Tillväxtverket

Fler arbetar i arbetsintegrerande sociala företag

Ny statistik visar att dubbelt så många arbetar i arbetsintegrerande sociala företag och antalet företag ökar. Tidigare har det varit svårt att få fram uppgifter om dessa företag. Nu har SCB tagit fram statistik baserat på 350 företag i Tillväxtverkets frivilliga förteckning på webbsidan sofisam.se

Arbetsintegrerande sociala företag driver som andra företag näringsverksamhet för att utveckla, producera och sälja varor eller tjänster. Men till skillnad från andra företag har arbetsintegrerande sociala företag som övergripande mål att skapa arbete åt personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Dessa företag har alltså alltid minst två affärsidéer.

Det finns ingen särskild juridisk form för arbetsintegrerande sociala företag. De kan organiseras och ägas på fler olika sätt och de använder olika företagsformer vilket gör dem svåra att identifiera i SCB:s databaser. Den förteckning över arbetsintegrerande sociala företag som finns på webbplatsen sofisam.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är den data som är tillgänglig och mest heltäckande.

Statistik om arbetsintegrerande sociala företag i pdf-formatPDF

Antalet företag har fördubblats

Det fanns 174 organisationer som räknades som arbetsintegrerande sociala företag år 2009. År 2016 hade detta antal ökat till 350 företag. Antalet nystartade arbetsintegrerande sociala företag är dock högre än ökningen med 176 eftersom förteckningen i Sofisam visar på att ca 60–70 företag avvecklats under perioden.

Majoriteten är ekonomiska föreningar

Den vanligaste juridiska formen var både 2009 och 2016 ekonomiska föreningar, följt av ideella föreningar och aktiebolag. Ekonomiska föreningar är också den företagsform som ökat mest i antal och i andel, från 55 procent år 2009 till 63 procent år 2016. Andelen aktiebolag 2016 är marginellt större än 2009 medan andelen ideella föreningar minskat under samma period.

Att andelen ekonomiska föreningar ökat och ideella föreningar minskat kan ha att göra med att de första sociala arbetskooperativ som startades för snart 30 år sedan alla drevs som ideella föreningar. Under åren som gått har de arbetsintegrerande sociala företagen utvecklats och blivit mer företagsmässiga och professionella i sitt företagande. Kravet  i definitionen för arbetsintegrerande sociala företag är en hög delaktighet av medarbetarna och att man driver näringsverksamhet vilket också kan ha bidragit till att den största ökningen skett av ekonomiska föreningar.

Störst andel förvärvsarbetande i ekonomiska föreningar

Antalet arbetande personer i arbetsintegrerade sociala företag har under perioden 2009–2016 ökat för samtliga av företagsformer; aktiebolag, ekonomisk förening och ideell förening. Ökningen var som störst i de ekonomiska föreningarna och de har passerat ideella föreningar som den företagsformen med flest antal arbetande år 2016.

Ekonomiska föreningar är också den bolagsform där andelen förvärvsarbetande är som störst. Denna andel har från år 2009 ökat med 8 procentenheter till 63 procent år 2016. Även om förvärvsarbetande personer har ökat i antal i aktiebolagen och ideella föreningar under perioden, har andelen minskat inom båda bolagsformerna och som mest för aktiebolagen.

Vad menas med har arbetat och förvärvsarbetande?

Samtliga personer som har arbetat har fått en kontrolluppgift till deklarationen från företaget i form av arbetsinkomst, arvode eller annan ersättning och ingår i tabellerna. Personer kan förekomma flera gånger om man har arbetat i flera juridiska former.


En del av personerna har arbetat i sådan utsträckning att de enligt den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) är att betrakta som förvärvsarbetande. Klassificeringen av förvärvsarbetande baseras huvudsakligen på kontroll- och deklarationsuppgifter från Skatteverket. För att klassificeras som förvärvsarbetande ska personen ha en löneinkomst som överstiger ett skattat gränsbelopp. Därutöver ska personen vara folkbokförd i Sverige 31 december och vara mellan 16 och 74 år.

Sammanlagt 585 miljoner kronor i omsättning i de ekonomiska föreningarna

Omsättningen år 2016 var för ekonomiska föreningarna 585 miljoner kronor. För aktiebolag, som utgör 11 procent av samtliga arbetsintegrerande sociala företag, var omsättningen år 2016 på 232 miljoner kronor.

Totalt 882 miljoner kronor i löneinkomst

Den totala utbetalade löneinkomsten var 882 miljoner kronor år 2016. 404 miljoner kronor kommer från ekonomiska föreningar vilket motsvarar 46 procent. 40 procent kom från ideella föreningar, aktiebolagen står för 13 procent.

Omsorgsyrken är vanligast

Vanligt förekommande yrken för förvärvsarbetande var omsorgsyrken, följt av försäljningsyrken inom detaljhandel med mera samt snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden med flera.

