Tillväxtverket

Fler använder digitalisering för affärsutveckling

Andelen företag som i stor utsträckning använder digitalisering för affärsutveckling har ökat de senaste åren och är nu 17 procent. Företag använder främst digitalisering inom administration – 6 av 10 företag använder i stor utsträckning IT/digitalisering till detta. Ju större företagen är desto mer digitaliserade är de generellt. De branscher som redan hade en relativt hög digitaliseringsgrad har satsat än mer på digitalisering under coronapandemin.

Det visar resultat från Tillväxtverkets stora enkätundersökningen Företagens villkor och verklighet 2020, slutförd innan pandemin, samt resultat från Tillväxtverkets Coronaundersökning som genomfördes under pandemin.

Digitalisering används främst till administration, inköp och marknadsföring

Potentialen i digitalisering kan vara mycket stor. Vissa bedömare har till och med uttryckt digitalisering som en fjärde industriell revolution, efter ångmaskinen, elektrifieringen och mikroprocessorteknologin. Karakteriserande för industriella revolutioner är att de för med sig en rad följdeffekter. Digitalisering kan således betyda olika saker. Bland annat kan digitalisering användas för effektivisering av befintlig verksamhet. Digitalisering kan också spela roll i utveckling av nya affärsmodeller och i nya eller förbättrade produkter och kunderbjudanden, så att företaget kan utveckla sin verksamhet och stärka sin konkurrenskraft. Digitalisering kan därför anses vara strategiskt viktigt för framtida utveckling av företagets verksamhet och erbjudande. Men hur viktigt digitalisering är kan bero på företagets verksamhet och kontext.

Resultaten från Företagens villkor och verklighet 2020 visar att det varierar mycket mellan i vilka delar av verksamheten som företagen använder sig av IT. Vanligast är att företagen använder IT inom administration. Drygt sex av tio små och medelstora företag anger att de i stor utsträckning använder IT inom administration. Ungefär vart tredje företag svarar att de använder IT i stor utsträckning till inköp respektive marknadsföring. För övriga undersökta verksamhetsområden – produktion, försäljning, produktutveckling, distribution samt affärsutveckling – är det betydligt färre företag som anger att de använder IT i stor utsträckning.

Att företagen i stor utsträckning främst använder digitalisering till administration, inköp och marknadsföring är också den bild som framkom när Tillväxtverket tre år tidigare frågade företagen vad de använder digitalisering till. Längst ner på listan hamnar affärsutveckling, som var fallet tidigare, men andelen har ökat och det är nu 17 procent av företagen som i stor utsträckning avvänder digitalisering till affärsutveckling, jämfört med 14 procent i undersökningen tre år tidigare. Detta är en liten positiv utveckling, enligt Tillväxtverket, som söker stimulera företag att använda digitaliseringens möjligheter till att utveckla sina erbjudanden och affärsmodeller. Företagens villkor och verklighet 2020 innehåller alltså både förändring och bekräftelse av vissa bestående mönster.

Det finns regionala skillnader i graden av digitalisering

Ett annat sätt att beskriva digitalisering i företag är att väga samman företagets användning av IT inom olika verksamhetsområden till ett övergripande digitaliseringsindex. Tillväxtverket har skapat ett index som bygger på hur företagen har svarat på delfrågorna i undersökningen när det gäller deras användning av IT inom olika verksamhetsområden. Indexet kan anta ett värde mellan 0 och 10, där 0 innebär att företaget inte alls använder IT i sin verksamhet. Värdet 10 innebär att företaget i stor utsträckning använder sig av IT inom alla verksamhetsområden.

Sammanvägt som ett index visar resultaten i undersökningen Företagens villkor och verklighet 2020 att graden av digitalisering skiljer sig mellan olika regioner. I topp hamnar Stockholms län med ett digitaliseringsindex på 4,6, på en skala 0–10. Lägsta värdet är 3,5 och genomsnittet för alla företagen i riket är 4,2.

Vad betyder då dessa skillnader och vad betyder det att företagen i en viss region får ett visst mått på sin digitaliseringsgrad? Enkelt uttryckt skulle en region få värdet 10 om alla företagen i regionen anger att de använder digitalisering i stor utsträckning för alla tillfrågade områden. Om alla företagen i regionen skulle svara ”inte alls” för alla områden så skulle värdet bli 0. Det uppmätta värdet förväntas vara någonstans mellan dessa ytterligheter. Digitaliseringsindexet är således ett sätt att uttrycka en position, en grad av digitalisering och ett värde som går att jämföra mellan olika delar av näringslivet, geografiskt samt över tid. Den enkla bilden är att det finns regionala skillnader i digitaliseringsgrad. Den svåra frågan är att söka förklara vad skillnaderna beror på och vilken betydelse det kan ha för utvecklingen av företagen och regionen de är verksamma i.

