Tillväxtverket
Vy över mindre stad.

Kommuners sårbarhet 2022

Tillväxtverket och Svenskt Näringslivs senaste rapport om sårbara kommuner visar att sårbarheten vid företagsnedläggningar har minskat i nästan alla kommuner i landet. Rapporten, som genomförs för tredje gången, studerar kommuners sårbarhet och förutsättningar för återhämtning efter större nedläggningar eller andra kriser.

Ladda ner rapporten Kommuners sårbarhet vid företagsnedläggningar

Beroende behöver inte betyda sårbarhet

Bergslagen med omnejd är det område i Sverige som har störst koncentration av sårbara kommuner. Flertalet av dessa kommuner har också ett högt beroende av enskilda större företag. Men ett högt beroende gör inte nödvändigtvis att en kommun är sårbar. I ett område runt Vänern och Vättern har ett antal kommuner ett högt beroende men klassas ändå inte som sårbara. Också runt Umeå finns ett sådant område. Dessa kommuner har en god arbetsmarknad och goda förutsättningar för pendling och företagande, vilket talar för att de har goda förutsättningar för att klara större neddragningar.

Utvecklad modell och företagsnedläggningar

Till skillnad från tidigare rapporter, där sårbarheten studerades under enskilda år, presenteras denna gång en tidsserie som sträcker sig från 2009 till 2018. För att kunna jämföra utvecklingen över tid används också ett sårbarhetsindex. Förändringarna i modellen har gjort det möjligt att analysera utvecklingen i kommuner som har upplevt större nedläggningar eller neddragningar under perioden. Analysen visar att större neddragningar förekommer i alla delar av Sverige men är vanligare i sårbara kommuner.

Så har vi räknat

Klassificeringen av sårbara kommuner bygger på sex indikatorer indelat i tre kategorier. Dessa har viktats på följande sätt:

Beroendet av enskilda företag (vikt 1/3)

  • Hur många företag som behövs för att nå halva lönesumman i det privata näringslivet i kommunen

Arbetsmarknaden (vikt 1/3)

  • Andel av befolkningen som är sysselsatta
  • Andel förvärvsarbetare som pendlar över kommungränsen

Företagandet (vikt 1/3)

  • Antalet privata arbetsgivare per 1000 invånare i kommunen
  • Samlad bedömning av det lokala företagsklimatet
  • Antal nystartade företag per 1000 invånare i kommunen

De 100 kommuner som har lägst bärkraft klassas som sårbara och delas in i tre grupper:

  • Hög sårbarhet (33 kommuner)
  • Medelhög sårbarhet (33 kommuner)
  • Måttlig sårbarhet (34 kommuner)

Tidigare rapporter

Sårbara kommuner 2016

2011 års rapport om sårbara kommuner Pdf, 911.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Tor Desax
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Tel: 08-681 0750