Tillväxtverket

Halverade intäkter för hotell- och logiverksamhet

Pandemin har slagit hårt mot hotell- och logiverksamhet i Sverige. Under mars till augusti 2020 har gästnätterna minskat med 43 procent och hotell, camping, stugbyar och vandrarhem mer än halverat sina intäkter jämfört med samma period 2019. Detta har lett till att 10 000 anställda blivit varslade och hittills 1 miljard betalts ut i permitteringsstöd till branschen.

Det visar Tillväxtverkets rapport Pandemins effekter på hotell- och logiverksamhet i Sverige som sammanfattar coronapandemins påverkan på branschen från mars till augusti 2020.

Gästnätterna minskade med 43 procent under perioden mars till augusti

Coronautbrottet i Europa i mars 2020 fick en direkt och mycket stor påverkan på turismsektorn och efterfrågan inom hotell- och logiverksamhet i Sverige. Omfattande restriktioner infördes för icke nödvändiga resor till EU och även för resande inom och mellan de europeiska länderna, med stora konsekvenser för utvecklingen för gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i Sverige. Totalt under pandemins första sex månader, perioden mars till och med augusti 2020, har antalet gästnätter minskat med 43 procent jämfört med samma period i fjol. Boendeanläggningarnas logiintäkter har under samma period minskat med 55 procent, motsvarande 10 miljarder kronor.

”Svemester” drev upp efterfrågan under sommaren 2020

Den största relativa minskningen av gästnätter skedde bland utländska besökare där gästnätterna under perioden mars till augusti 2020 minskade med 84 procent jämfört med samma period 2019. Svenskarnas gästnätter i Sverige har under perioden mars till augusti 2020 minskat med 27 procent. En viss återhämtning av gästnätter registrerades under juli och augusti. Den främsta förklaringen till det var att svenska gästnätter hade en relativt stark återhämtning i vissa regioner, vilket sannolikt berodde på att många svenskar i år semestrade i Sverige istället för att förlägga sommarsemestern utomlands. Utvecklingen av svenska gästnätter under sommaren är en viktig förklaring till hur utvecklingen i regionen sett ut totalt.

Stora regionala skillnader

Utvecklingen i regionerna under pandemins första sex månader har i hög grad påverkats av andelen utländska gästnätter som regionen har normalt sett i kombination med förutsättningarna att attrahera svenska besökare under sommaren 2020. De regioner som vanligtvis har en låg andel utländska gästnätter har generellt klarat sig bättre än övriga län under sommaren 2020. Det finns dock några län som avviker från mönstret. Stockholms län har exempelvis drabbats hårdare än Kronobergs län och Värmlands län under sommarmånaderna trots att dessa län har en större andel utländska gästnätter. Ett annat län som inte följer mönstret är Gotlands län som vanligtvis har bland de lägsta andelarna utländska gästnätter men ändå drabbats hårt. Även Jämtland skiljer sig från den generella trenden men åt andra hållet, det vill säga vanligtvis en relativ hög andel utländska gästnätter under sommarmånaderna men relativt skonsamt drabbat tack vare en mycket positiv utveckling för svenska gästnätter som ökade med 11 procent under sommarmånaderna 2020 sammantaget, och i juli med hela 23 procent jämfört med 2019

Störst minskningar i Stockholm

Under hela perioden, mars till augusti 2020, har minskningen varit störst i Stockholms län med 66 procent färre gästnätter jämfört med fjolåret med stora minskningar av både svenska och utländska gästnätter. I Kronobergs län som normalt sett har en stor andel utländska gästnätter under sommarmånaderna minskade gästnätterna totalt med 49 procent. I Värmlands län och Västra Götaland län minskade gästnätterna med 48 procent, starkt påverkade av ett minskat resande från Norge som är vår största utlandsmarknad för gästnätter. I Norrbottens län där gästnätterna också minskade med 48 procent påverkades utvecklingen också starkt av det minskade antalet utländska besökare. Gävleborgs-, Västmanlands- och Hallands län har i jämförelse klarat sig bäst under krisens första 6 månader med minskningar på omkring 20 procent. Ett återkommande mönster för utvecklingen under coronapandemin är också stora skillnader inom regionen där exempelvis kustkommuner under sommaren generellt har haft en mer positiv utveckling medan inlandskommuner sett en sämre utveckling.