Undersökningen Företagens villkor och verklighet kan inte ge en heltäckande bild till varför det finns skillnader i digitaliseringsgrad, för det kan finnas så många olika orsaker, alltifrån näringslivsstruktur, till digital access, till företagsstorlek. Orsakerna är för mångfacetterade för att helt kunna täckas in i undersökningen, men däremot finns det anledning att lyfta fram vissa underliggande mönster i företagens digitalisering. Att olika delar av näringslivet har olika grad av digitalisering (se nedan) kanske kan förklara en del regionala skillnader i digitalisering, eftersom näringsstrukturen ser olika ut mellan olika regioner. Likaså är företagsstorlek en viktig förklaring.

Ju större företag desto mer digitaliserat

Resultatet i undersökningen visar alltså att det finns regionala skillnader i digitalisering. Ett par underliggande förklaringar till det kan vara att det finns stora skillnader i användningen av IT inom olika verksamhetsområden sett både till branschtillhörighet och företagets storlek.

Ju större företaget är, desto vanligare att det i stor utsträckning använder sig av IT inom olika delar av verksamheten, enligt undersökningen Företagens villkor och verklighet 2020. Resultaten från undersökningen kan brytas ned på företagsstorlek (där ägaren själv arbetar i enmansföretag och har 0 anställda, mikroföretag har 0-9 anställda, småföretag 0-49 anställda och medelstora företag 50-249 anställda). En närmare betraktelse av digitaliseringens vanligaste användningsområden bland företagen illustrerar sambandet mellan digitalisering och företagets storlek. Till exempel anger 55 procent av enmansföretagen att de använder IT i stor utsträckning för administration, medan andelen för medelstora företag är drygt 80 procent. Drygt vart tredje mikroföretag använder IT i stor utsträckning för inköp. För större småföretag (20-49 anställda) och medelstora företag är motsvarande andel nästan hälften av företagen. Omkring en tredjedel av mikroföretagen använder i stor utsträckning IT för marknadsföring, att jämföra med drygt 4 av 10 större småföretag respektive nästan häften av de medelstora företagen. Dessa resultat bekräftar tidigare resultat.

Det finns vissa mindre skillnader mellan resultatet i Tillväxtverkets senaste stora undersökning Företagens villkor och verklighet 2020 jämfört med undersökningen tre år tidigare, men i stort bekräftas den tidigare bilden. Ju större företaget är, desto vanligare att det i stor utsträckning använder sig av IT inom olika delar av verksamheten. Detta underliggande mönster skulle i sin tur kunna bero många olika faktorer såsom exempelvis vilka affärsrelationer företagen har, i vilken kontext de finns och var man har sina marknader.

Digitaliseringsgraden hänger samman med bransch

Undersökningen visar att företag inom tjänstesektorn är de som i störst utsträckning använder IT inom olika verksamhetsområden. Det är genomgående företagen inom Information och kommunikation (IKT) som anger att de i stor utsträckning använder sig av IT inom samtliga verksamhetsområden som undersöks. Resultaten i Tillväxtverkets senaste undersökning visar att IKT har en digitaliseringsgrad på 6,7, vilket är på ungefär samma nivå som 2017. Företag inom Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ligger också högt inom flera undersökta verksamhetsområden, med ett digitaliseringsindex på runt 5 i undersökningarna 2017 och 2020. Inom industrisektorn är det framför allt företag inom Tillverkning som anger att de använder IT i stor utsträckning inom olika verksamhetsområden. I stort är det små skillnader mellan de två undersökningarna 2017 respektive 2020 för samtliga studerade branscher. Det senaste resultatet bekräftar överlag det tidigare mönstret med skillnader i digitaliseringsgrad mellan branscher.

Digitalisering i pandemins spår har ökat mest i redan digitaliserade branscher…

Företagens villkor och verklighet visar att företagens användning av digital teknik skiljer sig mellan företag i olika sektorer, branscher och storlek. Tjänstesektorn är mer digital än industrisektorn, och det är skillnader mellan branscher inom dessa sektorer. Vidare är mindre företag i lägre utsträckning digitaliserade än större företag. På grund av pandemin genomförde Tillväxtverket under november och december 2020 en kompletterande enkätundersökning till små och medelstora företag för att fråga om deras villkor och verklighet under coronakrisen.

