Tillväxtverket

Regler som hinder för tillväxt kan kopplas till bransch

Krångliga lagar och regler är ett tillväxthinder för många mindre företag. Men hur problematiskt ett företag upplever lagar och regler verkar främst bero på vilken bransch företaget är verksamt inom. Därför föreslår Tillväxtverket ett större branschfokus vid satsningar på små och medelstora företag.

Enligt Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2020 upplever 28 procent av företagen att lagar och regler är ett stort tillväxthinder. För att kunna se vilka faktorer som är drivande i varför företag upplever lagar och regler som tillväxthinder har Tillväxtverket genomfört en statistisk analys enligt en så kallad probitmodell. I analysen tas hänsyn till storleken på företaget, geografisk placering, vilken bransch som företaget är verksamt inom och ålder på företaget. Analysen inkluderar också ett flertal kontrollvariabler som företagsledarens utbildningsnivå, svensk eller utländsk bakgrund, ålder och kön.

Upplevelsen av regler som hinder för tillväxt är störst

inom jordbruk, skogsbruk och fiske

Företag i åtta av tolv branscher har högre sannolikhet att tycka att lagar och regler är ett problem. Branscher där sannolikheten är som störst är jordbruk, skogsbruk och fiske, energi, transport och magasinering, hotell och restaurang, handel respektive bygg. Bland dessa branscher är det tydligt att jordbruk, skogsbruk och fiske är den bransch som i störst mån upplever lagar och regler som ett tillväxthinder. En förklaring kan vara att flera regelverk, inte minst från EU, påverkar jordbruk, skogsbruk och fiske. Det krävs även många tillstånd för att driva verksamhet inom jordbruk och fiske och företagen kontrolleras med regelbunden tillsyn.  

Det är samtidigt lägre sannolikhet att företag upplever lagar och regler som ett stort tillväxthinder om de är verksamma inom information och kommunikation samt juridik och ekonomi. För företag verksamma inom utbildning, uthyrning och fastighetsverksamhet har vi inte kunnat fastställa något samband mellan branschtillhörighet och upplevelsen av regler som hinder för tillväxt. 

Att upplevelsen skiljer sig åt mellan olika branscher har även tidigare beskrivits i artikeln: Regler tynger företag – men stor skillnad mellan branscher.

För mindre företag är regler ett större tillväxthinder

Vid expansion av verksamhet har större företag bättre förutsättningar än mindre företag att hantera lagar och regler. De har i större utsträckning resurser att anställa personer som arbetar med frågorna och det finns kunskap om hur processen går till.

Resultaten visar tydligt att större företag inom kundnära branscher med mycket personal som hotell och restaurang, handel, juridik och ekonomi har lägre sannolikhet att tycka att lagar och regler är ett hinder för tillväxt än mindre företag inom samma bransch. Liknande skalfördelar återfinns även inom branscherna bygg och energi, vatten och el samt tillverkning och utvinning.

För jordbruk, skogsbruk och fiske, transport och magasinering, information och kommunikation, uthyrning och fastighetsverksamhet, vård och omsorg, samt utbildning har vi inte kunnat fastställa några sådana samband.

Faktorer som påverkar upplevelsen av regler som tillväxthinder

Signifikanta variabler

 

Positiv effekt

 

 

Negativ effekt

Ej signifikanta variabler

 

Ingen effekt




Antal anställda

Juridik och ekonomi

Utvinning och tillverkning

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Information och kommunikation

Bygg

Energi, vatten och el


Uthyrning och fastighet

Handel


Utbildning

Hotell och restaurang


Företagets startår

Vård och omsorg


Län

Transport och magasinering



Platsen har ingen betydelse för upplevelsen av lagar och regler

Tillgång till rätt kompetens och kapital är faktorer som kan skilja sig markant mellan regioner. Däremot kan vi inte påvisa regionala skillnader i hur företag upplever lagar och regler som ett tillväxthinder. Vi finner inga indikationer på skillnader mellan vare sig län eller mellan storstad och landsbygd.

En viktig slutsats är därmed att det inte spelar någon roll var företaget är geografiskt beläget för hur lagar och regler upplevs som ett tillväxthinder. Myndighetsutövning och regeltillämpning på lokal nivå kan skilja sig åt mellan kommuner, men det verkar inte påverka företagens upplevelse av lagar och regler.

Det är viktigt att poängtera att det finns tydliga skillnader mellan kommuner i hur de tillämpar regelverk i praktiken avseende avgifter, handläggningstider och riskbedömningar. Något som framkommer i bland annat en kommungranskning från Näringslivets Regelnämnd.

Bakgrund, kön eller utbildning påverkar inte upplevelsen av lagar och regler som hinder för tillväxt

Resultaten tyder på att det är få andra faktorer utöver bransch och antal anställda som påverkar upplevelsen av att lagar och regler är ett tillväxthinder. En enkel slutsats hade kunnat vara att nystartade eller yngre företag inte har samma upparbetade rutiner kring regelverk som mer etablerade företag, men vi har inte kunnat fastställa något sådant samband.

