Tillväxtverket

Ekonomiska läget - sommaren 2021

Näringslivet som helhet ökade sin omsättning med 0,5 procent under första kvartalet 2021 jämfört med samma kvartal 2020. Besöksnäringen låg däremot drygt 40 procent under omsättningsnivån jämfört med första kvartalet 2020. Totala mängden löneinkomster minskade i bland annat Västmanlands och Blekinge län medan löneinkomsterna ökade i merparten av övriga län.

Med hjälp av löner och sysselsättning beräknar vi här ett nytt, tidigare opublicerat, indikativt mått på produktion per kvartal och län fram till första kvartalet 2021. Vi kallar det produktions­indikatorn. Produktionsindikatorn visar, på samma sätt som löneinkomsterna, varierande resultat för olika delar av landet under de senaste kvartalen sedan våren 2020.

I denna artikel ger vi en bild av läget till och med första kvartalet 2021. Först presenteras de unika resultaten av Tillväxtverkets pilotstudie rörande produktionsmängden per län och kvartal. Därefter redovisas den ekonomiska utvecklingen i Sveriges branscher med hjälp av omsättningsdata från SCB. Omsättningsutvecklingen redovisas först branschövergripande, följt av en fördjupning på besöksnäringen. Många branscher har påverkats av coronakrisen, där besöksnäringen är en särskilt hårt drabbad näring.

Varierande tillväxt i löneinkomster och produktion

Ser vi långt tillbaka i tiden har de samlade löneinkomsterna i hela Sverige ökat kraftigt, även i reala termer, men under kortare perioder kan relativt stora avvikelser förekomma. Ett exempel i närtid är våren 2020 då produktion och sysselsättning sjönk i stora delar av Sverige till följd av coronakrisen, för att sedan vända uppåt igen i slutet av året.

Viss ökning av löneinkomsterna

Ett centralt mått för samhällsekonomisk aktivitet per län är de totala löneinkomsterna, alltså summan av all lön som betalades ut till personer bosatta i länet. Under första kvartalet 2021 ökade löneinkomsterna, jämfört med samma kvartal föregående år, i merparten av landets län med undantag för Blekinge och Västmanland där lönesummorna minskade med 0,2 respektive 1,5 procent. Mest ökade löneinkomsterna i Södermanlands, Skåne och Uppsala län. Notera att kortsiktiga förändringar som dessa inte återspeglar mer långsiktiga trender.

Skakig utveckling av produktionsindikatorn

De totala lönesummorna påverkas dels av hur många personer som har arbete och därigenom får lön, dels av hur lönerna utvecklas till följd av förändringar i produktivitet och produktionssätt. Vid sidan av löner får människor även inkomst från kapital och via överföringar från offentlig sektor, men dessa ingår inte i våra beräkningar.

Det finns ingen offentlig statistik på produktionsmängden per län och kvartal men utifrån bruttoregionalprodukt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (BRP) och löneinkomster kan detta uppskattas. BRP mäter värdet av alla varor och tjänster som säljs i ett län. Det är samma sak som bruttonationalprodukt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (BNP) fast BNP mäts på nationell nivå.

Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar BRP beräknad per år. Genom att beräkna hur lönesummorna varierar mellan olika kvartal uppskattar vi här en produktionsindikator per kvartal. För att få bättre kvalitet på beräkningen använder vi även antal sysselsatta personer per kvartal för denna beräkning.

BRP per år finns endast publicerad fram till år 2019 men med hjälp av data för löner och sysselsättning per kvartal kan produktionsindikatorn skrivas fram till senaste kvartal vi har data för. Framskrivningen, liksom de mönster det ger upphov till, bygger då på den samvariation som uppmäts i respektive län under 2007—2019. Produktionsindikatorn bestäms alltså av BRP:s årliga värde 2007—2019 samt samvariationen mellan BRP, lönesummor och antal sysselsatta. Framskrivningen av produktion under 2020 och 2021 predikteras endast av löner och antal sysselsatta.

Jämfört med lönesummornas utveckling är resultaten för produktionsindikatorn mer varierande. När vi jämför utvecklingen första kvartalet 2021 med motsvarande kvartal 2020 tyder våra beräkningar på en procentuell ökning främst i Jämtland och Västmanlands län och en procentuell minskning i bland annat Blekinge och Värmlands län.

Resultaten bör tolkas med försiktighet. Många vanligt förekommande mått på samhällsekonomisk aktivitet kan förändras i och med att produktion och yrken ändrar karaktär. Utvecklingen över de kortare perioder som redovisas här speglar inte den mer långsiktiga utvecklingen. Produktionsindikatorn som presenteras är enkelt framtagen och bör inte betraktas som en detaljerad prognos. Resultaten är beroende av metod och ingående data, se längst ned i denna artikel för lite mer beskrivning. Samtliga resultat presenteras även i separat fil nedan.