Den uppföljande Coronaundersökningen ger svar på vissa frågor, men reser också nya intressanta frågor. Ett påtagligt fenomen beskrivet i media är hur arbetsplatsen har (i alla fall tillfälligt) ändrat karaktär. Stora delar av företagens verksamheten har flyttat från den fysiska arbetsplatsen och mötesrummen till digitala arbetsplatser och digitala möten. Den bilden bekräftas i Tillväxtverkets uppföljande Coronaundersökning. Resultaten visar att företagen i samtliga branscher har satsat mer på digitalisering, men variationerna är stora mellan branscherna. Nästan 4 av 10 företag har satsat mer på digitalisering, enligt Coronaundersökningen. Branscher som redan är relativt mest digitaliserade, som utbildning, företagstjänster inom ekonomi, juridik, vetenskap och teknik samt IT och telekom, har satsat i störst utsträckning. Däremot är andelarna påtagligt lägre för branscher så som Energiförsörjning och Transport, uthyrning och fastighetsservice. I samtliga branscher har över 20 procent av företagen satsat mer, förutom Gröna näringarna där 15 procent av företagen satsat mer på digitalisering.

…men pandemin har också fört med sig en turbulent tid med mer osäkerhet

Coronaundersökningen ger en kompletterande och mer sammansatt bild och kunskap om företagens digitalisering, vid sidan av Tillväxtverkets två tidigare stora undersökningar. I vissa avseenden avviker samtidigt Coronaundersökningen från resultaten innan pandemin. I Företagens villkor och verklighet 2020, gjord innan pandemin, bekräftades ett tidigare mönster med skillnader i digitaliseringsgrad mellan olika branscher. Det var små skillnader i undersökningen 2020 jämfört med 2017, men exempelvis visade resultaten att branschen utbildning hade tappat något mer i digitaliseringsgrad än andra branscher. I Coronaundersökningen är det däremot företag i utbildningsbranschen som betydligt mer än andra företag anger att de i hög grad har satsat på digitalisering under 2020 jämfört med året innan. Vidare visar resultaten från Företagens villkor och verklighet 2020 att en ökande andel av företagen använder digitalisering för affärsutveckling. I Tillväxtverkets uppföljande Coronaundersökning minskar däremot samma andel. Resultaten från Företagens villkor och verklighet 2020 visar att 6 av 10 företag i stor utsträckning använder digitalisering för administration. Det var samma mönster 2017. I Coronaundersökningen sjunker däremot samma andel till 4 av 10 företag.

Hur går det att förstå och förklara så disparata resultat? En förklaring kan vara undersökningarnas olika storlek. Företagens villkor och verklighet 2020 är en mycket stor undersökning med cirka 9 400 svarande företagsledare medan de svarande är en tiondel så många i den uppföljande Coronaundersökningen. En annan förklaring är att undersökningens kontext är annorlunda. Företagens villkor och verklighet 2020 baseras på ett mycket mer omfattande frågebatteri, som innebär att de svarande företagsledarna redan har hunnit svara på en rad frågor om företagets utveckling, hinder och möjligheter innan de får frågor om företagets digitalisering. Tid för reflektion och förförståelse är större i den stora undersökningen, vilket inte säger att den behöver vara mer rätt, bara att undersökningens kontext är annorlunda.

De viktigaste förklaringarna till skillnader i undersökningsresultat innan respektive under pandemin är troligen att företagens omvärld har ändrats mycket påtagligt under coronakrisen, särskilt för vissa branscher. Coronaundersökningen visar exempelvis att vartannat företag under 2020 har upplevt en minskad omsättning och lönsamhet. Krisen har också lett till att många företag ställt om sin försäljning under krisen och företag med minskad omsättning har i högre grad ställt om. Sådana turbulenta tider kan mycket väl ha stor påverkan på företag liksom vår förmåga att fånga upp förändringar.

