Modellen för den värmländska industrins överlevnad

När Boo Rundqvist var ansvarig för kompetensfrågor på ett av Värmlands största industriföretag såg han de mörka siffrorna. Värmlands industrier behövde anställa runt 250-300 personer per år. Men endast 60 personer examinerades årligen från de gymnasiala yrkesprogrammen och runt tio från industri-inriktad vuxenutbildning.

- Vi såg att man ute i samhället pratade om industrins kompetensbehov men det blev mest bara prat. Det var ingen som tog ett steg framåt. Vi behövde få fart på vuxenutbildningen, menar Boo Rundqvist.

Det var bråttom att vända trenden med låga siffror av personal med rätt kompetens. Industriföretagen kunde tvingas tacka nej till ordrar, förlora kunder och behöva skära ner. Nedläggning av industrier eller flytt till länder där kompetensen finns skulle kunna bli verklighet.

Modellen som industrirådet i Värmland utvecklat går ut på att få fri rörlighet för utbildning inom regionen. Alltså att alla värmlänningar kan välja utbildningsort oberoende av vilken kommun de bor i.

Med inspiration från det nationella industrirådet startade projektet i januari 2019 med stöd av Tillväxtverkets uppdrag Smart industri i regionerna. Syftet var vidareutveckla modellen med ett regionalt industriråd, som Region Värmland lagt grunden till i en förstudie året innan.

Resultatet blev sex utbildningsnoder för industriutbildningar på sex olika orter i Värmland, där gymnasie- och yrkeshögskoleutbildningarna utvecklas i samråd med industriföretagen och deras kompetensbehov. Varje nod har sin egen profil med industrirelevanta utbildningar. Under 2020 ökade antalet elever på vuxenutbildningar med industriinriktning från ett tiotal till närmare 200.

Samarbetet mellan det privata och det offentliga är nyckeln till framgång.

- De största framgångsfaktorerna var att vi fick med hela Värmland - regionen, kommunerna och företagen. Men också att de vuxna arbetslösa var intresserade av att utbilda sig. I Värmland vet vi att vi har mycket industri och att industrin erbjuder förhållandevis säkra jobb, säger Boo Rundqvist.

En fri utbildningsregion utan gränser låter elever välja fritt mellan program. En bärande del var att kommunerna gick med på att elever som ville gå en industriutbildning skulle få göra det även om utbildningen inte låg i dennes kommun.

- Det som vi har gjort skulle kunna appliceras i vilken region och i vilken bransch som helst. En grundförutsättning var att alla 16 kommuner i Värmland sa ja till detta, berättar Boo Rundqvist. Tillväxtverkets stöd har varit en förutsättning för att lyckas med projektet.

- När man startar en sån här tanke så är alltid finansieringen ett bekymmer. Där har Tillväxtverket verkligen varit bra, avslutar Boo Rundqvist.