Negativ omsättningsutveckling under coronaåret

Majoriteten av alla branscher hade perioden andra kvartalet 2020 till första kvartalet 2021 lägre omsättning än föregående år (2019 K2–2020 K1). Under perioden, som i stort sett motsvarar året med coronakrisen, minskade omsättningen för Sveriges näringsliv med nästan fyra procent. Sett till första kvartalet 2021 ökade omsättningen med en halv procent jämfört med motsvarande kvartal 2020, vilket indikerar en återhämtning för näringslivet totalt sett. För enskilda branscher visar dock siffrorna stora skillnader i omsättningsutveckling, där många fortfarande påverkas mycket negativt av situationen i samhället. Det visar omsättningsuppgifter från SCB baserat på företag som omsätter minst en miljon kronor.

Stort omsättningstapp för hotell- och restaurang

Coronakrisen har slagit hårt på branscher inom tjänstesektorn. Hotell- och restaurangverksamhet minskade sin omsättning med 32 procent första kvartalet 2021 jämfört med första kvartalet 2020. För Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster med mera låg omsättningen 21 procent lägre första kvartalet 2021 jämfört med nivån året innan. Kultur, nöje och fritid samt Transport och magasinering är två andra branscher som drabbats hårt. För dem sjönk omsättningen med nio respektive sju procent första kvartalet 2021. I slutet av artikeln finns en excelfil som innehåller mer detaljerade uppgifter över omsättningsutvecklingen för olika branscher och jämförelseperioder.

Många branscher har återhämtat sig

I slutet på första kvartalet 2020 slog coronakrisen till, vilket visar sig i en nedgång i omsättningssiffror andra kvartalet. För Hotell- och restaurangverksamhet och Transport och magasinering går det att se en antydning till inbromsning redan första kvartalet. Tillverkning, Handel, och Transport följer den aggregerade omsättningsutvecklingens kurva med ett tydligt dropp i omsättning andra kvartalet 2020, följt av en succesiv återhämtning i efterföljande kvartal. Som framgår av den aggregerade omsättningsutvecklingen var omsättningen i slutet av 2020 i stort sett återställd, med endast en procent under 2019 års nivå. Första kvartalet 2021 landade den totala omsättningen en halv procent över nivån 2020.

Byggverksamhet sticker ut och visar en omsättningsutveckling som inte föll i andra kvartalet 2020, men som däremot sakta men säkert dalar över tidsperioden. Första kvartalet 2021 minskade branschen sin omsättning med två procent jämfört med samma kvartal året innan. Handeln har legat relativt stabilt över tidsperioden. Omsättningen gjorde en dipp i andra kvartalet 2020, men i tredje kvartalet var den nästan oförändrad jämfört med året innan, för att första kvartalet 2021 landa på tre procent över 2020 års nivå motsvarande kvartal.

Tillverkningsindustrin tappade 14 procent andra kvartalet 2020 men återhämtade sig så pass att omsättningen låg på samma nivå i slutet av 2020 som den gjorde 2019. I början på 2021 låg industrins omsättning en procent över 2020 års nivå. Transportsektorn tappade 17 procent i omsättning andra kvartalet 2020 och har successivt återhämtat sig i efterföljande kvartal. Första kvartalet 2021 låg sektorn sju procent under nivån motsvarande kvartal 2020.

Hotell- och restaurangverksamhet visar en hackig utveckling över tidsperioden. Omsättningen föll skarpt med drygt 40 procent i andra kvartalet 2020 följt av en viss återhämtning i tredje kvartalet, för att sedan backa igen fjärde kvartalet. Tillbakagången i fjärde kvartalet sammanfaller med de restriktioner som infördes under hösten 2020 för att minska smittspridningen.

Tillverkningsindustrin bidrog mest till nedgången

Tillverkning står för en stor del av näringslivets omsättning. Med en nedgång på sex procent senaste året (2020 K2–2021 K1) bidrog branschen mest till nedgången räknat i kronor. Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster och Transport och magasinering har även de varit betydande för minskningen totalt sett. Många branscher som procentuellt sett tappat mycket, som Kultur, nöje och fritid, har haft en mindre påverkan på ekonomin i stort.

Branscherna som gick sämst respektive bäst

Coronakrisen har slagit olika på enskilda branscher, många har drabbats negativt samtidigt som en del har ökat sin omsättning i olika skeden. Sämst har det gått för Resebyrå- och researrangörsverksamhet med mera som tappade 88 procent i omsättning under perioden 2020 kvartal två till 2021 kvartal ett, jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Det är främst branscher kopplade till besöksnäring, resande och andra kontaktnära branscher som påverkats mest negativt. En följdeffekt av coronakrisen är förändringar i efterfrågan på olika varor och tjänster. Det kan vara en förklaring till den minskade produktionen för vissa tillverkningsbranscher.

