Stadsmodell ger ny kraft i tre dalaorter
Dalarna är en stor region med skilda förutsättningar för service. För att utveckla arbetet med kommersiell service tog Region Dalarna en modell som hämtats från stadsutveckling och testade på tre mindre orter. Det har gett positiva resultat med bubblande engagemang och strukturerad samverkan. Det har även lett till fortsatta planer för hur orterna ska öka tillgängligheten på service.
Faktaruta
Invånare: 3 582 i Grängesberg, 1 675 på Sollerön och 1 333 i Svärdsjö tätort
Projektägare: Region Dalarna
Projekttid: 2020 - 2022
Kontakt
Karin Löfstrand, Region Dalarna
E-post: fornamn.efternamn@regiondalarna.se
På 30 sekunder
- BID, Business Improvement District är en samverkansmodell som hämtar inspitation från stads- och serviceutveckling i Nordamerika. Med lite justering fungerar den också för andra platser. Service-BID genomfördes som pilotprojekt under två år med tre orter i Dalarna: Sollerön, Svärdsjö och Grängesberg. Målet var att se om modellen kunde leda till ökad tillgänglighet till kommersiell service på landsbygden.
- Under 18 månader fick de tre orterna stöd med BID-processen genom en lokal BID-manager regional projektledning och extern coachning. De gick igenom modellens sju steg som ledde till affärsplaner, handlingsplaner och konkreta insatser.
- Arbetet har lett till ökad kunskap, stor aktivitet och ökad organiserad samverkan på orterna. Att ortsbor och lokala företag själva äger ortens utveckling bildar starkt engagemang och genomförandekraft. Orterna har också byggt en stabil struktur för fortsatt samverkan.
Om projektet
I orterna Grängesberg, Sollerön och Svärdsjö identifierade deltagarna I BID-projektet de viktigaste åtgärderna för att utveckla den kommersiella servicen. Sedan utförde de konkreta åtgärder inom ett avgränsat centrumområde. På Sollerön byggde man upp en tillfällig mötesplats med Odla torg, som möttes positivt av lokalborna. I Grängesberg skapade de ett ordmoln som ortsborna tyckte symboliseade orten, som har använts på olika sätt. De tog också krafttag för att fräscha upp centrum med renovering, målning och belysning. I Svärdsjö byggde fokusgrupperna en bymack och rustade upp busshållplatsen med ny färg. De skapade även aktivitetsparken Gropen, som har fått finansiering från Arvsfonden.
– Den största vinsten är attitydförändringen som har skett i Grängesberg. Jag ägnade mycket tid i början åt att lyssna på de som var missnöjda. Nu finns det en helt annan framtidsoptimism och gnällandet har tonats ner. Genom BID har vi kunnat fullfölja och göra åtgärder som syns i samhället. Från början var jag en aning skeptisk till metoden, men nu kan jag rekommendera den till alla! säger Lars Lindblom, vd på Samarkand i Ludvika och BID-manager i Grängesberg.
– Vissa kan uppleva att BID är en ganska sträng metod, men det gör också att man håller sig kvar på banan. När grupperna arbetar med affärsplaner och finansierade åtgärder blir det ett konkret arbete, och inte bara en lång önskelista, säger Karin Löfstrand som är processledare på Region Dalarna och fortsätter:
– Efter projektet har frågan om BID kommit från andra delar i Dalarna, där man också vill jobba med serviceutveckling på ett lite bredare sätt. Så metoden har fått stor spridning.
BID gör det enkelt att utföra konkreta åtgärder för bättre service, eftersom grundstrukturen finns på plats.
Aktiviteter
- Föreläsningar, workshops och webbinarier för deltagare
- Coachning och vägledning av deltagare
- Framtagande av affärsplaner och handlingsplaner för respektive ort
- Platsvandring som leds av BID-manager på respektive ort för att se orten med nya ögon.
- Spridning av kunskap genom konferenser, webbinarier, artiklar, filmer och framför allt i den Service BID-handbok som tagits fram
Resultat och lärdomar
- Att ha flera BID-processer igång på olika orter samtidigt har sina fördelar. Orterna kan hjälpa och inspirera varandra och upplägg i grupp kan vara billigare att genomföra. Medfinansiering blir också lättare.
- En professionell affärsplan har lett till att orternas handlingsplaner och strategier fått större tyngd i argumentation med politiker, investerare och serviceaktörer.
- Kommunens närvaro från start har bidragit till en bättre dialog med och förtroende från invånarna. Det har även gynnat det interna arbetet i kommunen.
- Olika fokusgrupper för olika frågor är bra, då kan fler deltagare välja att engagera sig i de frågor som ligger en närmast.
- Deltagarna uppskattade den långa projekttiden. Det tar tid att förankra modellen, bygga upp strukturen, hitta finansiering, testa samverkansformer och att se förändring.
- Den stora utmaningen är att få fram kapital för gemensamma insatser. Det behövs oftast även offentlig finansiering eller projektmedel för att lyckas.
