Kompetensråd i Sundsvall förenklar kompetensförsörjningen

2020 rådde ett krisläge i Sundsvalls kommun. Över tusen personer varslades, när flera stora företag lade ner sina verksamheter i kommunen. Det blev tydligt att mer samverkan behövdes för att lösa de komplexa utmaningar som skapades av varslen. Utmaningarna var framför allt kraftigt ökad arbetslöshet och utflyttning där personer behövde hitta nya anställningar eller skola om sig. Samtidigt innebar varslen också en möjlighet för andra arbetsgivare att hitta ny personal, antingen direkt eller efter omställningsinsatser.

– Vi upplevde nog alla att vi hade kniven på strupen. ”Alla” slöt upp kring de varslade för att minimera de befarade negativa effekterna. I början var det Sundsvalls kommun, Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet och regionen, säger Gunnel Åhlund, som är kompetensstrateg med tillväxtperspektiv på Sundsvalls kommun.

Över tid och i samband med de stora etableringar som de senare kraftsamlade kring har ännu fler aktörer och i vissa delar flera kommuner anslutit. Nu finns en kärntrupp med kommunerna Sundsvall, Timrå och Härnösand kring en stor etablering i grannkommunen Timrå.

Strategiskt kompetensråd för att samordna arbetet

Ur detta samarbete bildades även ett strategiskt kompetensråd med syftet att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande kompetensförsörjning. Där samlas alla relevanta aktörer: kommunstyrelserna, Vuxenutbildningen, Yrkeshögskolan, Sundsvalls gymnasium och grundskola, Arbetsförmedlingen, Region Västernorrland, Kommunförbundet, Mittuniversitetet samt flera näringslivsorganisationer.

Det strategiska kompetensrådet har ett övergripande tillväxtperspektiv. Rådet träffas cirka tre gånger per termin och uppdaterar varandra om aktuella utmaningar och planer. De enas om vad som behöver göras, både på kort och lång sikt och därefter resurssätter de olika uppdrag.

– Våra diskussioner har lett till en gemensam bild av arbetsmarknadens kompetensbehov, på alla utbildningsnivåer, och vad som behöver göras. Det har i sin tur underlättat för gemensamma prioriteringar och insatser, säger Gunnel Åhlund.

Inledningsvis låg fokus på att mildra effekterna av de stora varslen. Men samverkan gav resultat och ledde till att i stort sett alla som miste jobbet hittade nya anställningar eller utbildningar. Därefter ändrades samverkans fokus till att planera, dimensionera och utveckla utbildning som matchar arbetsgivarnas behov, attrahera sökande till utbildningarna, och skapa tillräcklig tillgång till praktikplatser ur ett bredare perspektiv..

Stort fokus på praktikplatser

Många svenska företag har utmaningar med att hitta rätt kompetens till sina verksamheter. Den mest eftertraktade kompetensen finns ofta inom gymnasial yrkesutbildning (70 procent av arbetsgivarna enligt Svenskt Näringsliv). Här spelar samarbetet mellan utbildningsanordnare och företag en viktig roll. Eftersom utbildningen till stor del är verksamhetsförlagd behöver företagen skapa praktikplatser.

– Vi insåg att arbetsgivare kan bli uppringda av många olika utbildningsaktörer, som har snarlika frågor om praktikplatser. Vi ville skapa ett forum där vi kan samordna dessa aktörer – för att göra det enklare för företagen. Om de bara behöver ha ett enda möte, med alla utbildningsaktörer skulle det innebära en oerhörd effektivisering mot dagsläget, säger Gunnel Åhlund.

Förutom att fokusera på praktikplatser har kompetensrådet även utvecklat arbetssätt för att attrahera sökande till prioriterande (brist)yrkesutbildningar samt arbetat med att hitta nya vägar för de som sägs upp eller varslas vid en nedläggning. Detta har skett genom kommunikations- och marknadsföringsinsatser, utveckling av studerandes valmöjligheter, kompetenshöjande insatser hos studievägledare och framtagandet av den regionala digitala plattformen Yrkesutbildning Mitt.

