Tillväxtverket

Olika regionala förutsättningar för att driva företag

Förutsättningarna för att driva företag skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Tillväxtverkets undersökning visar bland annat att viljan att växa är stor hos företag i mycket glesa landsbygder men att det även finns en rad hinder som försvårar denna tillväxt. Flera av dessa hinder upplevs dessutom som allra störst i mycket glesa landsbygder.

Tillväxtverket genomförde under perioden november 2019 till januari 2020 enkätundersökningen Företagens villkor och verklighet som riktar sig till små och medelstora företag och innehåller frågor om deras villkor och verklighet Företagens villkor och verklighet. Tillväxtverket genomförde dessutom under november och december 2020 en enkätundersökning för att fråga om företagens villkor och verklighet under coronakrisen Företagens villkor och verklighet - coronakrisens effekter.

Denna artikel bygger på båda dessa undersökningar men utgår framför allt från den ordinarie undersökningen. Artikeln har landsbygder som fokus där syftet är att förbättra kunskaperna om företag och företagande i landsbygder. Som grund för analysen av företagens svar använder vi oss av Tillväxtverkets indelning i sex kommuntyper.

Tillväxtviljan högst hos företag i mycket glesa landsbygdskommuner

En viktig fråga när man studerar förutsättningarna för företag och företagande är viljan och möjligheten att kunna växa och bli mer konkurrenskraftiga. En av frågorna i undersökningen lyder ”Skulle du vilja att företaget växte om det fanns möjlighet?” Ett huvudresultat från undersökningen är att småföretagens vilja att växa har minskat sedan år 2008. Tillväxtviljan tycks också ha minskat i alla län.

Om vi tittar på svaren från den senaste undersökningen fördelat på Tillväxtverkets kommuntyper så framgår att viljan att växa är högst hos företag i mycket glesa landsbygdskommuner. Detta gäller framför allt kombinationen omsättning och anställda. Svaren visar bland annat att tillväxtviljan hos företag i mycket glesa landsbygdskommuner är betydligt högre än hos företag i kommuntypen glesa landsbygdskommuner, men något fler företagare i den senare kommuntypen svarar dock att de vill växa i omsättning. Tillväxtviljan är även hög i storstadskommuner både vad avser omsättning och anställda och endast omsättning.

I samtliga kommuntyper finns det en större vilja att växa med både omsättning och anställda bland de nystartade företagen än hos äldre företag. Skillnaderna i tillväxtvilja mellan nystartade företag och äldre företag är störst i mycket glesa landsbygder och genomgående betydlig mindre i alla övriga kommuntyper. Viljan att växa avtar sedan med företagens ålder. Andelen företag i landsbygder (de tre kommuntyperna) som vill växa med både omsättning och anställda är genomgående betydligt lägre i branschen Jordbruk, skogsbruk och fiske än i övriga branscher.

Om vi ser på företagens storlek så är det inte överraskande företag utan anställda som sticker ut där betydligt färre företag än i övriga storleksklasser vill växa med både omsättning och anställda. Närmare hälften av de svarande soloföretagarna (utan anställda) i mycket glesa landsbygder vill dock växa med omsättning, vilket är en högre andel än för övriga kommuntyper. Högst tillväxtvilja finns genomgående hos de allra största företagen.

Även om viljan att växa är hög så är det nödvändigt att det finnas förutsättningar för tillväxt. Vi har därför tittat på hur företagen i olika delar av landet svarat på frågor om hinder för tillväxt och om dessa hinder skiljer sig åt mellan olika kommuntyper.

Kompetensförsörjning är ett stort hinder för tillväxt

I Företagens villkor och verklighet 2017 var tillgång till lämplig arbetskraft den faktor som störst andel små och medelstora företag upplevde som ett stort tillväxthinder.

En liknande bild framkommer i 2020 års undersökning som visar att över 60 procent av samtliga företag ser bristande tillgång till lämplig arbetskraft som ett hinder för tillväxt. Mer än 30 procent av företagen i samtliga kommuntyper anser dessutom att bristande tillgång till kompetens är ett stort hinder för tillväxt. Resultaten från coronaundersökningen visar samtidigt att företagen i samtliga kommuntyper upplevde tillgång till lämplig arbetskraft som ett mindre hinder under coronakrisen än före krisen. Det är förståeligt att företagen haft fokus på andra frågor än att anställa när krisen var som djupast.

