Tillväxtverket

Företagens villkor i olika kommuntyper

Skillnaderna mellan olika kommuntyper är inte så stora när det gäller hur små och medelstora företag ser på sin situation. Samtidigt finns det strukturella skillnader mellan olika kommuntyper som påverkar möjligheten att driva företag. Det visar resultat från undersökningen Företagen villkor och verklighet 2014.

Företagen i landsbygdskommunerna har något lägre tillväxtvilja och är i lägre grad internationaliserade. I storstadskommunerna är företagen mer tjänsteinnovativa, medan det är vanligare med varuinnovationer i landsbygdskommunerna. Detta framkommer när resultaten i Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2014 bryts ned på olika kommuntyper. Undersökningen omfattar 16 000 små och medelstora företag i hela Sverige.

Så här har vi gjort

Kommunerna har delats in i tre olika kommuntyper; storstads-, tätorts- och landsbygdskommuner. Indelningen som tagits fram av Tillväxtanalys baseras på kommunernas befolkningstäthet och befolkningsstorlek.

Tillväxtanalys indelning i kommuntyperlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Av Sveriges 290 kommuner räknas 29 stycken som storstadskommuner, 131 som tätortskommuner och 130 som landsbygdskommuner. De små och medelstora företagens fördelning mellan storstadskommuner och tätortsregioner är relativt lika, 39 procent respektive 44 procent. Resterande 17 procent av företagen hittar vi i landsbygdskommuner. Branschen Skogsbruk, jordbruk och fiske ingår inte i undersökningen. Det skulle annars ökat landsbygdskommunernas andel av företagen.

Stora skillnader i branschstruktur mellan olika kommuntyper

Företagens branschstruktur i de tre kommuntyperna skiljer sig en hel del. I storstadskommunerna finns en större andel företag inom tjänstebranscher, som Information och kommunikation och Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Omvänt ser vi en större andel företag inom Tillverkning och utvinning i landsbygdskommunerna. I tätortskommunerna är andelen företag som tillhör Handeln högre.

Majoriteten av företagen vill växa i samtliga kommuntyper

Viljan att låta företaget växa ser ungefär likadan ut i de tre regiontyperna. Cirka 70 procent av de svenska små och medelstora företagen skulle vilja växa om de hade möjlighet. I landsbygdskommunerna är det en något mindre andel företag som skulle vilja växa genom att anställa. Skillnaderna mellan kommuntyperna är även relativt små när det gäller företagens tro på utvecklingen på tre års sikt.

De företag som vill växa har också svarat på frågan om vilka åtgärder som är viktiga för att kunna växa. I samtliga typregioner upplevs ökad försäljning, marknadsföring och produktutveckling som viktigt. I landsbygdskommuner upplevs också investeringar i lokaler/utrustning som en viktig åtgärd, vilket delvis kan förklaras med en högre andel företag inom Tillverkning. I storstadskommuner är det å andra sidan vanligare att företagen upplever att de behöver expandera internationellt samt att satsa på forskning och utveckling.

Ungefär samma tillväxthinder

De tillväxthinder som företagen upplever, skiljer sig relativt lite mellan olika kommuntyper. I diagrammet nedan har vi valt att presentera fem hinder som kan tänkas variera beroende på var företagen är lokaliserade. Företagen i landsbygdkommunerna upplever i högre utsträckning att tillgången till infrastruktur är ett stort hinder. Samtidigt upplevs tillgång till infrastruktur generellt som ett relativt litet problem i samtliga grupper. Även lagar och myndighetsregler ses som ett något större problem i landsbygdskommunerna.

Företagen i landsbygdskommunerna är mer innovativa när det gäller att ta fram varor

Drygt hälften av de små och medelstora företagen i Sverige uppger att de har utvecklat och tagit fram nya eller väsentligt förbättrade varor eller tjänster under de senaste tre åren. Vanligast är det att företagen har tagit fram nya tjänster. I storstadkommunerna är det något vanligare att företagen har tagit fram nya tjänster, medan nya varor är vanligare i landsbygdskommunerna. En trolig orsak till dessa skillnader är att branschstrukturen ser olika ut i de tre kommuntyperna. Relativt sett finns det fler varuproducerande företag i landsbygdskommunerna, och fler tjänsteföretag i storstadsregionerna.

Företagen som har tagit fram nya varor och tjänster har också svarat på var idéerna till dessa kommer ifrån. I samtliga regiontyper uppger företagen att idéerna främst kommer från egna uppslag.

Fler internationaliserade företag i storstadskommunerna

Även om skillnaderna är små, så finns det fler internationaliserade företag i storstadskommunerna. Där är 30 procent av företagen internationaliserade jämfört med cirka 25 procent i de andra två kommuntyperna. Det är vanligare att företagen i storstadskommunerna exporterar, importerar och samverkar med utländska företag.

Företag räknas som internationella om de uppfyller minst ett av följande kriterier:

  • export
  • import
  • internationell samverkan
  • tillhör en utländsk kedja
  • har verksamhet förlagd utomlands.

Det finns även relativt stora skillnader när det gäller hinder för företagen att bli mer internationaliserade. Framförallt upplever företag i landsbygdskommuner flera faktorar som större hinder. Det gäller såväl resurser och finansiering som regelverk som hinder.

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Majoriteten av alla företag i Sverige vill växa oberoende var i landet de verkar. Företagen ser också ungefär samma hinder för sin utveckling. Samtidigt finns det också strukturella skillnader mellan olika kommunertyper som påverkar möjligheten att driva företag. De svenska företagen har olika geografiska förutsättningar och tillväxthindren varierar regionalt. Detta är viktigt att ta hänsyn till när nya insatser utformas för att stärka företagens konkurrenskraft.

Tillväxtverket arbetar med att främja utvecklingskraft i alla delar av landet. Vi vill verka för att utnyttja den tillväxtpotential som finns i allt från glesbygd till storstäder. Tillväxtverkets stöd handlar om såväl samverkan som finansiering och kunskap.

Tillväxtverkets insatser på regional nivå

Kontakt

Jan Persson

Telefon: 08- 681 91 84