Nytt verktyg synliggör svenska öars behov

Varuleveranser som inte kan förutses, osäker tillgång till vård och tidtabeller som inte är synkade. Hur kan beslutsfattare på olika nivåer få större förståelse för öars utmaningar - och se möjliga lösningar?

För öar utan broförbindelse, som Gotland eller Öckerö, innebär det geografiska läget många särskilda utmaningar. Transporter är dyrare och mer komplicerade, bostadspriser påverkas och det är svårare att säkra rätt kompetens i både privat och offentlig sektor.

Projekt bygger kunskap om öars behov

I ett samarbete mellan Sverige, Grekland, Kroatien och OECD har projektet ”Öars utveckling och flernivåsamverkan” belyst öarnas särskilda utmaningar och även utvecklat verktyg för så kallad ö-säkring. Region Gotland och Öckerö kommun har, tillsammans med Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, varit svenska partners i projektet.

– Syftet har varit att bygga kunskap om öars särskilda utmaningar, bland annat genom bättre analyser av kostnader, stärkt flerpartsamverkan samt policyutveckling för ö-frågor, berättar Roland Engkvist, internationell strateg på Region Gotland.

Internationella perspektiv på ö-politik

Under projektets gång har det blivit tydligt att det finns mycket att lära av hur andra länder hanterar öars geografiska förutsättningar. Grekland och Kroatien har infört flera åtgärder för att möta öarnas särskilda utmaningar. Grekland har exempelvis sänkt momsen för vissa avlägsna öar. Kroatien har i sin Island Act delat in landets öar i två grupper baserat på utvecklingsnivå, och utvecklat anpassade åtgärder gällande bland annat infrastruktur och transport.

Projektet har även tagit del av Skottlands modell för Island Proofing, som innebär att beslutsfattare systematiskt analyserar hur olika beslut påverkar öar innan de fattas.

– Det här arbetet har verkligen visat hur viktigt det är att förstå platsens förutsättningar innan man fattar beslut. Öar är inte “bara” landsbygd utan behöver ses som en egen typ av geografiska områden inom regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik. I grund och botten handlar det om skapa förutsättningar för att lyckas utifrån sina egna villkor, snarare än att behandla alla lika, säger Roland Engkvist.

Ö-säkring – en väg framåt?

OECD har inom ramen för projektet tagit fram en verktygslåda för ö-säkring som bygger på den skotska modellen för Island Proofing. Verktyget ska nu översättas, testas och anpassas för svenska förhållanden. Ambitionen är att det ska användas av offentliga aktörer för att analysera och förbättra nationell och regional politik för öar. OECD rekommenderar även att Sverige bör synliggöra öar som en egen typ av geografiska områden i regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik, något Skottland redan gör.

Tillväxtverket har, som en del av sitt långsiktiga arbete med att stärka landsbygdsperspektivet hos offentliga aktörer, följt projektet och även deltagit vid flera workshops.

– Verktygslådan för ö-säkring är tänkt att fungera som ett praktiskt stöd för att förstå och bedöma konsekvenser av beslut och policys utifrån öars specifika behov. Från Tillväxtverkets perspektiv är den också intressant som inspiration för hur liknande analyser kan göras även för andra typer av geografier, säger Carin Persson, projektledare på Tillväxtverket.

Så vad händer nu när projektet är avslutat?

– I nästa steg ska vi översätta verktygslådan från engelska till svenska och göra den mer användarvänligt. Därefter vill vi börja testa verktygen i praktiken tillsammans med nationella myndigheter och regioner. Målet är att ö-säkring ska bli en självklar del av svensk regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik, säger Roland Engkvist

Fakta

Sverige är det land i världen som har flest öar – totalt över 260 000 stycken enligt SCB. Ungefär 93 000 svenskar bor på ungefär 500 öar utan fastlandsförbindelser. De allra flesta (ca 60 000) bor på Gotland, men faktum är att år 2020 hade samtliga av Sveriges 21 län minst en befolkad ö utan fastlandsförbindelse. Gotland och Öckerö är de två svenska kommuner som enbart är öar. (Källa SCB)

Kontakt

Carin Persson
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Hjälpte informationen på sidan dig?