Tillväxtverket

Utrikes födda kvinnor - en resurs som kan nyttjas mer

Utrikes födda kvinnor förvärvsarbetar i mindre grad och befinner sig i större utsträckning utanför arbetskraften än inrikes födda kvinnor. De regionala skillnaderna inom Sverige är dock stora. Störst andel utrikes födda kvinnor som förvärvsarbetar hittar vi i Norrbottens och Stockholms län. Andelen av företagarna som utgörs av utrikes födda kvinnor är störst i Stockholms, Skånes och Västmanlands län.

Det visar resultaten från rapporten Anställning eller företagande? – en kvantitativ kartläggning av utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering och företagande, som konsultföretaget Oxford Research tagit fram på uppdrag av Tillväxtverket.

Här kan du ladda ned en Excelfil med länsuppdelad statistik från SCBExcel

Drygt en femtedel (22 procent) av samtliga kvinnor i arbetsför ålder bosatta i Sverige är födda utanför Sverige. De utmaningar som utrikes födda kvinnor står inför på arbetsmarknaden tar sig bland annat i uttryck i att gruppen har en lägre sysselsättningsgrad och i större utsträckning befinner sig utanför arbetskraften, jämfört med inrikes födda personer och utrikes födda män. Statistiken visar även att andelen unga som varken arbetar eller studerar är större bland utrikes födda kvinnor än bland inrikes födda personer och utrikes födda män.

Vanligast med utrikes födda kvinnor i Stockholm

Andelen utrikes födda kvinnor av samtliga kvinnor i arbetsför ålder varierar mellan olika län. Högst är denna andel i Stockholms län (30 procent) och Skåne (26 procent) lägst är den i Gotlands län (8 procent) och i Jämtlands län (11 procent).

Andelen som arbetar skiljer sig mellan länen

I vilken grad utrikes födda kvinnor förvärvsarbetar skiljer sig avsevärt mellan länen. I Norrbottens län förvärvsarbetar störst andel utrikes födda kvinnor (66 procent), följt av Stockholms län (65 procent) och Hallands län (62 procent). Minst andel förvärvsarbetande bland utrikes födda kvinnor finns i Gävleborgs län (51 procent) följt av Värmlands län (52 procent) och Blekinge län (52 procent).

Det finns också regionala skillnader mellan hur stor andel av utrikes respektive inrikes födda kvinnor som förvärvsarbetar. De största skillnaderna återfinns i Blekinge län, Dalarnas län och Gävleborgs län. Här är skillnaden mellan grupperna ungefär 30 procentenheter. Minst skillnad mellan andelen förvärvsarbetande bland utrikes och inrikes födda kvinnors är det i Norrbottens län, Stockholms län och Gotlands län. I dessa län är denna skillnad cirka 20 procentenheter.

Vissa regioner har lättare att få lågutbildade utrikes födda kvinnor i arbete

Särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är det för kvinnor med förgymnasial utbildning som är födda utanför EU och EFTA. I denna grupp är andelen förvärvsarbetande endast 37 procent. Även här finns dock stora regionala skillnader, till exempel är det endast cirka 30 procent av kvinnor med förgymnasial utbildning födda utanför EU och EFTA som förvärvsarbetar i Dalarnas, Södermanlands och Gävleborgs län, medan motsvarande siffra i Norrbottens, Gotlands och Stockholms län ligger kring 50 procent.

Kön styr företagsbransch mer än ursprung när det gäller företagarnas val av bransch

Ett annat sätt att komma in på arbetsmarknaden är att starta och driva företag. De vanligaste branscherna som utrikes födda kvinnor driver företag inom är personliga och kulturella tjänster, företagstjänster, handel, hotell & restaurang samt enheter för vård och omsorg. Detta är även branscher som det är vanligt att inrikes födda kvinnor driver företag inom. Kön verkar alltså styra branschvalet mer än bakgrund.

Det är inte särskilt stor skillnad mellan andelen utrikesfödda kvinnor som driver företag (cirka 3 procent) jämfört med andelen inrikes födda kvinnor som driver företag (cirka 4 procent). Däremot är andelen utrikesfödda män som driver företag större än både andelen utrikes och inrikes födda kvinnor, cirka 7 procent. Andelen inrikes födda män som driver företag är cirka 10 procent. Både utrikes och inrikes födda män driver i högre grad än kvinnor företag inom transport- och byggindustrin.

Även inom företagandet finns det stora regionala skillnader. Andelen av de operativa företagsledarna som är utrikes födda kvinnor är högst Stockholms län (8 procent), Skåne län (5 procent) och Västmanlands län (4 procent). Lägst är denna andel i Gotlands, Jämtlands, Västerbottens och Dalarnas län (2 procent). Här är det dock viktigt att komma ihåg att andelen utrikes födda kvinnor i befolkningen påverkar hur stor andel av företagarna som utgörs av utrikes födda.

Utrikes födda kvinnor driver mindre och nyare företag

Utrikes födda kvinnor driver oftast företag som är små till storleken, många av företagen består bara av en förvärvsarbetande. Utrikes födda kvinnor och män driver i högre utsträckning än inrikes födda företag som är yngre än 3 år. Kvinnor, såväl utrikes som inrikes födda, som driver företag, har i högre grad än män eftergymnasial utbildning.

Insatser för att bättre nyttja utrikes födda kvinnors potential

Ett viktigt syfte med denna artikel är att visa att utrikes födda kvinnor är en underutnyttjad resurs på en arbetsmarknad som lider brist på kompetens. Vi hoppas att den här kunskapen ska komma till användning i utformningen och genomförandet av insatser för att stärka målgruppen och ännu bättre tillvarata en potential som annars går förlorad. Förutsättningarna är olika i olika delar av Sverige, och för att insatserna som riktas till gruppen utrikes födda kvinnor ska ha bäst effekt är det viktigt att kunskapen om de lokala och regionala förutsättningarna är stor och att insatserna utformas på regional nivå.

Mer om Tillväxtverkets pågående insatser för vägar till jobb för utrikes födda kvinnor 

Mer om Tillväxtverkets insatser för företagande bland utrikes födda

Kontakt

Nina Dahlman
E-postadress: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 91 95