Kompetens­mäklaren är spindeln i nätet

I många branscher råder det brist på personal. Region Gävleborg använder sig av ett strukturerat "signalsystem" för att lösa den utmaningen. Det fångar upp arbetsgivares behov, kommunicerar behoven till utbildnings­anordnare och till de individer som söker arbete eller utbildning. I mitten av systemet arbetar en operativ kompetens­mäklare.

Faktaruta

Invånare: 287 767

Projektägare: Region Gävleborg

Projekttid: februari 2016 - november 2017

Total kostnad: 3 145 478 kr

Kontakt

Thomas Lundberg, Region Gävleborg
E-post: fornamn.c.efternamn@regiongavleborg.se

På 30 sekunder

I Region Gävleborg saknades en länk mellan utbildning och arbetsmarknad, och mellan den regionala strukturen och de lokala behoven.

I projektet delades regionen därför upp i fyra arbetsmarknads­områden och i varje område anställde man en kompetensmäklare på 20 procent. Mäklaren för dialog med näringslivet och utbildningsanordnare utifrån aktuellt kunskapsunderlag om prioriterade bristyrken.

Arbetet har lett till

  • en tydlig bild av bristyrken i länet
  • konkreta handlingsplaner för hur man ska ta sig an utmaningen i olika branscher
  • snabb återkoppling till företag
  • en tydlig väg för kommunikation och handläggning, från regionen ändå ut till arbetsgivaren

Om projektet

Det som 2016 började som ett projekt är idag ett etablerat arbetssätt i Region Gävleborg. Thomas Lundberg, strateg inom regional kompetensförsörjning, har varit med sedan starten:

– Kompetensmäklaren plockar upp signaler från arbetsgivare: Vad behöver de för kompetens? Sedan bjuder vi på regionen in till en dialog om vad vi behöver göra. Bristen är alltid lokal, men arbetet behöver ske regionalt. Och nu har alla kommuner insett att de tjänar på att samverka.

– Våra kompetensmäklare kan ha örat mot rälsen och en helt annan slags kontakt med våra företagare än vi. Ofta finns en utbildningslösning på problemet, men inte alltid. Och det är svårare när det gäller i själva utbildningen eller hos arbetsgivare och bransch, säger Carina Otterclou, även hon strateg på Region Gävleborg.

Petra Lindström är kompetensmäklare för området Södra Hälsingland. Hon bekräftar bilden att arbetsgivare ofta tror att utbildning är lösningen på kompetensbristen:

– Men vi kan ge snabb återkoppling och visa på att det faktiskt finns utbildningar som matchar behoven. Då får man gräva vidare och titta på hur de kan synliggöra sig som arbetsgivare och skapa attraktion för yrket.

Idag vet de flesta i regionen var de ska vända sig med frågor om kompetensförsörjning. Signaler kan komma från olika håll och åtgärdas snabbt, tack vare samordningen. Till exempel har regionen nu anordnat en ny branschträff för besöksnäringen.

– Våra mäklare ska just ”mäkla” och skapa samverkan. Men det allra viktigaste är att ge individen rätt beslutsunderlag, för att ta rätt utbildningsval. Annars händer ingenting, säger Thomas Lundberg.

En styrka är hur vi är organiserade: vi har skapat en E4 för kommunikation och handläggning, med förankring i regionen och ända ut till arbetsgivare. Vi plockar upp signaler och gör något konkret åt det.

Aktiviteter

  • Underlag för länets bristyrken, något som ständigt uppdateras.
  • Lokala workshopar med nyckelpersoner där man utser prioriterade bristyrken.
  • Handlingsplaner för prioriterade bristyrken.
  • Branschträffar med arbetsgivare.
  • Arbetsmarknadsdagar för studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och Arbetsförmedlingens leverantörer.
  • Deltagande i företagsfrukostar för att sprida kännedom om möjligheten med kompetensmäklare.
  • Sprida information via webbplatsen.
  • Medverka i styrgrupper för Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege.

Resultat och lärdomar

  • Det är inte själva rapporten om bristyrken som förändrar världen. För att det ska hända något krävs det att man hittar bra arenor att ha dialoger om den.
  • Skapa event som är till nytta för företagarna. Vad är de intresserade av och vad kan de tänkas betala med sin tid för?
  • Arbetsgivare behöver lägga krut på strategisk kompetensplanering. När de vet vilken kompetens de behöver på riktigt, blir dialogen med utbildningsanordnare enklare.
  • Skapa samverkan med branschorganisationer och få med dem på tåget att driva frågan. Att arbeta tillsammans skapar mervärde.
  • Baka in implementeringen i projektet på en gång, så det inte hamnar på projektkyrkogården. Tänk in kontinuitet.
  • Regional utveckling tar tid. När man behöver ta ett kliv bakåt kan man använda det steget till att reflektera.