Så öppnade Tillväxtverket upp för nya företag

– Det är inte de utrikes födda som behöver förändras. Det är organisationerna och företagen som måste förändra sina arbetssätt och hur de kommunicerar för att nå ut till utrikes födda, säger Erica Iseborn, utvärderare på Ramboll Management Consulting.

Grundligt förarbete a och o för att nå målgruppen

Tillväxtverket ville underlätta för nyanlända och utrikes födda att försörja sig som företagare. För att hjälpa dem på bästa sätt har de samarbetat med organisationer, myndigheter och företag i projekt som byggde på målgruppens behov och förutsättningar.

I sin första satsning ”Snabbare integration” genomförde Tillväxtverket 28 förstudier och pilotprojekt för att stödja nyanlända i att starta företag och hitta sysselsättning och jobb.

– Det är stora komplexa frågor som kräver långsiktigt arbete. I Tillväxtverkets projekt har olika praktiska metoder kunnat testas. Det har ökat kunskapen om utrikes födda. Detta har varit till stor nytta för de som jobbar med att främja företagande i målgruppen, berättar Erica Iseborn.

Ta vara på potentialen och rikta insatserna

I ”Snabbspår för nyanländas företagande” tog Tillväxtverket vidare lärdomarna
från ”Snabbare integration” där syftet var att hitta bättre och snabbare sätt att ta vara på nyanländas kompetens och erfarenhet.

– Utrikes födda har svårare att få tillgång till de stöd som finns för att starta och utveckla företag. Därför krävs det olika metoder för att nå ut – bland annat genom att skapa utbildningsinsatser på olika språk. Sen har det individuella stödet varit viktigt, det vill säga att förstå och utgå från varje individs förutsättningar och behov, säger Erica Iseborn.

Bygg vidare på tidigare erfarenheter

Lärdomarna från ”Snabbspår för nyanländas företagande” bidrog till att metoderna förfinades och utvecklades. Dessa fick ligga till grund för regeringsuppdraget ”Främja nyanländas företagande”.

– En viktig sak som de tog med sig är att utrikes födda är en otroligt blandad målgrupp, med olika bakgrund och olika förutsättningar. Vissa är akademiker medan andra har mycket låg utbildning. Många har drivit företag i sitt hemland men behöver hjälp att etablera sig i Sverige, berättar Erica Iseborn.

Hitta rätt formuleringar i kommunikationen

I de första satsningarna visade de sig också att det var färre utrikes födda kvinnor än män som startade företag. Det var dessutom svårare att nå ut till kvinnorna. Den insikten blev grunden till satsningen ”Främja utrikes födda kvinnors företagande”.

– Många utrikes födda kvinnor befinner sig i andra sammanhang och har andra
referensramar än företagare som är födda i Sverige. Därför är det viktigt att se över hur man formulerar sig i sin kommunikation. Ordet entreprenör till exempel, visade sig vara ett ord som många inte identifierade sig med, menar Erica Iseborn.

Jobba med att påverka systemfelen

Det finns många utrikes födda som vill och kan starta och driva företag, men våra regelverk skapar hinder som gör det väldigt svårt. Några av de hinder som Tillväxtverket har lyft tillsammans med andra myndigheter, är svårigheten att få banklån och permanent uppehållstillstånd.

– Tillväxtverkets insatser har lett till ökad kunskap om strukturella hinder och systemfel. Om utrikes födda ska få möjlighet att driva företag på lika villkor behöver det ske en förändring på systemnivå. De här projekten har kunnat ringa in många av problemen och Tillväxtverket har kunnat driva frågor med andra myndigheter för att skapa den förändringen, avslutar Erica Iseborn.