Klimatanpassning av vandringsleder

Klimatanpassning av vandringsleder handlar om att anpassa leder och infrastrukturen för att möta de nuvarande och framtida effekterna av klimatförändringarna. Resultatet av klimatanpassningsåtgärder visar sig inte bara i en tryggare ledmiljö, utan också många gånger i minskade framtida kostnader då förebyggande arbete reducerar behovet av reparationer och underhåll. Samtidigt bidrar klimatanpassning till en mer tillgänglig vandringsled.

Observera att stegen i guiden är till för att hjälpa er att systematisera arbetet, men klimatanpassning är sällan något man gör i en rak följd från början till slut. Arbetet är ofta cykliskt och behöver anpassas till lokala förutsättningar, behov och omständigheter som kan förändras över tid. Ni kan därför behöva gå fram och tillbaka mellan olika steg, eller arbeta med flera delar parallellt.

Till vägledningen hör även en Excelfil som ni kan använda som stöd vid er analys av klimatrisker samt för att dokumentera och planera åtgärder.

• Vägledningen i rapportformat och tillhörande excelfil
  

Detta stöd är framtaget av Ramboll Management Consulting på uppdrag av Tillväxtverket.

Vad är klimatanpassning?

Klimatanpassning är:

• att hantera dagens och framtidens väderrelaterade risker
• att värna hälsa och ekonomiska investeringar genom åtgärder mot väderhändelser innan de orsakar skada
• att anpassa turism och besöksnäring till ett varmare klimat

Klimatanpassning är inte:

• att minska utsläpp av växthusgaser
• att skapa en miljömässigt hållbar verksamhet.

Steg för steg

Steg 0: Motivera

1. Tydliggör både behovet och de potentiella konsekvenserna som klimatförändringarna kan medföra för er vandringsled. För att kunna göra det behöver ni troligtvis först ha gått igenom följande steg i guiden: analysera, identifiera och prioritera. Den kunskap ni samlar in där hjälper er att formulera ett tydligt och förankrat behov.
2. Motivera-steget handlar ofta om att övertyga och involvera flera aktörer – både internt inom organisationen och externt.
3. Eftersom klimatanpassning är en kontinuerlig process behöver ni troligtvis återbesöka detta steg genom hela arbetet. När nya insikter framkommer i senare faser kan det bli nödvändigt att omformulera behovet, aktörerna och argumenten.
4. Några exempel på anledningar till att det är så viktigt att jobba med klimatanpassning:
   - skydda leder från klimatförändringarnas effekter såsom erosion, översvämningar och värmeböljor, samtidigt som säkerheten ökar.
   - minimerar framtida reparationskostnader genom förebyggande åtgärder.
   - lederna blir mer hållbara, attraktiva och tillgängliga året runt vilket gynnar både miljön och turismen.
   - att låta bli att agera kostar pengar. Oftast är förebyggande investeringar billigare än att ta kostnaderna för negativa klimateffekter i efterhand.
   

Steg 1: Etablera

1. Bilda intern arbetsgrupp och fördela ansvarsområden.
2. Genomför ett uppstartsmöte för att definiera målbild och vision.
3. Gå igenom i guiden/vägledningen och ta fram en åtgärdsplan.
4. Kartlägg möjliga behov av extern expertis och finansiering samt politiskt eller ledningsförankring.
5. Gör en inventering av pågående initiativ som direkt eller indirekt relaterar till klimatanpassning.
   

Steg 2: Analysera

1. Skapa en grundförståelse av leden. Sträckning, terräng, känsliga områden, användning.
2. Analysera vilka risker som är relevanta för er led:
   
   Allmänna och framtida klimatobservationer
   Har ni observerat några förändringar i väder eller klimat över tid? Har nederbörden blivit kraftigare? Har vintrarna blivit mildare eller kortare? Har ni märkt av fler torkperioder? Vad visar framtida klimatscenarierna för påverkan över området?
   Förväntas det bli mer kraftigare nederbörd, längre torkperioder eller mildare vintrar?
   
   Kända problemområden
   Finns det delar av leden som redan idag är återkommande problemområden vid extrema väderhändelser? T.ex. leder som ofta blir blöta, branta partier där marken spolas bort eller träd som faller över leden.
   
   Sårbar infrastruktur
   Finns det broar, spänger eller andra konstruktioner som riskerar att skadas vid ökad nederbörd eller översvämningar?
   Finns det konstruktioner som riskerar att undermineras vid höga vattenflöden?
   
   Specifika naturrelaterade risker
   Finns det historik av ras, skred eller översvämningar i området?
   Finns det partier där snösmältning eller is påverkar framkomligheten under vår eller tidig sommar? Har leden haft problem med uttorkning av vattenkällor eller brunnar under torra perioder?
   
   Exempel på klimatrisker som kan påverka vandringsleder: Ökad nederbörd och intensivare skyfall, stigande havsnivåer, förändrade vattenflöden, ras skred och erosion, högre temperaturer och längre torrperioder, ökad risk för skogsbrand, förändrad snö- och tjälbildning.
3. Tolka resultatet av analysen.
   
   Vad har ni sett och vad visar scenarierna? Vad kan det leda till? Vad betyder det för leden?
4. Bedöm sannolikhet och konsekvenser för identifierade problemområden eller risker
   
   När ni har gått igenom samtliga risker, välj ut de risker som är mest angelägna att ta vidare till nästa steg – där ni kommer att identifiera möjliga åtgärder.

Steg 3: Identifiera

Identifiera vilken eller vilka åtgärder som kan behövas vidtas. Detta steg förutsätter att ni har analyserat vilka klimatrisker som påverkar leden (se föregående steg Analysera).

1. Identifiera åtgärder utifrån analysen
2. Tydliggör syftet med varje åtgärd
3. Bedöm vad som krävs för att genomföra åtgärden. Exempel på åtgärder för att klimatanpassa vandringsled; tekniska och naturbaserade åtgärder, styrande och organisatoriska åtgärder, informativa åtgärder, analyserande åtgärder
   

Steg 4: Prioritera

Prioritera för att få en tydlig bild av vad som behöver göras, när det bör göras och vilka resurser som krävs. Lägg in åtgärder i en prioriteringsmatris.

Utgå från de risker ni tidigare har analyserat och identifierat i tidigare steg. Bedöm vilka risker som enligt framtida klimatscenarier och era egna observationer väntas bli vanligare eller allvarligare framöver, samt när i tiden det kan förväntas inträffa. Det ger er underlag för att avgöra vilka åtgärder som är mest brådskande.

Kom ihåg! Även om sannolikheten för en risk är låg kan konsekvenserna vara så stora att åtgärden ändå bör prioriteras högt – särskilt om det handlar om säkerhet eller stora skador på leden.

Steg 5: Genomföra

När åtgärderna har prioriterats (steg 4) och en plan tagits fram (steg 1), är det dags att gå vidare till genomförandet. Det är nu det praktiska arbetet tar vid.

1. Håll er plan för klimatanpassning levande
2. Kommunicera och förankra ert arbete
3. Dokumentera och lär längs vägen

Steg 6: Följa upp

Planera för utvärdering av ert arbete, ta fram en utvärderingsplan.

• Vad ska följas upp?
• Hur mäter ni effekten?
• När ska uppföljningen ske?
• Hur görs uppföljningen och vem ansvarar?

Vägledningen i rapportformat

• Vägledning för klimatanpassning av vandringsleder

Fördjupa dig

• Tillväxtverkets uppdrag inom leder