Vi kan heller inte utifrån resultaten dra några slutsatser gällande om företaget ser lagar och regler som ett hinder för tillväxt baserat på företagsledarens utbildningsnivå, kön eller bakgrund. Det är framförallt inom vilken bransch som företaget är aktivt som utgör skillnaden mellan företagen.

Satsningar på förenkling bör fokusera på branscher

Baserat på resultaten föreslår Tillväxtverket ett större branschfokus för kommande satsningar för att underlätta för de små och medelstora företagen. Det pågår redan satsningar inom ramen för regeringens livsmedelsstrategi. Denna satsning omfattar jordbruk, skogsbruk och fiske vilket också är de företag som i störst utsträckning upplever lagar och regler som tillväxthinder. Tillväxtverket bidrar i detta arbete med att genomföra analyser av den samlade regelgivning samt utveckla branschguider och stöd i uppgiftslämnande till myndigheter.

Arbete pågår för att förenkla för företag

Det pågår insatser lokalt, nationellt och på EU-nivå för att främja företagens konkurrenskraft och minska negativa effekter av regler. Arbetet med att förenkla för företag handlar dels om att skapa mer träffsäkra regler som uppnår sina syften och minimerar negativa effekter, dels om att stärka företagens möjligheter att följa befintliga regelverk.

Tillväxtverket främjar detta arbete genom att:

  • Genomföra analyser av den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan.
  • Ta fram tjänster för att effektivisera och förenkla för företag inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet.
  • Ge samlad myndighetsinformation om bland annat regler till närmare fyra miljoner användare på verksamt.se.
  • Utveckla digitala verktyg på verksamt.se, som till exempel tillståndsguider för branscher med många tillstånd med fokus på livsmedelskedjan samt podcasten Skatteskolan.
  • Bidra till minskat uppgiftslämnande och lika tillämpning av regler på kommunal nivå genom samverkan mellan nationella myndigheter och kommuner.
  • Ge stöd till regelgivare när regler ska tas fram eller ändras, så att bättre konsekvensutredningar görs.
  • Följa upp företagens kostnader till följd av nya eller ändrade regler
  • Sprida kunskap om företagens upplevelser av regler och myndighetskontakter samt följa upp myndigheters arbete för att förenkla för företag.
  • Genomföra regelanalyser och lämna förslag på förenklingar i samverkan med företag, myndigheter och intressenter.

Företagens villkor och verklighet 2020

Undersökningen Företagens villkor och verklighet 2020 genomfördes november 2019 - januari 2020. I urvalet ingick 28 500 små och medelstora företag. Cirka 9 400 företag har besvarat enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på ungefär 33 procent. Undersökningens resultat är representativa för cirka 356 000 företag.

Företag med en omsättning på mindre än 400 000 kronor per år ingår inte i undersökningen. Urvalet är stratifierat på bransch, storlek, länsgrupp samt företagsledarens kön, ålder och bakgrund. Undersökningen genomfördes för första gången 2002 och har därefter upprepats 2005, 2008, 2011, 2014, 2017 och 2020.

Hur analysen gjordes

Till vår svarsvariabel: Hur stort hinder upplever du att lagar och regler har på företagets utveckling och tillväxt? finns tre svarsalternativ: Inget hinder, litet hinder samt stort hinder, dessa har kodats om till en binär dummy där stort hinder tar värdet 1, annars 0.

När svarsvariabeln inte är normalt distribuerad måste vi finna kreativa lösningar för att modellera ett samband mellan svarsfördelningen samt förklaringsvariabler. För en binär svarsvariabel är den vanligaste metoden att använda sig av en generaliserad linjär modell (GLM), varav probit är en utav dem. Nackdelen med att använda sig av en GLM är att den kan upplevas intuitivt svår att förstå, då framförallt i tolkningen av hur riktningskoefficienten på våra förklaringsvariabler påverkar svarsvariabeln. Att utforma en passande modell är en iterativ process, och att addera eller ta bort förklaringsvariabler kan ge resultat som skiljer sig från vårt. I modellen har vi förutom förklaringsvariablerna samt kontrollvariablerna använt oss utav en interaktionsvariabel mellan antal anställda och bransch. Det för att förklara eventuella samband som finns mellan företagets storlek och bransch utifrån vad företaget har svarat.

I regel är det svårt att säkerställa hur mycket GLM-modeller förklarar den variation som återfinns bland svarsalternativen. För kvalitetssäkring har vi använt oss utav McFaddens pseudo R2, den ger en relativt låg förklaringsgrad (0,05) och det finns därför stor potential till förbättringar av modellen. De variabler som är signifikanta på p=0,05 redovisas ovan. Ytterligare har vi modellerat och klassificerat företagets storlek enligt SCB:s företagsregister via en kubisk spline funktion.

Kontakt

Oskar Holmqvist, enheten Bättre regler
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Amanda Stenström, Analysenheten
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se