Om vi tittar närmare på landsbygdsföretagen och resultaten från Företagens villkor och verklighet 2020 så kan vi här se att närmare 60 procent av företagen i mycket glesa landsbygdskommuner ser tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort hinder, vilket är klart högst av samtliga kommuntyper.

Låg befolkningstäthet är troligen en av orsakerna till att svårigheten att hitta rätt personal upplevs som störst i mycket glesa landsbygdskommuner. Med stora problem att hitta rätt personal så försvåras också företagens ambitioner att växa. I mycket glesa landsbygdskommuner är viljan att växa hög men samtidigt så finns det stora hinder för tillväxt. Möjligheten för företagen att leva upp till sina tillväxtambitioner kan därför vara särskilt stora i dessa delar av landet.

​Andelen företag som ser bristande tillgång till kompetens som ett stort hinder är högst i branscherna Byggverksamhet, Utvinning av mineral samt tillverkning, Transport och magasinering och i branschen Hotell- och restaurangverksamhet och där betydligt högre än i övriga branscher. Här är svaren i stort sett likartade oavsett kommuntyp, det vill säga det är framför allt i de ovan nämnda branscherna som kompetensförsörjning upplevs vara ett stort tillväxthinder.

Svaren i coronaundersökningen tyder på att det finns en tudelning i det svenska näringslivet där vissa branscher, eller delbranscher, har behövt säga upp anställda, medan andra har svårt att få tag på rätt kompetens. Se Tillväxtverkets rapport Fortsatt svårt att hitta rätt kompetens.

Kompetensförsörjningsproblemen verkar också ha ökat i vissa branscher under coronakrisen då många anställda verkar ha lämnat till exempel Hotell- och restaurangnäringen och sökt sig till andra branscher.

En av frågorna i undersökningen avser hur företagen agerar för att lösa ett kompetensförsörjningsproblem. Här är det möjligt att ange flera svarsalternativ. Ett tydligt resultat är att företag i mycket glesa landsbygder i högre grad än andra företag använder olika åtgärder som en lösning på problemen. Det handlar framför allt om att rekrytera, utbilda externt eller inom företaget och om att hyra in personal.

Svårt att få lån och krediter i glesa landsbygdskommuner

Tillgång till lån och krediter anses vara ett stort hinder av 25 procent av de svarande företagen i mycket glesa landsbygdskommuner. Det är en betydligt högre andel än i övriga kommuntyper där drygt 10 procent av de svarande angett bristande tillgång till lån och krediter som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Andelen företag som anser att tillgång till lån och krediter inte är ett hinder varierar från cirka 40 procent i mycket glesa landsbygder till 58 procent i glesa blandade kommuner.

En möjlig förklaring till att företag i mycket glesa landsbygder sticker ut på ett tydligt sätt kan vara hur infrastrukturen och tillgången till lokala bankkontor ser ut i olika delar av Sverige. Med en geografisk närhet och lokalkännedom mellan banker och kunder ökar förmodligen förutsättningarna för att kunna göra riktiga kreditbedömningar när en företagare ansöker om lån eller krediter. Här saknar vi dock i dagsläget en uppdaterad bild av hur bankkontorsnätet ser ut för att kunna göra djupare analyser av svaren.

Lagar och myndighetsregler tynger många företag

Företag i mycket glesa landsbygder sticker ut även här och en större andel än i övriga kommuntyper upplever att lagar och myndighetsregler är ett stort hinder för tillväxt. Hindren tycks vara lägst i storstadskommuner, men även i denna kommungrupp anger nästan 23 procent av de svarande företagen att lagar och myndighetsregler är ett stort hinder för tillväxt.

Vi kan här se ett tydligt mönster; ju glesare kommuner desto större andel av de svarande företagen upplever att lagar och regler är ett problem. Det går också att uttrycka omvänt; ju större och mer tätbefolkade kommuner desto färre upplever att lagar och myndighetsregler är ett hinder för företagets utveckling och tillväxt.