Bäst procentuellt sett gick det för Utvinning av metallmalmer, en delbransch inom Utvinning av mineral, som ökade sin omsättning med 19 procent under perioden 2020 kvartal två till 2021 kvartal ett. Omsättningsökningen sammanfaller med stigande råvarupriser, där prisökningen på metaller varit särskilt framträdande.

Det har också gått bra för Post- och kurirverksamhet¸ vars omsättning ökade med 18 procent. Det kan förklaras av att Postorderhandel och detaljhandel på Internet ökade sin omsättning senaste året. E-handeln har sedan tidigare varit växande, men fick en extra skjuts när coronakrisen slog till. Vi ser även att det gått bra för Tillverkning av datorer med mera och olika slags trävaror. Mycket tid har tillbringats i hemmet senaste året, där man kan tänka sig att datorer och diverse hemmabyggeprojekt har sysselsatt fler än vanligt. Utvecklingen vad gäller omsättning har även varit positiv för vård, omsorg, hälso- och sjukvård.

Stor nedgång för taxinäringen

För Taxitrafik sjönk omsättningen kraftigt med 37 procent när pandemin slog till. Siffrorna över utvecklingen för några kundnära branscher indikerar att coronakrisen gav utslag på omsättningen redan i första kvartalet. Likt det branschövergripande mönstret skedde det en återhämtning i tredje kvartalet, men omsättningen stannade på lägre nivåer jämfört med 2019. Det gäller dock inte för Tandläkarverksamhet, som i tredje kvartalet 2020 hade en omsättning som till och med låg tre procent över nivån 2019.

Gemensamt för dessa kundnära branscher är att utvecklingen i fjärde kvartalet 2020 bromsade in, med undantag för Kroppsvård. För Hår- och skönhetsvård bromsade omsättningen inte bara in, utan minskade igen nästan lika djupt ner som under andra kvartalet 2020. Sannolikt är det ett resultat av coronakrisens andra våg och de hårdare restriktioner som infördes i samband med den. Tandläkarverksamhet startade 2021 starkt med en omsättning som låg tolv procent över nivån året innan. För övriga visar utvecklingen fortfarande negativa siffror, men med rörelse åt det positiva hållet.

Hur går det för Sveriges besöksnäring?

Detta avsnitt tittar särskilt på besöksnäringens omsättningsutveckling. Coronakrisen och införda restriktioner har påverkat förutsättningarna för resande och turismrelaterade aktiviteter, som ofta innefattar fysiska möten och dessutom riskerar sprida smitta mellan olika regioner. Efterfrågan i stora delar av besöksnäringen har därmed sjunkit kraftigt, vilket medfört negativa ekonomiska effekter.

För att följa besöksnäringens utveckling över tid har vi använt de delbranscher som ingår i turismräkenskaperna (se länk till excelfil längst ner i artikeln). Här har vi av metodmässiga skäl inkluderat hela branschens omsättning, till skillnad från turismräkenskaperna som bara tar med den andel av branschen som är kopplad till turism. De ingående branscherna berörs mer eller mindre av turism och resande. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer, därefter följer luftfarten. För till exempel hotell- och restaurang kommer en stor andel av konsumtionen även från lokalbefolkningen, som alltså inte ingår i turismen.

Handeln med dagligvaror, sällanköpsvaror och drivmedel redovisas separat då de inte ingår i turismräkenskaperna enligt den internationella standarden. Inom varuhandeln är turismens andel av det totala förädlingsvärdet liten, men eftersom handeln i sig är stor blir summorna ändå betydande. I vissa områden kan turismens andel av handeln vara mycket stor, till exempel vid gränsen till Norge. Även för varuhandeln inkluderar vi här hela branschens omsättning.

Coronakrisens effekter på besöksnäringen kan delas in i fyra huvudsakliga förändringsmönster: utländsk turism i Sverige, svensk turism utomlands, svensk turism i Sverige, och andra konsumtionsförändringar till följd av pandemin. Minskad utländsk turism i Sverige påverkar bland annat boendeanläggningar och gränshandeln, medan minskad svensk turism utomlands främst påverkar resebyråtjänsterna. Svensk turism i Sverige kan både ge minskningar och i vissa fall ökningar. Exempelvis kan vi anta att utnyttjandet av fritidshus i Sverige har ökat.

