Så hittade Örnsköldsviks kommun var landsbygdsperspektivet gör störst nytta

Landsbygdssäkring är ingen quick fix. Det är något Linnea Egnor Byström, tillväxtstrateg i Örnsköldsviks kommun, är väl medveten om. När hon började på sin tjänst 2019 fanns en checklista för landsbygdssäkring på plats, men det var oklart för många i organisationen hur den skulle användas. För att ta reda på mer tog Linnea hjälp av student från SLU som intervjuade personer från kommunens förvaltningar, nämnder och bygder som deltagit i tidigare landsbygdssäkringsprocesser.

Utifrån studentens sammanställning såg Linnea behovet av en intern genomlysning av hur ett ärende hanteras i kommunen. Tillsammans med kollegan Camilla Larsson skapade hon därför en schematisk bild som visar ärendes gång från start till beslut, samt vilka som berörs och är ansvariga på vägen.

Genomlysning av processer gav ökad förståelse

Vid genomlysningen blev det bland annat tydligt att staben har ett viktigt uppdrag att se över landsbygdsperspektivet innan ärendena når politiken. De såg också att vissa frågor, som exempelvis skolnedläggningar, skulle behöva flyttas mellan olika nämnder och förvaltningar. Frågan om en skolnedläggning ägs till exempel av Bildningsförvaltningen och Bildningsnämnden, men deras uppdrag inkluderar inte att bedöma hur en nedläggning påverkar exempelvis landsbygdsutveckling och näringsliv.

– Just skolnedläggningar är ett av de tydligaste exemplen på en fråga som är svår att hantera för en kommun och där en landsbygdssäkringsprocess är viktig. Ett annat område som vi identifierat handlar om vikten av att underhålla fastigheter. Det finns ett skav i hur medborgare upplever att kommunens fastigheter tas hand om på mindre orter. Det är ett område där vi behöver arbeta med både kunskap och förståelse för både medborgare och internt, berättar Linnea.

Vikten av tidig medborgardialog

En av de viktigaste insikterna från genomlysningen var att en effektiv landsbygdssäkring kräver tidig dialog med medborgarna.

– Den stora frågan för oss var: Vad är det som skaver och hur kan landsbygdssäkringen komma in tidigare? Det blev tydligt att checklistan, det vill säga säkringen, egentligen bara är sista anhalten. Genomlysningens resultat visade att vi behöver jobba på ett annat sätt. Om en förvaltning exempelvis lägger ett förslag om nedläggning av en verksamhet, så har man ju redan jobbat med underlagen under en längre period. Men dialogen med medborgarna kommer ändå först i samband med att förslaget läggs fram och då är det ju omöjligt att mötas i en konstruktiv dialog, berättar Linnea.

Ett konkret resultat av genomlysningen blev därför att medarbetare fått delta i SKR:s utbildning om hur man genomför dialoger i komplexa frågor.

Hjälp vid genomlysning av processer

Verktyget ”Genomlysning av processer” finns tillgängligt för att stötta arbetet med att identifiera var landsbygdsperspektiv och landsbygdssäkring kan och bör integreras i organisationen. Verktyget består av ett antal stödjande frågor och kan användas både för organisationsövergripande processer och mer avgränsade projekt.

• Verktyg: Genomlysning av processer