader kan förändringar i administrativa krav, tidsåtgång eller investeringsbehov påverka produktivitet och lönsamhet.
Att skatta konkurrenskraftseffekter ger ett bredare beslutsunderlag än beräkningar som enbart fokuserar på exempelvis administrativa kostnader. Skattningen kan bidra till att synliggöra hur en reglering påverkar företagens förutsättningar för tillväxt och kan därmed ge värdefull information inför beslut om nya eller ändrade regler.
Så fungerar metoden
Metoden utgår från hur ett regelkrav påverkar företagens användning av arbetskraft och kapital.
Ett nytt krav kan exempelvis innebära att företag behöver lägga mer tid på administration, sätta sig in i nya regler, ta fram underlag eller anpassa verksamheten till nya arbetssätt. Regler kan även medföra investeringsbehov eller andra kostnader.
Dessa effekter kopplas till modellens skattade samband för de berörda branscherna. Med hjälp av modellen kan Tillväxtverket därefter skatta hur förädlingsvärdet påverkas i berörd bransch och därigenom ge en indikation på konkurrenskraftseffekterna.
Vilket underlag behövs?
För att en skattning ska kunna genomföras behöver den som beställer stödet beskriva:
- vilka företag eller branscher som berörs
- hur de berörda företagen kan avgränsas, till exempel med hjälp av SNI-koder
- om effekten gäller hela eller delar av en bransch
- hur stor tidsåtgång eller kostnadspåverkan regleringen bedöms medföra
- om regleringen innebär investeringsbehov eller andra ekonomiska konsekvenser
- vilka antaganden som ligger till grund för bedömningen.
Ju tydligare underlag som finns om regleringens effekter, desto säkrare blir skattningen.
När lämpar sig metoden?
Metoden lämpar sig för att värdera effekten av regler som påverkar en enskild bransch eller ett begränsat antal branscher. Den är särskilt användbar när det går att uppskatta och kan avgränsas till hur regleringen påverkar företagens tidsåtgång, kostnader eller investeringsbehov.
Metoden är inte avsedd att skatta effekter av åtgärder som påverkar hela näringslivet.
Kontakt
Har du frågor om metoden eller vilket stöd Tillväxtverket kan erbjuda?
Mejla oss på skatta.konkurrenskraft@tillvaxtverket.se