Nästan halverad omsättning under coronaåret

I de branscher som ingår i den här redovisningen av besöksnäringen, baserat på företag som omsätter minst en miljon kronor, var omsättningen under perioden andra kvartalet 2020 till första kvartalet 2021 47 procent lägre än föregående år (2019 K2–2020 K1).

Fortfarande stora effekter av coronakrisen

Redan under första kvartalet 2020 vittnar siffrorna om att coronakrisen hade effekt på besöksnäringen. Besöksnäringen backade med åtta procent i omsättning medan övriga näringslivet hade en positiv utveckling. Under andra kvartalet 2020 föll besöksnäringens omsättning med hela 56 procent, jämfört med 7 procent för övriga näringslivet. En viss återhämtning skedde för besöksnäringen i tredje kvartalet, men fortfarande var omsättningen nästan halverad jämfört med motsvarande kvartal 2019. I fjärde kvartalet 2020, när andra vågen kom, sjönk omsättningen åter nästan lika djupt ned som under andra kvartalet. För övriga näringslivet var omsättningen i slutet av året till och med lite högre än året innan och fortsatte stiga i första kvartalet 2021. Besöksnäringen återhämtade sig något i första kvartalet 2021 men låg fortfarande 43 procent lägre jämfört med första kvartalet 2020.

Störst omsättningstapp för resebyråer och researrangörer

Gemensamt för alla branschkategorier inom besöksnäringen är en negativ omsättningsutveckling senaste året samt senaste kvartalet. Allra sämst gick det för Resebyrå- och researrangörs­verksamhet och Lufttransport (passagerartrafik) som under perioden andra kvartalet 2020 till första kvartalet 2021 hade drygt 80 procent lägre omsättning än föregående år (2019 K2–2020 K1). Omsättningsminskningen mätt i kronor var störst för Resebyrå- och researrangörs­verksamhet, följt av Logiverksamhet, Restaurang och caféverksamhet och Lufttransport.

Varierande grad av återhämtning första kvartalet 2021

Det är stora aggregerade omsättningstapp för flera av besöksnäringsbranscherna. Baserat på utvecklingen första kvartalet 2021 ser utvecklingen åtminstone ut att gå i rätt riktigt för flera av branscherna. Sjöfarten är en av dessa, vars utveckling i senaste kvartalet är mindre dramatisk än sett till senaste året. Sport och fritid, som förhållandevis varit mindre drabbad av krisen enligt omsättningssiffrorna, ser också ut att ha återhämtat sig första kvartalet 2021 och ligger endast två procent under nivån samma period förra året.

Varuhandeln är mindre drabbad

Inom varuhandeln var omsättningsutvecklingen positiv för Dagligvaruhandel och Sällanköpsvaruhandel. Handeln som redovisas här inkluderar generellt bara handel som sker på plats, medan handel som sker på distans via postorder och partihandel inte är med. Trots att gränshandeln mer eller mindre har upphört senaste året tyder siffrorna på att andra delar av handeln gått bra. En högre prioritering av hemmiljön, till följd av ändrade konsumtionsmönster under coronakrisen, syns till exempel i siffrorna för dagligvaru- och bygghandeln. Däremot var omsättningsutvecklingen för Drivmedelshandel negativ, vilket kan förklaras av ett minskat resande under coronakrisen.

Om statistiken

Data över lönesummor beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB) utifrån arbetsställets län och en modellberäkning där ett företags lönesumma divideras med antal anställda räknas upp per arbetsställe och summeras per län. Antal sysselsatta per län är hämtat från SCB Arbetskraftsundersökning (AKU) regionala tabeller.

Produktionsindikatorn är beräknad utifrån årlig bruttoregionalprodukt (SCB) och för 2007—2019 fördelad per kvartal med hjälp av lönesummorna och antal sysselsatta per län, samt framskriven till 2020 kvartal 1 med löner och sysselsatta. En beräkning per län. Beräkningarna bygger på metoden i Chow och Lin (1971) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och är utförda i R med funktionen td från paketet tempdisagg.

Data över omsättning kommer från SCB:s momsregister. Endast företag som omsätter minst en miljon kronor är inkluderade. Det är en förutsättning för att kunna följa utvecklingen kvartalsvis och inte bara årsvis. Totalt finns 606 branscher (SNI4) representerade i underlaget.

Omsättningsutvecklingen per kvartal mäts genom att jämföra med motsvarande kvartal föregående år. De årsvisa uppgifterna är en sammanställning baserat på de fyra senaste kvartalen med tillgängliga data. I den här artikeln summeras kvartalen 2020 K2 till 2021 K1 och jämförs med 2019 K2 till 2020 K1.

Ladda ned filer mer mer information

Statistikfil Excel, 81.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Branschnyckel för Besöksnäringen Excel, 20.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Erik Hegelund
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 9346

Filippa Egnér
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 9696