Det är fullt möjligt att en hel del företag haft mindre behov av administration under pandemin, när tappet i efterfrågan har dragit ner den ekonomiska aktiviteten. Mindre administration behövs när stora delar av kunderna plötsligt uteblir. Och även om företagens användning av digitalisering i stort sett skulle vara densamma för olika aktiviteter (även med ökande användning överlag) så är det inte säkert att företagsledarna behöver uppfatta det så. Det är ett känt metodproblem i attitydundersökningar att de svarandes situation kan påverka svaren. Det är inte orimligt att företagsledare vars företag går dåligt under pandemins restriktioner påverkar vad företagsledarna finner viktigt att fokusera på. Kort sagt stundens allvar kan sätta mer fokus på vissa förhållanden. I huvudsak har vi valt att i denna artikel jämföra resultat mellan Tillväxtverkets två stora undersökningar, som har gjorts innan pandemin och gjorts på liknande sätt och under liknande förutsättningar.

Varför Coronaundersökningen angav en minskning i andelen företag som i hög grad använder digitalisering till affärsutveckling kan ha mer komplexa orsaker. Ett svar kan vara att andelen sjunkit (även om det får bedömas som ett mindre troligt val när förutsättningarna kraftigt förändras, ty nöden brukar vara uppfinningarnas moder). Ett annat svar kan helt enkelt vara att affärsutveckling som sådant – även med företagens angivna ökade satsning på distansarbete och ökande internet handel – kan vara förknippade med investeringar och riskkapital, vilka kan vara svårare att få tillgång till när efterfrågan sjunker i ekonomin. En ytterligare förklaring till skillnader mellan Coronaundersökningen och undersökningen Företagens villkor och verklighet 2020 kan ha och göra med vad företagsledarna uppfattar som affärsutveckling. Även insatser för produktutveckling, marknadsföring och försäljning skulle kunna uppfattas som att utveckla företagets affärer. Särskilt om förutsättningarna kraftigt förändras. Under en pandemi, med allt vad krisen för med sig, kan begrepp möjligen få en annan innebörd, vilket i sig kan förklara skillnader. Troligtvis finns det vissa svårigheter att göra undersökningar under turbulenta tider som påverkar resultaten.

Att Utbildning mycket mer än någon annan bransch har satsat på digitalisering under pandemin kan ha en väldigt enkel förklaring i att myndigheterna av hälsoskäl har krävt distansundervisning mer än att det bara skulle vara drivet av att företagen drivit på satsningar på digitalisering. I detta sistnämnda fall förenas två parallella förlopp med ökande digitalisering i en redan relativt digitaliserad bransch i kombination med att externa krafter drivit krav på digitalisering av verksamheten. Vad av detta som blir bestående är en fråga för framtida undersökningar.

Undersökningarna har bekräftat vissa förhållanden men också väckt nya frågor

Sammantaget har Företagens villkor och verklighet 2020 liksom Coronaundersökningen bekräftat vissa mönster i digitalisering relaterade till region, bransch och företagsstorlek. Men undersökningarna har också, i den turbulenta tid de ansluter till, väckt nya frågor om företagens digitalisering. Det finns nya förhållanden som vi behöver försöka klarlägga och söka förstå både dess drivkraft och effekt.

Fakta om Företagens villkor och verklighet 2020

  • Cirka 28 500 små och medelstora företag har kontaktats. Cirka 9 400 företag har besvarat enkäten. Svarsfrekvensen är 33 procent.
  • Undersökningens resultat är representativa för cirka 356 000 företag.
  • Företag med en omsättning på mindre än 400 000 kronor per år ingår inte i undersökningen.
  • Urvalet är stratifierat på bransch, storlek, länsgrupp samt företagsledarens kön, ålder och bakgrund.
  • Enkätundersökningen genomfördes under perioden november 2019 till januari 2020.
  • Undersökningen består av cirka 30 frågor med ett antal fördjupningar.
  • Undersökningen Företagens villkor och verklighet har tidigare genomförts 2002, 2005, 2008, 2011, 2014 och 2017.

Fakta om Coronaundersökningen

  • Tillväxtverket genomförde enkätundersökningen under november och december 2020 för att studera hur företagens villkor och verklighet har påverkats under coronakrisen.
  • Undersökningen riktar sig till små och medelstora företag och skickades ut till 2 500 företag varav 969 företag svarade.
  • Urvalet är stratifierat på bransch och storlek

Fakta om Tillväxtverkets arbete med digitalisering

Tillväxtverket har olika insatser för att fler företag ska ta vara på digitaliseringens möjligheter. Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi erbjuder kunskap, nätverk och finansiering, med fokus på att stimulera företagens konkurrenskraft. Tillväxtverkets arbete omfattar exempelvis:

Kontakt

Josefine Lindell
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Tel: 08-681 9168