Hotell och logi förväntas halvera intäkterna under 2020

Efterfrågan på hotell och annan logi förväntas bli fortsatt låg under hösten 2020. Antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i Sverige förväntas minska med mellan 35 och 40 procent för hela 2020, motsvarande drygt 25 miljoner gästnätter, och logiintäkterna förväntas minska med omkring 50 procent. Den relativa förlusten av logiintäkter beräknas bli större än den relativa nedgången för gästnätter då inte bara volymerna utan även den genomsnittliga intäkten per gästnatt under krisen har minskat för alla anläggningstyper.

1 miljard i beviljat permitteringsstöd till hotell och logi

För att skydda jobb och inkomster och minska osäkerheten för företagen under pågående virusutbrott har regeringens särskilda krispaket bland annat gett arbetsgivarna möjligheten att korttidspermittera sina anställda. Sedan utbrottet av coronapandemin fram till och med augusti 2020 hade närmare 70 300 ansökningar från företag i Sverige om permittering för drygt 578 000 anställda beviljats. Det sammanlagda beviljade beloppet för perioden uppgår till 28,6 miljarder kronor.

Företag inom hotell- och logiverksamhet ansökte om korttidspermittering i större utsträckning än företag inom andra branscher. 1 570 ansökningar från hotell- och logiföretag, gällande cirka 21 800 anställda har beviljats, vilket motsvarar 3,8 procent av det totala antalet anställda som omfattades av ansökningarna. Det sammanlagda beviljade beloppet för hotell- och logiverksamhet uppgick fram till augusti 2020 till närmare 1 miljard kronor, motsvarande 3,4 procent av det totala beviljade beloppet för alla ansökta företag.

En andra våg av smittspridning med effekter på hotell- och logiverksamhet

Sverige och Europa befinner sig nu i en andra våg av smittspridning, vilket många befarade men kanske ändå inte riktigt förväntade sig skulle komma. Förhoppningen var att ekonomin skulle börja återgå till det normala under hösten 2020. Med dagens utveckling kanske ett mer troligt scenario är en återhämtning till sommaren 2021, då spridningen av viruset förhoppningsvis succesivt kommit under kontroll i takt med att ett eller flera vaccin då sannolikt finns tillgängliga på marknaden. Pandemin kommer att påverka turism och besöksnäring både på kort och lång sikt, dels i den akuta krisfasen med direkta effekter på ekonomi, företag och sysselsättning, dels på längre sikt genom att coronakrisen också fungerar som en katalysator för en redan påbörjad omvandlingsprocess inom flera områden i näringsliv och samhälle med bäring på turism och resande.

Minskat affärsresande som ett resultat av fler digitala möten

Rapporten belyser några av de långsiktiga effekter som coronapandemin kan förmodas få på turism och besöksnäring. Ett område där coronapandemin bedöms kunna få mer långsiktig påverkan på utvecklingen är inom affärsresandet. Digitaliseringen av vårt samhälle har pågått länge men det är inte förrän nu som vi börjat nyttja den fulla potentialen i tekniken för att möjliggöra distansarbete, med konsekvensen att affärsresandet troligen minskar på lång sikt. Detta berör både inhemsk och internationell mötesverksamhet, där hotell och konferensanläggningar kommer bli särskilt påverkade.

Delningsekonomin och ökad efterfrågan på enskilt boende

Det privata resandet baseras på en annan logik där vi ser att efterfrågan på resekonsumtion på sikt sannolikt inte kommer att minska. Däremot kan resandet förändas vad gäller form och innehåll. Ett identifierat område handlar vilken typ av boende som kommer efterfrågas i framtiden. Gästnätter på kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter ökade kraftigt under sommaren. Detta kan ses i ljuset av en utveckling som är en del av en större trend av mer individualiserade resor och unika upplevelser och boenden, där delandeekonomin och användningen av plattformar som Airbnb för att tillgängliggöra privat outnyttjad boendekapacitet växte starkt redan innan krisen. En trolig utveckling är att detta är en trend som förstärkts under och av pandemin och på sikt tar en allt större del av marknaden.

Kontakt

Abboud Ado
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 9289

Sofi Sjöberg
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 7702