Tillväxtverket

Regionalt index för internationalisering

Tillväxtverkets regionala internationaliseringsindex är ett sätt att illustrera hur internationellt integrerade olika regioner är vad gäller handel, näringsliv, arbetsmarknad och turism. Indexet gör det möjligt att följa hur internationaliseringen utvecklas över tid i olika regioner (län) och vad som är drivande bakom internationaliseringen.

Internationalisering är en viktig och betydande faktor för Sveriges ekonomi. Vår export utgör motsvarar 44 procent av BNP och 1,5 miljoner är anställda i de exporterande företagen. I Sverige finns det nästan 16 500 utlandsägda företag som tillsammans har över 680 000 anställda. Många associerar utrikeshandel och internationalisering med större företag men det är minst lika viktigt för små och medelstora företag. Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet visar att nästan vart femte av de små och medelstora företagen exporterar. Denna undersökning visar också att små och medelstora företag som är internationella har högre tillväxtvilja, starkare framtidstro, är mer innovativa och digitaliserade än andra företag.

Internationalisering är relevant i flera aspekter än bara antal exporterande företag och utlandsägda företag. En viktig del av internationalisering är turismen, vars omfattning bland annat återspeglar regionens attraktionskraft i ett internationellt perspektiv. För att fånga upp de olika aspekterna har Tillväxtverket därför konstruerat ett index som möjliggör en översiktlig bild av hur internationaliseringen ser ut och utvecklas på regional nivå.

Vad mäter internationaliseringsindexet?

Internationaliseringsindexet består av tre olika delar: Handel, Arbetsmarknad och näringsliv samt Turism. De olika delarna i indexet illustrerar exportens och utländska företags betydelse för regionen (länet), exportintensiteten och betydelsen av utländsk turism för regionen. Indexet är inte ett absolut mått på regionens internationalisering utan visar på regionens relativa position jämfört med den bäst och sämst presterande regionen för den aktuella variabeln. Den region som har högst värde för den aktuella variabeln tilldelas värdet 100 och regionen med lägst värde tilldelas värdet 0. Sedan vägs de olika variablerna ihop till ett delindex som i sin tur vägs ihop till ett totalindex över internationalisering. För en mer utförlig beskrivning av metod och data, se inforuta och tabell i slutet av artikeln.

Internationaliseringsindex - Beskrivning av delindex, variabler och vikter

Delindex

Variabler

1. Handel – Exportens betydelse för regionen (delindexets vikt 50%)

1a. Varuexport per capita (variabelns vikt 70%)


1b. Tjänsteexport per capita (variabelns vikt 30%)

2. Arbetsmarknad och näringsliv – Internationella företags betydelse och exportintensiteten i näringslivet ( delindexets vikt 40%)

2a. Andel anställda i utländska arbetsställen i regionen (variabelns vikt 25%)


2b. Andel utländska arbetsställen i regionen (variabelns vikt 25%)


2c. Andel exporterande små och medelstora företag (variabelns vikt 50%)

3. Turism – Regionens attraktionskraft i ett internationellt perspektiv (delindexets vikt 10%)

3a. Antal utländska gästnätter per capita (variabelns vikt 100%)

Totalt internationaliseringsindex

Det totala internationaliseringsindexet ger en översiktlig bild av hur regionerna placerar sig i förhållande till den bäst presterande regionen. Förändringarna över tid bör ses som en indikation på om regionen närmar sig eller kommer längre ifrån den bäst och sämst presterande regionen, inte som ett absolut mått på regionens internationalisering.

Länen med högst indexvärde år 2020 var Västra Götaland följt av Kronoberg och Stockholm. Det är samma län som ligger i toppen 2020 som 2016 när man jämför indexvärden. Däremot har det skett större förändringar för vissa andra län. Ett sådant är Värmland där utebliven turism och minskad tjänsteexport som följd av coronakrisen drog ner indexvärdet i betydande utsträckning.

Totalindex 2020

Regionalt internationaliseringsindex för olika län år 2020
 Västra GötalandKronobergStockholmJönköpingSkåneBlekingeNorrbottenÖrebroDalarnaÖstergötlandVärmlandVästmanlandVästernorrlandSödermanlandVästerbottenKalmarHallandUppsalaJämtlandGävleborgGotland
Totalindex år 202078,676,175,062,362,261,559,158,249,249,247,246,145,844,641,840,836,535,834,825,810,3

Förändring indexenhet 2016-2020

Regionalt internationaliseringsindex för olika län år 2020
 SödermanlandNorrbottenVästernorrlandJämtlandGotlandVästerbottenÖrebroStockholmSkåneUppsalaBlekingeKronobergKalmarÖstergötlandDalarnaJönköpingVästra GötalandGävleborgHallandVästmanlandVärmland
Förändring indexenheter 2016-202012,89,06,96,86,75,64,62,92,61,91,91,1-0,3-0,4-0,9-1,7-3,3-5,6-7,2-9,1-17,1

Vad driver resultaten i olika län?

Genom att titta på de olika delarna i indexet kan vi se vad som driver resultatet för respektive region och vad som förklarar skillnaden mellan regionerna. Som exempel kan vi titta på Blekinge och Skåne. Dessa regioner har närliggande resultat sett till det totala indexet. När vi tittar på de olika delarna i indexet kan vi konstatera att internationaliseringen ser olika ut i de båda regionerna. För Blekinge drivs resultatet främst av handel och i mindre utsträckning av arbetsmarknad och näringsliv. För Skåne drivs resultatet tvärtom i större utsträckning av arbetsmarknad och näringsliv snarare än handel.