Tydlig nytta och ett effektivt upplägg

En stor utmaning i arbetet är att få med engagerade arbetsgivare, särskilt från små och medelstora företag som ofta har fullt upp med kärnverksamheten. Ett sätt att få med sig arbetsgivarna har varit att ha konkreta möten med tydlig nytta för näringslivet.

– Målet har varit att få företagarna att förstå att de behöver oss, och vi behöver dem. De behöver ha arbetskraft – men för att få den behöver de samtidigt bidra till utbildningen. För vi kan inte erbjuda kvalitativa yrkesutbildningar utan dem, säger Linda Hallgren, som är EU-samordnare och projektledare på Sundsvalls kommun.

Eftersom tid är den största utmaningen har Linda och Gunnel varit noga med att använda forum och nätverk som redan finns, inte skapa onödiga möten, vara rädda om varandras tid samt bara ha möten när det finns en bra dagordning – annars ställs mötet in.

– Det gäller att vara uthållig och prestigelös i ett sådant här samarbete. Man ska våga testa och inte vara rädd för att misslyckas, och där har vi haft stor nytta av de upparbetade relationerna. När man litar på varandra i en grupp vågar man kasta ur sig idéer som inte alltid är så genomtänkta. Dessa idéer har lett till allt vi har åstadkommit i rådet, som den digitala plattformen och idéerna om branschråd. Vi tänker öppet tillsammans – och den nivån vill vi även ha i de kommande branschråden, säger Gunnel Åhlund.

Branschråd inom arbetsmarknadsregionen

Nästa steg är att bilda specifika råd inom olika branscher – så kallade branschråd, för att skapa ännu större värde för företagen. Prioriterade branscher är bygg- och anläggning, el och energi, industri samt fordon och transport. Först ut blir bygg- och anläggningsbranschen. Arbetsgivare inom dessa områden ska tillsammans med aktörerna i branschrådet arbeta för ännu bättre utbildningsutbud och tillgång till praktikplatser, inom Sundsvalls arbetsmarknadsregion.

Inledningsvis kommer företag från Sundsvall, Timrå och Härnösand att bjudas in till branschråd, och på sikt kanske också från Ånge. Branschråden kommer att utformas efter varje bransch, eftersom de har olika utmaningar.

– För att få med oss företagen i arbetet kommer vi att fokusera på de företag som redan är aktiva i andra sammanslutningar. Vi är tydliga med att vi kommer att komplettera dessa forum – inte konkurrera med dem. Vi kommer också att använda oss av det arbetssätt som har fungerat bra hittills, med tydliga och effektiva möten som ger ett konkret värde till de som medverkar, säger Gunnel Åhlund.

Stort värde och fortsatta utmaningar

Eftersom kompetensförsörjning är komplext krävs samverkan och samspel på många olika plan. Att arbeta operativt i en grupp där alla känner varandra väl har varit framgångsrikt. Arbetet med kompetens- och branschråden har också gett en djupare förståelse för de olika aktörernas behov och förutsättningar.

– För oss inom kommunen har det gemensamma arbetet både gett oss ny förståelse för vår uppgift och förståelse för hur företagen upplever det, i form av hinder eller upplevd otydlighet. Vi har också fått en tydligare gemensam bild av både problemen och önskade mål och har fått ett större ”tillsammanstänkande”, säger Linda Hallgren.

En annan utmaning i arbetet är det låga intresset för yrkesutbildningarna hos arbetsgivarna, i förhållande till hur stort behovet är. För att lösa utmaningen med kompetensförsörjning menar Gunnel Åhlund att arbetsgivare behöver bli bättre på att signalera sina behov, erbjuda praktikplatser och även bidra till en attraktivare bild av yrkena.

– Arbetsgivare har en avgörande roll i arbetet med kompetensförsörjningsutmaningen. Vi jobbar stenhårt för att utveckla våra arbetssätt för att det ska bli lättare för dem att engagera sig! Många har en felaktig bild av att jobben finns i Stockholm, men så är det inte. Det finns mängder av spännande och roliga jobb här med – och det behöver vi bli bättre på att visa upp tillsammans, säger Gunnel Åhlund.