Andelen företag i landsbygder (de tre kommuntyperna) som ser lagar i och myndighetsregler som ett stort hinder är genomgående betydligt högre i branschen Jordbruk, skogsbruk och fiske än i övriga branscher. Att många företag i landsbygdsområden inom nämnd bransch är små kan vara en delförklaring till varför just denna bransch sticker ut. Det går här i övrigt inte att se några stora branschvisa avvikelser från genomsnittet.

Andelen småföretag som ser lagar och myndighetsregler som ett stort tillväxthinder är i stort oförändrat sedan den förra undersökningen 2017 och sett över ett längre tidsperspektiv (2008–2020) har andelen småföretag som ser lagar och myndighetsregler som ett stort tillväxthinder minskat.

Brist på bredband är främst ett problem i mycket glesa landsbygder

Tillgång till ett snabbt och tillförlitligt bredbandsnät är numera oftast en nödvändighet för både företagande och möjligheten till boende i alla delar av landet. Om vi bortser från mycket glesa landsbygdskommuner så är det relativt små skillnader i andelen företag i olika kommuntyper som upplever bristande tillgång till bredband som ett tillväxthinder. Andelen som upplever bristande tillgång till bredband som ett stort hinder varierar från drygt 18 procent i mycket glesa landsbygdskommuner till cirka 7 procent i storstadskommuner. Det är samtidigt svårt att bedöma vad som inryms i de svar som anger bristande tillgång, det kan vara allt från avsaknad av bredband till drifts- och leveransproblem av olika art.

Under coronakrisen har det i många branscher visat sig vara möjligt att arbeta distansoberoende på ett helt annat sätt än tidigare. En förutsättning för detta är dock tillgång snabba och stabila bredbandsuppkopplingar. I mycket glesa landsbygdskommuner upplever emellertid 44 procent av företagen att tillgång till bredband är ett hinder för tillväxt, varav drygt 18 procent anser att det är ett stort hinder. Förutsättningarna för företag att kunna växa med hjälp av digitalisering kan därför vara svårare i de glesaste delarna av landet än i övriga områden.

Bristande tillgång till transportsystem störst problem i glesa landsbygdskommuner

Närmare 40 procent av de svarande företagen i mycket glesa landsbygdskommuner anser att bristande tillgång till transportsystem är ett stort hinder för tillväxt. I glesa landsbygdskommuner anger sammantaget cirka 44 procent att bristande tillgång till transportsystem är ett hinder, varav 10 procent att det är ett stort hinder för tillväxt. I övriga kommuntyper är svaren relativt lika och färre än 10 procent av företagen anser att bristande tillgång till transportsystem är ett stort hinder. Med andra ord, ju glesare miljöer desto fler ser bristande tillgång till transportsystem som ett tillväxthinder.

Glesa strukturer med långa avstånd och en dålig vägstandard kan vara två orsaker till att svaren från företag i mycket glesa landsbygdskommuner på ett tydligt sätt avviker från de övriga. Bristande tillgång till transportsystem är därför ytterligare ett hinder som kan försämra förutsättningarna för många företag i framför allt de glesaste delarna av vårt land att växa.

Läs mer om Tillväxtverkets arbete för att stärka utvecklingen i Sveriges landsbygder

Fakta om Företagens villkor och verklighet 2020

  • Cirka 28 500 små och medelstora företag har kontaktats. Cirka 9 400 företag har besvarat enkäten. Svarsfrekvensen är 33 procent.
  • Undersökningens resultat är representativa för cirka 356 000 företag.
  • Företag med en omsättning på mindre än 400 000 kronor per år ingår inte i undersökningen.
  • Urvalet är stratifierat på bransch, storlek, länsgrupp samt företagsledarens kön, ålder och bakgrund.
  • Enkätundersökningen genomfördes under perioden november 2019 till januari 2020.
  • Undersökningen består av cirka 30 frågor med ett antal fördjupningar.
  • Undersökningen Företagens villkor och verklighet har tidigare genomförts 2002, 2005, 2008, 2011, 2014 och 2017.

Kontakt

Peter Malmsten
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08- 681 9158