Utifrån antalet arbetande var de vanligast branscherna specialiserad butikshandel med övriga begagnade varor, övriga konsumenttjänster, verksamhet i andra intresseorganisationer samt restaurangverksamhet.

Dubblering av både antalet arbetande och förvärvsarbetande personer

År 2009 var det totala antalet personer som har arbetat i arbetsintegrerande sociala företag 2950 varav 1758 räknades som förvärvsarbetande. År 2016 hade antalet ökat till 6094 arbetande personer av vilka 3660 var förvärvsarbetande. Både antalet arbetande och antalet förvärvsarbetande fördubblades på sju år.

Det var fler kvinnor än män som arbetade i arbetsintegrerande sociala företag år 2016, 3331 kvinnor jämfört med 2763 män. Av de arbetande hade män med utländsk bakgrund och kvinnor med utländsk bakgrund ökat mest, 176 procent respektive 148 procent.

Sett till förvärvsarbetande personer var andelen lika stor år 2016 som för 2009, det vill säga 60 procent av dem som har arbetat och fördelningen ser likadan ut för både kvinnor och män.

Andelen arbetande med utländsk bakgrund har ökat

Personer med utländsk bakgrund var till antalet arbetande 260 procent fler 2016 än 2009. Andelen arbetande personer med utländsk bakgrund har också ökat under perioden, från 22 procent till 28 procent år 2016. Detta kan jämföras mot hela Sveriges befolkning där andelen med utländsk bakgrund utgör 21 procent av de som arbetar.

I antal var det fler kvinnor med utländsk bakgrund än män med utländsk bakgrund som arbetade i arbetsintegrerande sociala företag år 2016. Andel män med utländsk bakgrund har dock ökat mest, 7 procent, och är i förhållande till kön något större (30 procent) än kvinnor med utländsk bakgrund (27 procent) år 2016.

Vad menas med utländsk bakgrund?

Till personer med utländsk bakgrund räknas personer som är födda utomlands och personer vars båda föräldrar är utrikes födda.

Arbetande är oftast i åldern 45–64 år

Nästan hälften av de arbetande arbetsintegrerade sociala företag, 49 procent, är mellan 45 och 64 år. Förutom denna åldersgrupp är det även många som är mellan 25 och 44 år, 37 procent. Andelen kvinnor är störst i samtliga åldersintervall förutom 65–82 år. Det är också det åldersintervall där det skiljer minst mellan könen. Störst skillnad mellan könen är i åldersintervallen mellan 13–24 år och 45–54 år.

Flest har gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå

Nästan hälften, 48 procent, av de personer som arbetat 2016 i arbetsintegrerande sociala företag hade gymnasial utbildning och närmare var tredje person, 30 procent, hade eftergymnasial utbildning. Både bland arbetande med svensk bakgrund och dem med utländsk bakgrund var det vanligare med gymnasial- eller eftergymnasial utbildningsnivå än med förgymnasial.

Mer om statistiken

Förteckningen över arbetsintegrerande sociala företag har funnits sedan 2008 och företagen anmäler själva sitt intresse för att finnas med på listan. För att finnas med på listan ska företagen visa att de följer den definition av arbetsintegrerande sociala företag som regeringen har använt i olika uppdrag. Läs mer om kriterierna på sofisam.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Eftersom förteckningen även innehåller organisationsnummer har SCB kunnat få fram statistik över de 350 företag som fanns registrerade i Sofisam sista december 2016, vilket är det senaste tillgängliga året över statistiken från SCB.

För att uppskatta utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företagen över tid har SCB också tagit fram statistik på de arbetsintegrerande sociala företagen som var med på Sofisam:s lista i april 2016 vars organisationsnummer även år 2009 fanns i SCB databaser.

Tillväxtverket har inga resurser eller möjligheter att göra någon genomgående kontroll om företagens inlämnade underlag följer definitionen av arbetsintegrerande sociala företag. I förteckningen som finns på sofisam.se finns även organisationer där en avgränsad del av verksamheten uppfyller definitionen av arbetsintegrerande sociala företag. I tabellerna från SCB kan då uppgifter för hela organisation omfattas i statistiken och inte enbart från den verksamhet som är ett arbetsintegrerande socialt företag. Detta kan komma ifråga främst för dem fåtal äldre och större organisationerna som Stockholms stadsmission.

Läs mer om arbetsintegrerande sociala företag på sofisam.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Frågor om statistiken (SCB)

Mats Wagndahl
E-post: fornamn.efternamn@scb.se
Telefon: 010-479 69 35

Kontakt

Frågor till Tillväxtverket

Eva Carlsson
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08- 681 92 23



Behandling av personuppgifter
Om du fyller i din e-postadress sparas den hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Vi sparar e-postadressen endast för att kunna svara dig om du har en fråga. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.