Omställningsprocessens tre perspektiv

Omställningsprocessen är komplex och går inte att lösa inom ramen för ett politikområde, av en enskild aktör eller inom en utpekad förvaltning eller enhet. Det krävs ett nära samspel mellan politikområden som innebär att mål, inriktning och insatser kompletterar och samordnas både på systemnivå och på operativ nivå.

Kommuner och regioner som hanterar större varsel och omställningar i näringslivet behöver hantera flera olika perspektiv parallellt:

• Individperspektivet
• Företags- och näringslivsperspektivet
• Attraktiva miljöer- och platsperspektivet.

Inom perspektiven finns olika förutsättningar och verktyg att tillgå. Perspektiven är till viss del sammanvävda med varandra.

Individperspektivet

När ett stort företag drar ner verksamheten eller flyttar från en kommun uppstår olika effekter. Mest kännbart är den direkta förlusten av jobb och dess negativa påverkan på individer. Förändringen ställer krav på individens kunskap, färdigheter, rörlighet och omställningsförmåga för att finna ny anställning. Den inledande frågan blir då hur de förlorade jobben kan ersättas med nya och hur de varslade kan hitta ny sysselsättning.

Både Arbetsförmedlingen och trygghetsorganisationer har många gånger en central roll att stödja och ställa om de individer som berörs. Både rollfördelningen och systemet förefaller vara relativt tydligt, transparent och väl känt hos individer, näringsliv och offentliga organisationer. Tillsammans med aktörerna i omställningssystemet kan kommuner och regioner ta en central roll att bidra i arbetskraftens förnyelseförmåga vid ett varsel eller annan extraordinär händelse i näringslivet.

Företags- och näringslivsperspektivet

Effekterna av en större företagsnedläggning eller neddragning beror till stor del på hur väl fungerande arbetsmarknaden är samt hur företagandet och nyföretagandet ser ut. En väl fungerande arbetsmarknad med ett aktivt jobbskapande gör det lättare att hitta andra jobb.

Tillväxtverkets tidigare arbete med varselfrågor visar att det inom företags- och näringslivsperspektivet saknas ett transparent system som kan aktiveras vid en större händelse. Kommuner och regioner är utifrån deras näringslivsfrämjande arbete självklara aktörer och försöker ofta själva att hantera de utmaningar och möjligheter som uppstått med anledning av en omställning.

Utöver de insatser som direkt kopplas ihop med individperspektivet kan det handla om att främja, förstärka och utveckla befintligt näringslivs förmåga till ökad förnyelse. Exempelvis genom att främja utveckling av nya produkter, hitta nya marknader eller genom att ta tillvara de möjligheter som eventuellt frigjorda lokaler eller markområden ger. För att kunna stimulera och genomföra dessa insatser hänvisas kommuner och regioner i första hand till, för dem tillgängliga, verktyg inom det innovations- och företagsfrämjande systemet.

Attraktiva miljöer och platsperspektivet

Företag utvecklas av människor som har idéer. Konkurrenskraft skapas av företag som verkar på attraktiva platser under goda förutsättningar. Det innebär att näringslivets utveckling och den hållbara utvecklingen är beroende av de miljöer där människor bor och verkar. Tillgång till utbildning, infrastruktur, arbetsmarknad, service, it, kultur och bostäder är viktiga förutsättningar för att skapa attraktiva miljöer.

Förmågan att locka till sig eller behålla människor, oavsett om de ska bo och leva, driva företag eller bara besöka, avgör i hög grad förmågan att utvecklas och växa. För att främja näringslivets och regioners förnyelseförmåga på kort och lång sikt är det därför centralt att arbeta strategiskt och långsiktigt med attraktiva miljöer och platsperspektivet. I sammanhanget utgör lokala och regionala strategier och, med tillhörande planer och program, viktiga dokument för att i bred samverkan prioritera och genomföra insatser.