Tillväxtverket

Svårare att få lån för företagare med utländsk bakgrund

Bristande tillgång till lån och krediter är ett större tillväxthinder för företagsledare med utländsk bakgrund. Företagare med utländsk bakgrund har även en lägre sannolikhet att beviljas lån och krediter. Däremot beviljas de i högre utsträckning offentligt stöd. Det visar resultat från undersökningen Företagens villkor och verklighet 2017.

I den här artikeln tittar vi närmare på företagens tillgång till finansiering med utgångspunkt på vem som leder företaget. I Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2017 har 10 000 små och medelstora företag svarat på frågor om olika former av finansiering. Vi redovisar resultat från undersökningen uppdelat på kön, bakgrund och ålder utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det innebär att vi uppmärksammar hur maktordningar i samhället samverkar, hur hierarkier skapas och hur till exempel kön samspelar med andra sociala kategorier, så som bakgrund eller ålder. Genom att använda ett intersektionellt perspektiv kan vi fördjupa och förbättra våra analyser och möjliga åtgärder.

Vanligare att unga företagsledare med utländsk bakgrund ser tillgång till lån och krediter som ett stort tillväxthinder

Finansiering upplevs inte som ett stort hinder för företagens utveckling och tillväxt sett till genomsnittet för samtliga små och medelstora företag. Bara 12 procent av företagen ser lån och krediter som ett stort tillväxthinder, men för vissa grupper av företag är detta ett betydligt större problem. Fler företagare med utländsk bakgrund ser i allmänhet tillgång till lån och krediter samt tillgång till externt ägarkapital som ett stort hinder än de med svensk bakgrund. Framför allt kan vi se att en större andel unga företagsledare med utländsk bakgrund upplever lån och krediter som ett stort hinder. Av de företag som leds av unga personer med utländsk bakgrund är det 22 procent som ser tillgången till lån och krediter som ett stort tillväxthinder, motsvarande siffra i företag som leds av unga personer med svensk bakgrund är bara 12 procent.

Kvinnor som driver företag upplever i lägre utsträckning att tillgång till lån och krediter som ett stort tillväxthinder. Dock finns det även här en skillnad beroende på vilken bakgrund företagaren har. Resultaten antyder att en större andel företag som drivs av kvinnor med utländsk bakgrund upplever detta som ett stort tillväxthinder, jämfört med företag som drivs av kvinnor med svensk bakgrund.

Faktaruta

Vem räknas som ung?

Personer som är upp till och med 30 år gamla räknas till gruppen unga i undersökningen.

Vem räknas till gruppen med utländsk bakgrund?

Personer som är födda utomlands eller som är födda i Sverige med bådaföräldrar födda utomlands räknas till gruppen personer med utländsk bakgrund.

En faktor som förefaller ha stor påverkan för om företagen upplever lån och krediter som ett stort hinder för tillväxt är om företaget har nekats lån och krediter. Hela 69 procent av företagen som inte har beviljats lån och krediter ser det som ett stort hinder, jämfört med bara 17 procent av de som beviljats detta.

När det gäller tillgång till externt ägarkapital så är det generellt färre företag som upplever detta som ett stort tillväxthinder. Resultaten uppdelat på företagargrupper följer i stort sett samma mönster som för hur företagen upplever tillgång till lån och krediter som ett tillväxthinder. Dock ser vi inga större skillnader mellan yngre och äldre företagare med utländsk bakgrund. Vi ser även att något fler företagare över 30 år ser tillgång till externt ägarkapital som ett stort tillväxthinder, jämfört med hur det ser ut för de som är de under 30 år.

Företag ledda av kvinnor söker i större utsträckning offentligt stöd och bidrag

Den vanligaste finansieringsformen är lån och krediter. Av samtliga företag är det 28 procent som har ansökt om lån och krediter. Därefter kommer finansiering från familj, släkt eller vänner, 13 procent. Medan 11 procent har ansökt om offentligt stöd. Däremot är det bara 6 procent som har ansökt om externt ägarkapital.

