Tillväxtverket

Ny regional exportstatistik för varor och tjänster

Vilket län har högst tjänsteexport? Hur stor är varuexporten från Norrbotten? Dessa frågor har tidigare varit svåra att besvara, men det är nu möjligt tack vare ny regional exportstatistik som Tillväxtverket tagit fram tillsammans med SCB. Den nya statistiken presenteras här.

SCB:s regionala exportstatistik har tidigare endast omfattat varuexport och utgått från var företagets huvudkontor är beläget. Den nya statistiken utgår i stället från var produktionen av exporten faktiskt sker. Nedan redovisas den nya regionala exportstatistiken för varor och tjänster för åren 2016–2020. Den statistik som presenteras här ersätter den regionala varuexportstatistik som Tillväxtverket tidigare tagit fram i samarbete med Bisnode.

Storstadslänen står för den största varuexporten

Västra Götalands län hade det största varuexportvärdet år 2020 med 301 miljarder kronor följt av Stockholms län med 278 miljarder kronor och Skåne län med 117 miljarder kronor. Lägst varuexportvärde hade Jämtlands och Gotlands län.

Mätt per invånare hade Norrbotten det största varuexportvärdet

Om man ska kunna jämföra hur internationaliserat näringslivet är i olika regioner behövs dock ett mer relativt mått som tar hänsyn till länens storlek. Vi har därför valt att även sätta varuexportvärdet i relation till antalet invånare i respektive län.

Det visar sig att Norrbotten är det län som hade högst varuexportvärde per invånare år 2020 med 190 000 kronor. Därefter följer Kronobergs län med 181 000 kronor, Blekinge med 177 000 kronor och Västra Götaland med 174 000 kronor. Jämtland och Gotland är de län som har lägst varuexportvärde även om man sätter detta i relation till befolkningens storlek.

Norrbotten hade störst ökning i varuexportvärdet 2016–2020

Under perioden 2016–2020 ökade varuexportvärdet i samtliga län. Norrbotten är det län som har haft den största ökningen av exportvärdet under perioden 2016–2020. Här har varuexportvärdet ökat med hela 50 procent jämfört med 20 procent för riket som helhet. Även Stockholms och Hallands län har haft en stark utveckling, medan ökningen har varit minst i Gotlands, Västmanlands och Värmlands län.

Sett enbart till perioden 2019–2020 minskade varuexportvärdet på riksnivå med 6 procent, och flertalet län hade en negativ utveckling. Norrbottens och Värmlands län hade den bästa utvecklingen med en ökning på 4 procent. Sämst var utvecklingen i Dalarnas och Kalmar län med en minskning med 15 procent respektive 17 procent.

Stockholms län står för hälften av tjänsteexporten

När det gäller tjänsteexporten står storstadslänen för över 80 procent av exportvärdet. Enbart Stockholms län stod år 2020 för 49 procent av tjänsteexporten, vilket motsvarar 277 miljarder kronor. Därefter följer Västra Götalands län med 115 miljarder kronor och Skåne län med 74 miljarder kronor.

Stockholms och Kronobergs län har störst tjänsteexport per invånare

Om vi i stället fördelar tjänsteexportvärdet per invånare förändras bilden något. Kronobergs län får nu det näst högsta tjänsteexportvärdet med 77 000 kronor år 2020 efter Stockholms län som hade ett tjänsteexportvärde på 116 000 kronor. Lägst tjänsteexportvärde per invånare hittar vi i Södermanlands län.

Storstadslänen hade även det största tjänsteexportvärdet av resor

Posten Resor i tjänsteexporten utgörs av utländsk konsumtion i Sverige. Även här ligger storstadslänen i topp. Men även Norrbottens, Dalarnas och Jämtlands län redovisar höga värden.

Kraftigt fall i Västra Götaland när det gäller tjänsteexport i form av resor

Mellan 2019 och 2020 minskade utländsk konsumtion i samtliga län. Störst procentuell nedgång hade gränslänen Västra Götalands län med 69 procent följt av Värmlands län med en minskning på 67 procent. På riksnivå var minskningen 54 procent.

Om den nya regionala exportstatistiken

Regional exportstatistik från SCB har tidigare endast omfattat varuexport och utgått från var företagets huvudkontor är beläget. Därför gav Tillväxtverket och Utrikesdepartementet i slutet av 2020 i uppdrag till SCB att utveckla statistiken gällande den regionalt fördelade exporten. Delar av denna statistik har nu levererats och presenteras här.

Den nya statistiken beskriver var i Sverige produktionen sker av de varor/tjänster som exporteras. Modellen som används tar hänsyn till hur många som är anställda på de respektive arbetsställen som ett företag har. Om ett företag har två arbetsställen där det jobbar totalt 100 personer och det första arbetsstället har 60 stycken anställda och det andra arbetsstället har 40 stycken anställda så kommer fördelningen av export­värdena vara 60 respektive 40 procent på de två arbetsställena. Detta gör att län som har många produktionsenheter men få huvudkontor får ett högre exportvärde. Detta gäller till exempel Gotlands, Västerbottens, Värmlands och Blekinge län. Däremot får Stockholms län ett lägre exportvärde eftersom det finns många huvudkontor i detta län.

Detta gör att statistiken ger en mer rättvisande bild av regionens betydelse för exporten och exportens betydelse för regionen. För mer information om metod och urval se länkar till SCB:s metoddokumentation nedan.

Tidigare publicerad statistik

I SCB:s hittillsvarande statistik har hela varuexportvärdet fördelats på det län där företagets huvudkontor ligger. I den nya statistiken som presenteras här fördelas ett företags exportvärde på dess olika arbetsställen i relation till antalet anställda i de fall företaget har flera arbetsställen.

Den tidigare publicerade regionala varuexportstatistiken har enbart fördelats geografiskt på det län där företagens juridiska enhets huvudsakliga arbetsställe återfinns. Detta gav en bild av utrikeshandeln per region baserat på var huvudkontoren är placerade. Om man vill veta var produktionen av exportprodukterna i landet sker ger detta ingen komplett bild. För att kunna studera exempelvis hur viktig en region är för Sveriges export eller hur viktig exporten är för regionen behövs därför statistik som redovisar var i landet som produktionen av det som exporteras sker.

I den tidigare publicerade regionala exportstatistiken har tjänsteexporten helt saknats. Detta har varit en brist inte minst eftersom tjänsteexporten står för drygt 30 procent av den totala exporten och är den över tid snabbast växande exportsektorn i Sverige. Enligt statistik från OECD finns över hälften av antalet jobb som understöds av export inom tjänstesektorn. Liksom för varuexporten finns det ett stort behov av att få en tydligare bild av var i landet tjänsteexporten produceras.

Kontakt

Olle Grünewald
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Tel: 08-681 9472

Jan Persson
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Tel: 08-681 9184