Tillväxtverket
Vy över mindre stad.

Sårbara kommuner

De kommuner som är särskilt sårbara vid företagsnedläggningar är främst koncentrerade till vissa delar av Sverige. Bergslagen och Glasriket i Småland är exempel på sådana områden.

Det visar en genomgång av graden av sårbarhet i Sveriges 290 kommuner som Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv gjort. I studien rangordnas Sveriges kommuner efter sårbarhet.

Ladda ner rapporten Sårbara kommuner 2016PDF

Enskilda kommuners sårbarhet har varit en återkommande fråga åtminstone sedan 1970-talets industrikriser. Under 2000-talet har kommuners sårbarhet alltmer kommit att handla om att globaliseringen ökat i tempo. Frågan har studerats i antal rapporter, senast år 2011 av Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv.

Nytt område med sårbara kommuner i nedre Norrlands inland

Resultaten i 2016 års undersökning visar att mycket av den övergripande bilden av sårbarhet från 2011 års undersökning finns kvar. Det gäller bland annat Bergslagen och Glasriket i Småland som uppvisar en koncentration av sårbara kommuner. Ett nytt sammanhängande område med sårbara kommuner framträder i nedre Norrlands inland. Störst antal sårbara kommuner hittar vi i Västra Götlands län, följt av Värmlands och Örebro län.

Många kommuner är inte längre sårbara

Jämfört med 2011 års studie är närmare en fjärdedel av de sårbara kommunerna inte längre sårbara. Samtidigt har dessa ersatts med andra sårbara kommer. Detta tyder på att det finns en betydande dynamik och att kommuner som en gång klassificerades som sårbara inte nödvändighetsvis kommer att fortsätta att vara det. Detta visar på utvecklingskraft och potential för förändring i många svenska kommuner. Särskilt tycks ökad pendling och ökat företagande ha bidragit till denna utveckling.

Nytt breddat mått på sårbarhet

Tidigare undersökningar har främst fokuserat på kommunernas beroende av större tillverkningsföretag, medan faktorer som påverkar möjligheten för nya och växande företag att skapa ny sysselsättning inte har beaktats. I denna studie påverkas även sårbarhet av företagandets omfattning, det lokala företagsklimatet, möjligheterna till pendling samt andel av kommunens befolkning som är i arbete.

Så här har vi räknat

Rankingen av sårbara kommuner bygger på ett antal faktorer. Dessa har viktats på följande sätt:

Beroende (vikt 1/3)

  • Hur många företag behövs i en kommun för att nå halva lönesumman i det privata näringslivet?

Arbetsmarknaden (vikt 1/3)

  • Andel av befolkningen som arbetar
  • Utpendling

Företagande (vikt 1/3)

  • Antal privata arbetsgivare per 1000 invånare
  • Nyföretagande per 1000 invånare
  • Samlad bedömning av det lokala företagsklimatet

De 100 kommuner som har högst värden för sårbarhet har sedan delats in i tre grupper:

  • Genuint sårbara kommuner (33 kommuner)
  • Kommuner med medelhög sårbarhet (33 kommuner)
  • Måttligt sårbara kommuner (34 kommuner)

Ladda ned 2011 års rapport om sårbara kommunerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Sten Axelsson

Telefon: 08-681 66 43