Resultaten visar att företag som drivs av personer med utländsk bakgrund och unga söker finansiering i högre utsträckning, och det gäller oavsett finansieringsform.

Det finns skillnader i hur företag som drivs av kvinnor respektive män söker finansiering. Kvinnor söker i större utsträckning offentligt stöd, medan män söker lån och krediter i större utsträckning.

Företagsledare med utländsk bakgrund har en lägre sannolikhet att få lån och krediter

Det är en större andel av de företag som ansökt om lån och krediter, som drivs av personer med utländsk bakgrund som inte har beviljats detta. Det gäller både kvinnor och män. Framför allt kan vi se att det är unga med utländsk bakgrund som i större utsträckning anger att de inte har beviljats lån och krediter när de sökt detta.

När man tar hänsyn till rörelseresultatet 2015 och dess utveckling över tid så ser vi att sannolikheten att bli beviljad lån och krediter ökar om företaget har haft ett positivt rörelseresultat samt en positiv utveckling över tid. Men även om vi tar hänsyn till detta så kan vi se att företagsledare med utländsk bakgrund har en lägre sannolikhet att beviljas lån och krediter.

Vi har även undersökt andra bakomliggande faktorer så som storlek, bransch och företagets ålder. Vi ser då ingen skillnad huruvida man blir beviljad lån eller inte beroende på kön och ålder, men skillnaderna mellan företagare med svensk bakgrund och företagare med utländsk bakgrund kvarstår.

Kvinnor och företagare med utländsk bakgrund beviljas i högre utsträckning offentligt stöd

Det finns även skillnader i hur ofta olika företagargrupper beviljas offentligt stöd. Till skillnad mot resultaten för lån och krediter kan vi här se en högre beviljandegrad för företag som leds av personer med utländsk bakgrund och av kvinnor, jämfört med de företag som leds av personer med svensk bakgrund och av män.

När vi tar hänsyn till bakomliggande faktorer som rörelseresultat, bransch och storlek så kan vi se att företagsledarens bakgrund inte påverkar sannolikheten att bli beviljad offentliga stöd och bidrag. Det finns snarare indikationer på att företagsledare som är yngre samt företag som drivs av kvinnor, har högre sannolikhet att bli beviljade offentliga stöd och bidrag.

Öppna upp – finansiering på lika villkor

I tidigare artiklar har vi kunnat se att tillväxtviljan är högst i företag som leds av unga personer med utländsk bakgrund. I denna artikel har vi dock kunnat visa att det är just denna grupp som i störst utsträckning ser tillgång till lån och krediter som ett stort hinder för tillväxt. Det är också företagare med utländsk bakgrund som har en lägre sannolikhet att beviljas lån och krediter, även om vi tar hänsyn till bakomliggande faktorer så som rörelseresultat, bransch och storlek.

När hela befolkningens kompetens, företagsamhet och erfarenhet tas tillvara skapas de bästa förutsättningarna för hållbar tillväxt. Därför är det olyckligt om vissa grupper som unga företagsledare med utländsk bakgrund har svårare att få tillgång till lån och krediter. Samtidigt är det glädjande att vi inte kan hitta samma mönster när det gäller offentligt stöd. Genom att få bättre kunskap om olika företagargruppers förutsättningar att driva företag kan vi fördjupa och förbättra våra analyser och möjliga åtgärder.

Därför arbetar Tillväxtverket sedan en längre tid tillbaka utifrån den nationella strategin Öppna upp! för ett företagsfrämjande på lika villkor. I strategin betonas vikten av att företagarens kön, ålder och bakgrund inte ska spela någon roll för bemötande och bedömning i samband med rådgivning, finansiering med mera från statliga finansierade aktörer. Det stärker företagens konkurrenskraft i det svenska näringslivet.

Kontakt

Emma Flod
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08- 681 91 80

Kontakt

Antonio Tolj
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08- 681 6599