Tillväxtverket

Kompetens­försörjning i landsbygder

Landsbygderna har problem med kompetensförsörjningen inom bland annat vård, skola och tekniska yrken. Matchningen fungerar också sämre i landsbygderna, det vill säga att en mindre andel personer har ett yrke som matchar deras utbildning.

Det visar Tillväxtverkets rapport Landsbygders kompetensförsörjningPDF, som utgör redovisningen av ett regeringsuppdrag. Rapporten visar inte coronakrisens effekter på kompetensförsörjningen eftersom arbetet avslutades innan krisen bröt ut.

Demografin viktigaste orsaken till problemen med kompetensförsörjningen

Rapporten innehåller en genomgång av forskning och annan litteratur, samt statistik. Litteraturen visar att utbudet på arbetskraft är för litet på landsbygderna och det saknas i synnerhet högkvalificerad arbetskraft. Övergången till ett mer tjänsteproducerande samhälle har ytterligare koncentrerat arbetstillfällen till städerna. Svårigheterna med kompetensförsörjning på landsbygderna beror i första hand på den demografiska situationen, det vill säga att andelen unga är lägre och andelen gamla är högre än i andra regiontyper. En annan viktig faktor är att utbildningsnivån i avlägset och mycket avlägset belägna landsbygdsregioner är klart lägre än genomsnittet för hela Sverige.

Bristen på lämplig arbetskraft större i landsbygdskommunerna

Till de yrken som det enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos råder störst brist på i landsbygdskommunerna hör sjuksköterskor, lärare, läkare, psykologer, civilingenjörer, plåtslagare, kockar och kallskänkor, mjukvaru- och systemutvecklare, fordonsmekaniker och -reparatörer samt maskinförare.

Resultaten från Tillväxtväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2017 visar att små och medelstora företag i landsbygdskommunerna hindras mer av brist på lämplig arbetskraft än små och medelstora företag i övriga kommuntyper (se diagram nedan).

I de tre branscher där landsbygdsföretagen har störst kompetensbrist är det 40 procent eller mer av företagen som ser tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder. Dessa branscher är Bygg, Information & kommunikation samt Utvinning & tillverkning.

Matchningen fungerar sämre i landsbygdsregionerna

Matchningen fungerar också sämre i landsbygdsregionerna, det vill säga en mindre andel personer har ett yrke som matchar den utbildning de genomgått. Med region avses här FA-region, som är ungefär det samma som lokal arbetsmarknadsregion.

Pensionsavgångarna kommer de närmaste åren att vara större i avlägset och mycket avlägset belägna landsbygdsregioner än riksgenomsnittet (se diagram nedan). De utlandsföddas kompetens tas även tillvara något sämre i dessa landsbygdsregioner jämfört med riket som helhet.

Bristen inom olika yrkesområden är enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos något större än riksgenomsnittet i Landsbygdskommuner nära en större stad. Det gäller yrkesområdena Bygg- och anläggning, Pedagogiskt arbete, Installation, drift och underhåll samt Data/it. I Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna och i Landsbygdskommuner avlägset belägna är bristen störst inom Hälso- och sjukvård.

Tillväxtverkets förslag till åtgärder

För att komma till rätta med problemen kring kompetensförsörjning på Sveriges landsbygder föreslår Tillväxtverket en rad åtgärder:

  • Förbättra transportsystemet så att arbetsmarknaderna blir geografiskt större
  • Stärk möjligheterna för landsbygdernas yrkesverksamma att vidareutbilda sig
  • Fördjupa kunskapen om yrkeshögskoleutbildningarnas relevans för den ort där de placeras
  • Stärk lärcentra
  • Möjliggör distansarbete och mer flexibla arbetstider
  • Stöd satsningar på rekrytering från storstädernas förorter
  • Underlätta tillgången på säsongsarbetare i gröna näringar
  • Förbättra uppföljningen av villkoren på landsbygderna
  • Inför eventuellt avskrivning av studielån för att locka högutbildade till landsbygderna

Kontakt

Therese Wallqvister
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 6627