Sårbara kommuner

De kommuner som är särskilt sårbara vid företagsnedläggningar är främst koncentrerade till vissa delar av Sverige. Bergslagen och Glasriket i Småland är exempel på sådana områden.

Här finns rapporten Sårbara kommuner

Många kommuner är inte längre sårbara

Jämfört med 2011 års studie är närmare en fjärdedel av de sårbara kommunerna inte längre sårbara. Samtidigt har dessa ersatts med andra sårbara kommer. Detta tyder på att det finns en betydande dynamik och att kommuner som en gång klassificerades som sårbara inte nödvändighetsvis kommer att fortsätta att vara det. Detta visar på utvecklingskraft och potential för förändring i många svenska kommuner. Särskilt tycks ökad pendling och ökat företagande ha bidragit till denna utveckling.

Nytt breddat mått på sårbarhet

Tidigare undersökningar har främst fokuserat på kommunernas beroende av större tillverkningsföretag, medan faktorer som påverkar möjligheten för nya och växande företag att skapa ny sysselsättning inte har beaktats. I denna studie påverkas även sårbarhet av företagandets omfattning, det lokala företagsklimatet, möjligheterna till pendling samt andel av kommunens befolkning som är i arbete.

Så här har vi räknat

Rankingen av sårbara kommuner bygger på ett antal faktorer. Dessa har viktats på följande sätt:

Beroende (vikt 1/3)

• Hur många företag behövs i en kommun för att nå halva lönesumman i det privata näringslivet?

Arbetsmarknaden (vikt 1/3)

• Andel av befolkningen som arbetar
• Utpendling

Företagande (vikt 1/3)

• Antal privata arbetsgivare per 1000 invånare
• Nyföretagande per 1000 invånare
• Samlad bedömning av det lokala företagsklimatet
  

De 100 kommuner som har högst värden för sårbarhet har sedan delats in i tre grupper:

• Genuint sårbara kommuner (33 kommuner)
• Kommuner med medelhög sårbarhet (33 kommuner)
• Måttligt sårbara kommuner (34 kommuner)

Ladda ned 2011 års rapport om sårbara kommuner Pdf, 911.8 kB, öppnas i nytt fönster.