Hoppa till sidans innehåll

6. Finansieringslandskapet

Detta avsnitt handlar om finansiärer, hur man kan söka projektpartners och hur man kan tänka kring den finansiering man som organisation ofta själv förväntas bidra med.

I del I identifierades områden som är relevanta för extern finansiering och där organisationen har behov av stöd.

Stödet kan vara finansiellt eller handla om kompetens, samverkansytor och kontakter eller metod- och processutveckling. De projekt som planeras kan också röra sig inom olika tematiska områden. Utifrån typ av projekt som är relevanta görs därefter en genomgång av möjliga finansiärer och vilken finansiering organisationen själv kan bidra med. Funktionen behöver ha en god kännedom om finansiärer och kommande utlysningar.

Kartlägg finansieringslandskapet

Det finns flera aktörer som erbjuder finansiering inom hållbar utveckling, såväl regionalt som nationellt och internationellt. Detta kan ses som ett landskap som är i ständig förändring. Nedan görs en översiktlig samman-ställning följt av tips på länkar för att hitta relevanta finansieringskällor.

Regional finansiering

Utforska finansieringsmöjligheterna i ditt län. Regioner, stiftelser och myndigheter som Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen kan ha medel att söka. För EU:s regionalfonder se under rubriken europeisk finansiering.

Nationell finansiering

Nationellt finns ett flertal myndigheter och program som ger bidrag till hållbar utveckling. Ofta sker detta genom utlysningar som har olika tematiska inriktningar.

Inom området forskning och innovation ger exempelvis Formas, Vinnova och Energimyndigheten återkommande möjlighet att söka bidrag. Dessa myndigheter finansierar även program som exempelvis ShiftSweden, InfraSweden och Viable Cities som i sin tur har egna utlysningar där medlen dock går via någon av myndigheterna.

Andra myndigheter som ArkDes, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket ger även möjlighet att söka medel för forskning och innovation eller mer genomförandeinriktade bidrag.

Europeisk finansiering

Inom ramen för EU-samarbetet publiceras återkommande utlysningar som riktar sig till kommuner och regioner. Medel från EU kan dels handla om forskning och innovation och finns då inom något som kallas ramprogram (nuvarande heter Horisont Europa) eller utvecklingsbidrag inom exempelvis Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) eller Europeiska socialfonden (ESF).

Gränsen mellan vad som räknas som forskning och innovation eller utvecklingsbidrag är inte alltid så lätt att dra. Generellt brukar det ställas krav på att forskning och innovation ska innebära att ny kunskap eller nya och väsentligt förbättrade tjänster, produkter eller metoder utforskas eller tas fram inom ett projekt. Utvecklingsbidrag ställer normalt sätt inte samma krav på att det ska handla om nya lösningar utan kan handla om implementering av redan kända metoder, processer eller produkter.

Privat finansiering

Företag kan också vara en möjlighet för finansiering. I innovationsprojekt kan exempelvis företag vara med som en del av utvecklingen av nya metoder, material och bidra med tid och medfinansiering.

Stiftelser

Runt om i landet finns en stor mängd stiftelser, många av dem regionalt eller lokalt avgränsade, som finansierar till exempel utveckling och innovation, evenemang, kampanjer och investeringar. Stiftelser riktar sig i regel mot föreningar eller företag men kommuner och regioner kan ibland också vara sökande. Exempel på stiftelser är Allmänna Arvsfonden.

Hur hitta finansiärer och utlysningar?

För att hitta olika finansiärer finns det flera organisationer som omvärldsbevakar och som med jämna mellanrum gör sammanställningar till exempel Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och länsstyrelserna. På webbplatsen Hållbar stad lägger flera myndigheter ut utlysningar kopplade till hållbar stadsutveckling.

Här följer några sammanställningar, både tematiska och mer övergripande:

Många finansiärer vill att man ingår i partnerskap med exempelvis aktörer från akademi, näringsliv eller civilsamhälle, nationellt eller internationellt. För att hitta partners kan man använda matchmakingfunktioner som olika finansiärer tillhandahåller, till exempel Portico eller European Urban Initiative. Här finns exempel på matchmakingfunktioner:

Det finns även projektdatabaser som kan användas för att se pågående och avslutade projekt. Dessa tjänster kan vara bra för att hitta samverkansparter och även för att omvärldsbevaka inom ett visst område.

Omvärldsbevakning av utlysningar

Några frågor som kan vara ett stöd i att reflektera kring omvärldsbevakning och utlysningar är:

  • Vem omvärldsbevakar vilka finansiärer? Dela upp utifrån tema eller finansiär?
  • Var samlar ni informationen?
  • Vilket forum går igenom aktuella utlysningar och vilka deltar?
  • Hur matchas utlysningar mot organisationens kartlagda behov?
  • Hur sprids informationen till berörda kollegor? Genom nyhetsbrev, riktade mejl till handläggare och chefer, dragning för lednings-grupper och så vidare?
  • Hur bedömer ni om en utlysning är värd att söka i? Utgår ni från finansieringsgraden, sannolikheten att beviljas, hur väl ämnet för utlysningen passar eller hur omfattande ansökningsprocessen är?

Externfinansiering för hållbar samhällsutveckling

Hjälpte informationen på sidan dig?