Västra Götaland och Stockholm är Sveriges två största exportlän. Det är därför inte överraskande att delindexet Handel är drivande bakom dessa läns totalindex. Även för Kronoberg är Handel drivande för totalindexet. Kronoberg har en hög export för både varor och tjänster sett till befolkningsmängden i länet. Skåne placerar sig högst inom delindexet Arbetsmarknad och näringsliv. Resultatet förklaras främst av att utlandsägda företag utgör en viktig del av näringslivet i Skåne och att regionen har en hög andel exporterande små och medelstora företag. Norra Sverige har en stark internationell attraktionskraft när det gäller utländsk turism. Bland annat så placerar sig Jämtland och Norrbotten högst i delindexet Turism. År 2020 hade dessa båda län 1,6 utländska gästnätter per capita, vilket är långt över genomsnittet för samtliga län som ligger på på 0,6 utländska gästnätter per capita.

Uppdelat på delindex

Delindex för internationalisering 2020 för olika län
 Västra GötalandKronobergStockholmJönköpingSkåne BlekingeNorrbottenÖrebroDalarnaÖstergötlandVärmlandVästmanlandVästernorrlandSödermanlandVästerbottenKalmarHallandUppsalaJämtlandGävleborgGotland
Arbetsmarknad och näringsliv36,629,036,032,239,522,811,831,917,725,521,621,322,327,520,921,620,918,919,57,25,2
Turism2,04,33,42,02,02,79,70,47,20,93,30,10,91,02,12,61,40,010,00,44,7
Handel40,042,935,628,120,836,037,625,924,422,822,424,722,716,018,916,614,316,85,318,30,5

Utveckling över tid

I nedanstående diagram redovisas tidsserien för respektive region (län) avseende totalindex. Förändringarna i indexet drivs delvis av relationen till länen med högst respektive lägst indexvärde per år, men även av uppdateringar av underliggande data. Den första faktorn uppstår eftersom indexet mäter det relativa avståndet länet har till de län som har högst respektive lägst värden. För att exemplifiera innebär det att om länet med högst värde förbättrar sitt indexvärde, medan de andra står kvar på samma värden, ökar avståndet och således blir de andra länens indexvärden lägre. Men även uppdateringar av den underliggande statistiken innebär att indexet förändras för den aktuella tidpunkten då statistiken uppdateras. Exempelvis uppdateras viss statistik vart tredje år. För de år då statistiken inte uppdateras imputeras värdena, dvs. om värdet inte uppdaterats för 2020 används värdet från föregående år. När således statistiken uppdateras får detta effekt på det aktuella årets indexvärde.

Från tidsserierna ser vi att länens internationaliseringsutveckling är relativt stabil över tid. Vi kan däremot konstatera att coronakrisen inneburit att en del län påverkats mer än andra vilket inneburit förändringar i rangordningen bland länen.

Totalindex

Totalt internationaliseringsindex i olika län 2016-2020
 20162017201820192020
Blekinge59,655,459,356,261,5
Dalarna50,138,239,943,149,2
Gotland3,712,111,211,710,3
Gävleborg31,425,726,726,925,8
Halland43,734,035,035,436,5
Jämtland28,026,726,626,834,8
Jönköping64,060,460,861,462,3
Kalmar41,240,442,044,640,8
Kronoberg75,155,958,460,176,1
Norrbotten50,153,455,959,859,1
Skåne59,658,259,159,362,2
Stockholm72,166,269,071,375,0
Södermanland31,831,332,333,944,6
Uppsala33,931,831,533,035,8
Värmland64,456,558,755,547,2
Västerbotten36,341,241,642,841,8
Västernorrland39,034,837,539,145,8
Västmanland55,244,645,543,246,1
Västra Götaland81,980,282,682,678,6
Örebro53,647,347,348,658,2
Östergötland49,645,045,946,249,2

Metod

Internationaliseringsindexet är uppbyggt kring tre delar, delindex, som vardera utgörs av en till tre variabler. Indexet är viktat både utifrån de tre delarnas betydelse för totalindexet och de enskilda variablernas betydelse för delindexet.

För att beräkna internationaliseringsindexet normaliseras först alla variabler till samma skala mellan 0 och 100. Fördelen med metoden är att det relativa avståndet mellan varje region bibehålls samtidigt som det går att kombinera enskilda variabler till ett indexvärde. Därefter viktas alla normaliserade variabler och summeras till ett indexvärde för respektive region (län).

Som robusthetstest har vi även beräknat ett oviktat index. I stora drag är resultaten snarlika för båda beräkningarna, vilket tyder på att viktningen inte snedvrider indexet.

Mer information om metod och data Pdf, 263.2 kB.

Datakällor - Den statistik som ligger till grund för indexet kommer uteslutande från offentliga källor. För de år då statistik fattas har föregående års värde imputerats.

Variabel

Källa

Frekvens

Tidsperiod

Varuexport

Tillväxtverket

Årligen

2016-2020

Tjänsteexport

Tillväxtverket

Årligen

2016-2020

Anställda i utländska arbetsställen

Tillväxtanalys

Årligen

2016-2019

Utländska arbetsställen

Tillväxtanalys

Årligen

2016-2019

Exporterande små och medelstora företag

Tillväxtverket

Vart tredje år

2017 och 2020

Utländska gästnätter

Tillväxtverket

Årligen

2016-2020

Befolkning

SCB

Årligen

2016-2020

Kontakt

Olle Grünewald
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Tel: 08-681 9472

Tor Desax
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Tel: 08-681 0750